Att upptrada for barn ar mycket roligare an att upptrada for vuxna

Ur Jompas låt ”En gul dinosaurie”

Under sitt artistnamn Jompa gör John Landenfelt musik för barn som är både rolig, medryckande och lärorik, och han berättar för Rädda Djuren att det bästa sättet att bli bra på att göra musik är att öva, öva, öva.

Hans riktiga namn är John Landenfelt, och han är en av Sveriges främsta freestyle/battle-rappare. När han uppträder gör han det med olika alias, alltså namn som han kallar sig beroende på vilken musik han uppträder med. När barn är hans publik är det Jompa som John kallar sig, ett namn han tyckte var annorlunda och lagom roligt.

– Det är faktiskt min farbror som heter John Landenfelt också, och som alltid har kallats för Jompa, säger John, så jag snodde det namnet helt enkelt. Och han har varit okej med det.

Musiken han gör under namnet Jompa kalllar han för en sorts hiphopsagor, men han tycker att det viktigaste är att ha kul med musik och rim, och inte vad musiken kallas. Jompa skriver sina låtar själv, och han skriver också musik för andra och ibland andra typer av framträdanden, som rapbattles och stand-up. Men bäst gillar han att uppträda för barn.

– Det är mycket roligare än att uppträda för vuxna! Barns värld är fantasifull och obegränsad.

Att skriva hiphoplåtar är lite som att lägga pussel, förklarar John. Även om han nuförtiden kan skriva låtar i huvudet, så började mycket av hans låtskapande för unga när han jobbade på förskola och hittade på rim och sånger för barnen där. Då blev han inspirerad att använda sig av läroplanen på förskolan för att göra sånger som är både roliga och lärorika.

– Jag tog läroplanen och gjorde streck från den där jag skrev olika saker, till exempel att man får vara kär i vem man vill, trafikregler och sånt. Saker som man ska lära sig i den där åldern. Sen gjorde jag en låt för varje streck.

Det viktigaste när han skriver musik tycker John är att den ska bli medryckande, att den ska vara någonting han och hans publik gör tillsammans, men också att den ska ha en bra innebörd.

– Mycket barnmusik är väldigt enkel och väldigt barnslig. Och mitt mål är att det inte ska vara så väldigt enkelt. Om ett barn gillar en låt så lyssnar hen på den låten en miljon gånger, så varför kan det inte vara en lite mer avancerad text?

Jompas låt ”Hiphopmask” till exempel handlar om en mask som blir lurad att följa med några undulater som han inte känner och är nära att råka illa ut. Andra låtar han gjort handlar om till exempel rymden, om hur en ska bete sig i trafiken, hur det är att vara annorlunda och att det är viktigt att alla ska få vara med och leka. Med sina texter hoppas John att barn ska kunna lära sig något viktigt.

Johns intresse för hiphop började redan när han var liten, efter att han hört hiphopmusik från sin systers rum när han var ute en dag och spelade fotboll. Att vara bekväm på scenen och att bli duktig på att skriva musik kom sedan genom väldigt mycket träning och tålamod.

– Som allt annat handlar det ju bara om att öva, säger han. Det är ju så det är: träna mycket och det är superjobbigt, sen kan du springa fem mil utan att det blir jobbigt.

Ett annat minne från sin barndom som John har är när han blev attackerad av en schäfer och därefter blev rädd för hundar.

– Eller det är så jag minns det, säger John, det var väl en schäfer som skällde på mig en gång. Sen när jag väl började gilla hundar när jag blev äldre så blev de mitt favoritdjur istället.

Bästa sättet att komma över rädslan för hundar var att börja umgås mer med dem. Han träffade en tjej som var hundvakt ofta och genom att lära känna hundar bättre förstod John att de inte var farliga. Att vara hundvakt är något han tycker är en väldigt bra grej för de som inte kan ha en hund som familjedjur.

– Det är väldigt mysigt, man kan leka, lära dem saker och gå promenader och så, men man kanske inte är i en livssituation där man kan ha hund dygnet runt.

Det var när han började umgås mer med djur som Jompa började ifrågasätta varför han fortfarande åt kött. Så för ungefär tre och ett halvt år sedan slutade John äta kött och blev vegetarian. Och även om det var lite svårt i början att ändra sin livsstil så känns det helt rätt nu.

– Jag tittade på många ”kött-är-dåligt”dokumentärer som finns, sedan blev det bara lättare och lättare. Jag förstod ju att grisar är smarta och att djuren som blir dödade för kött har minst lika mycket personligheter, humor och sinnen som hundar har, i många fall mer utvecklade sinnen, och att käka dom kändes bara fel då.

Efter sina uppträdanden äter John helst av allt grymma sojaburgare eller annan snabbmat, och han är glad att det nuförtiden finns så mycket vegoalternativ även bland snabbmaten. För det är viktigt att bry sig om både människor, djur och världen.