AN­DA­LU­SI­EN, SPANIEN

RES Travel Magazine - - INNEHÅLL - Text & fo­to: ANNIKA GOLDHAMMER

I korkeks­sko­gar­na i An­da­lu­si­en göm­mer sig fle­ra my­si­ga by­ar, går­dar och ljuv­lig na­tur. RES har be­sökt Fin­ca Bu­en­vino, ett bed and bre­ak­fast ut­ö­ver det van­li­ga, samt and­ra my­si­ga bo­en­den och ut­flyk­ter i re­gi­o­nen.

I korkeks­sko­gar­na i An­da­lu­si­en göm­mer sig Fin­ca Bu­en­vino, ett bed and bre­ak­fast ut­ö­ver de van­li­ga. Här väl­kom­nas gäs­ter­na med hem­lag­rad pa­ta neg­ra, puls­sän­kan­de om­giv­ning­ar och en out­sin­lig ström av sher­ry. RES har be­sökt en av Spa­ni­ens bäst be­va­ra­de hem­lig­he­ter.

”Det sto­ra, lju­sa oran­ge­ri­et har skö­na sof­for, en ”ho­ne­sty bar” och tra­var med re­se- och kok­böc­ker. Det blir snabbt mitt fa­vo­ri­t­rum.”

Mor­gon­dim­man lät­tar sak­ta. Sam­ti­digt trä­der na­tur­re­ser­va­tet Si­er­ra de Ara­ce­na fram med si­na böl­jan­de grö­na kul­lar täck­ta av korke­kar och kas­tan­jer.

Det är svalt och stil­la, så när som på en mor­gon­pigg få­gel – en näk­ter­gal?

En stund se­na­re hörs ett låg­mält klir­ran­de. In­ne i mat­sa­len du­kar Je­an­nie Ches­ter­ton fram fru­kost – färs­ka bär, tjock yog­hurt, ny­ba­kat bröd, cro­is­san­ter, ho­nung från eg­na ku­por, juice och hem­gjord mar­me­lad av Se­vil­laa­pel­si­ner.

Kan det bli bätt­re? Ja det kan det, in­ser jag när Sam Ches­ter­ton häl­sar god morgon med en korg ägg från fa­mil­jens höns i fam­nen.

Vi be­fin­ner oss i hjär­tat av An­da­lu­si­en, när­ma­re be­stämt på Fin­ca Bu­en­vino, ett bed and bre­ak­fast på top­pen av en kul­le i korkeks­sko­gar­na en dryg tim­me från Se­vil­la i syd­väst­ra Spanien.

Sam och Jen­nie Ches­ter­ton kom hit för över 30 år se­dan och blev fast – och det är in­te svårt att för­stå var­för. Fin­ca Bu­en­vino är en plats att bli för­äls­kad i, ett stäl­le som du de­lar med dig av med dubb­la käns­lor.

– Det här är verk­li­gen en spe­ci­ell plats, sä­ger den brit­tis­ke fo­to­gra­fen Tim Clinch, som hål­ler i den mat­fo­to­kurs som har loc­kat mig hit, till en av An­da­lu­si­ens minst kän­da de­lar.

Tim har va­rit här f ler gång­er än han kan min­nas och me­nar att det är svårt att hitta en mer tack­sam plats för en fo­to­kurs.

– Lyc­kas du in­te ta en bra bild här kom­mer du ald­rig ta en bra bild.

Själ­va bo­stads­hu­set är f la­mingo­ro­sa och om­gär­dat av vin­ran­kor, jas­min och me­del­havs­ör­ter. Här finns oliv- och val­nöts­träd, klät­ter­ro­sor och jord­gubbs­träd. Un­der en hög korkek står en soff­grupp med ori­en­ta­liskt mönst­ra­de kud­dar, här och var häng­er ma­roc­kans­ka lyk­tor. En sten­trap­pa le­der upp till en stor sol­cell­supp­värmd in­fi­ni­ty­pool med salt­vat­ten och skogs­ut­sikt.

Hu­sets in­te­ri­ör är per­son­lig och eklek­tisk – an­ti­ka möb­ler, sou­ve­ni­rer från när och fjär­ran, mör­ka trä­pa­ne­ler, an­da­lu­siskt ka­kel och sto­ra sof­for med ke­lim­mönst­ra­de kud­dar. Det sto­ra, lju­sa oran­ge­ri­et har skö­na sof­for, en ”ho­ne­sty bar” och tra­var med re­se- och kok­böc­ker. Det blir snabbt mitt fa­vo­ri­t­rum.

Träd­går­den är en dröm för od­lings­in­tres­se­ra­de. Här väx­er eko­lo­gis­ka fi­kon, kvit­ten, to­ma­ter, zuc­chi­ni, bö­nor och gud vet vad – fa­mil­jen är så gott som själv­för­sör­jan­de på frukt och grönt. Dess­utom finns fri­gå­en­de me­ri­nofår, höns och ibe­ris­ka gri­sar. De se­na­re blir till hem­lag­rad pa­ta neg­ra, en av trak­tens spe­ci­a­li­te­ter.

En an­nan ku­li­na­risk spe­ci­a­li­tet är sher­ry. Den ser­ve­ras från fa­mil­jens eget fat som står upp­ställt i oran­ge­ri­et, en torr olo­ro­so till­ver­kad av det kän­da sher­ry­hu­set Gon­za­lez By­ass i Je­rez. Vi dric­ker den till det mesta. Till ta­pas­bric­kan med f lor­tun­na ski­vor jamón, ros­ta­de mand­lar och man­che­go. Till de nyploc­ka­de kas­tan­jer­na som rostas över den öpp­na bra­san en ku­len kväll. Som för­drink i vän­tan på ma­ten – här in­leds var­je mid­dag med ape­ri­tif.

Vi äter al­la mål­ti­der till­sam­mans, gäs­ter och fa­milj om

vartan­nat, an­ting­en runt det sto­ra mat­bor­det i mat­sa­len el­ler i skug­gan ut­om­hus.

Je­an­nie, som är pro­fes­sio­nellt ut­bil­dad kock, la­gar näs­tan allt från grun­den. På för­mid­da­gar­na, me­dan vi tar oss an nå­gon fo­to­upp­gift, kan Je­an­nie ses tra­va in i kö­ket med en korg nyskör­da­de grön­sa­ker el­ler stå och ska­la lök på ter­ras­sen. Hon ut­går of­ta från tra­di­tio­nel­la an­da­lu­sis­ka rät­ter men la­gar dem på sitt sätt. Vi äter bland an­nat sal­mo­re­jo, en an­da­lu­sisk va­ri­ant av gaz­pacho, vin­kok­ta muss­lor och en un­der­bar ljum­men po­ta­tistor­til­la med smak av grä­sig oliv­ol­ja.

Många av de tra­di­tio­nel­la rät­ter­na har en nord­af­ri­kansk touch, ett re­sul­tat av om­rå­dets mo­ris­ka histo­ria. Som den ma­roc­kans­ka to­mat­sal­la­den som Je­an­nie smak­sät­ter med ka­nel och top­par med ros­ta­de mand­lar. El­ler de gril­la­de pap­ri­kor­na med duk­kah, en nord­af­ri­kansk nöt- och krydd­bland­ning.

Sam trivs ock­så i kö­ket och bi­drar med si­na spe­ci­a­li­te­ter, ex­em­pel­vis de ho­nungs­kan­de­ra­de au­ber­gi­ner­na som ser­ve­ras med salt man­che­go – en li­ka ovän­tad som god des­sert.

– Vi får all­tid ett överf löd av au­ber­gi­ne och jag kom på re­cep­tet en dag när jag var i de­spe­rat be­hov av f ler sätt att ta till­va­ra på dem – det finns en gräns för hur myc­ket ra­ta­touil­le och ba­ba ganoush man kan äta. Det kan lå­ta märk­ligt att kan­de­ra au­ber­gi­ne, men al­la som pro­var äls­kar det.

En av da­gar­na föl­jer jag med Sam ut i sko­gen, med svamp­korg över ar­men. Den mil­da ef­ter­mid­dags­so­len stri­las mel­lan

korke­kar­nas kro­nor me­dan vi tram­par fram med blic­ken i mar­ken. Sam går fö­re, pe­kar ut väx­ter med käp­pen me­dan vi fyl­ler kor­gar­na med tall­blods­ris­ka, karl­jo­han och kej­sar­flug­svamp.

Se­na­re sam­ma kväll ser­ve­ras de på smör­stekt bröd. Med sher­ry, cla­ro que si.

Även om det tar emot att läm­na Fin­ca Bu­en­vino när man väl har chec­kat in vo­re det synd att re­sa hit ut­an att upp­täc­ka om­giv­ning­ar­na. Den här de­len av An­da­lu­si­en är in­te ba­ra en av de minst kän­da ut­an ock­så en av de vack­ras­te. Re­gi­o­nen för­knip­pas of­ta med stä­der som Se­vil­la, Ma­la­ga och Gra­na­da, och pam­pi­ga se­värd­he­ter som Al­ham­b­ra och Se­vil­las­lot­tet Al­cá­zar.

Men i den här de­len är det den oför­stör­da na­tu­ren och små­ska­lig­he­ten som är den sto­ra at­trak­tio­nen. I om­rå­det finns fle­ra ”pue­blos blan­cos”, vi­ta små by­ar där li­vet lun­kar fram. Där gub­bar­na sam­las på tor­get och be­grepp som di­gi­tal de­tox och livspus­sel in­te tycks ha nått. En av dem är Fu­en­te­he­ri­dos. Jag kom­mer till byn sam­ti­digt som ett sky­fall och sö­ker skydd i en li­ten de­li­ka­tess­bu­tik. I ta­ket häng­er sto­ra, luft­tor­ka­de ibe­ri­co­skin­kor och på hyl­lor­na finns allt som kan gö­ras av kas­tanj – ho­nung, li­kör, mar­me­lad, ka­kor...

Ef­ter att reg­net har lät­tat fort­sät­ter jag till Ara­ce­na, som med si­na knappt 8 000 in­vå­na­re är trak­tens störs­ta stad. Här finns ett me­del­ti­da slott, ett skink­mu­se­um och en av Spa­ni­ens störs­ta kalk­stens­grot­tor. Jag tit­tar in i små spe­ci­al­bu­ti­ker och sma­kar man­dels­tin­na söt­sa­ker på byns kon­di­to­ri, star­tat 1875.

Se­dan gör det plöts­li­ga låg­tryc­ket att jag läng­tar till­ba­ka, hem till Ches­ter­tons.

Väl där möts jag av en spra­kan­de bra­sa och en för­fö­risk doft från kö­ket.

I oran­ge­ri­et tit­tar Sam upp från en bok.

– Sher­ry?

Sam och Jen­nie Ches­ter­ton – ett av Spa­ni­ens mest sym­pa­tis­ka värd­par.

In­red­ning­en be­står av en mix av gam­malt och nytt, spanskt och brit­tiskt. Och re­se­sou­ve­ni­rer från när och fjär­ran.

På går­den finns hö­nor, ibe­ris­ka gri­sar och fritt be­tan­de me­ri­nofår.

Kvit­ten är en av fle­ra fruk­ter som od­las på går­den. De an­vänds främst till mar­me­lad.

Fin­ca Bu­en­vinos salt­vat­ten­pool är en li­sa heta som­mar­da­gar.

Fin­ca Bu­en­vino i all sin prakt.

Sam Ches­ter­ton tar gärna med sig si­na gäs­ter på svam­p­jakt.

An­da­lu­si­en är känt för si­na apel­si­ner och pa­rets apel­sin­mar­me­lad är gi­ven på fru­kost­bor­det.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.