Vad är en ”continental breakfast” egentligen?

Hotellfrukost. Aaaaaah. Detta magiska ord. Jag har många vänner som nämner frukosten på hotellet innan de berättar om själva vistelsen. Jag vet till och med de som tycker att det är värt att bo på hotell enbart för att gå ner på morgonen och frossa loss.

De smarta hotellen har ju förstått det här och vissa satsar så hårt på sina stora frukostbufféer att de blivit kända för just detta. Hotellkedjan ShangriLa är en sådan. När jag och min man bodde på ett hotell ur denna grupp i Filippinerna på vår smekmånad ångrade vi nästan att vi ätit middag kvällen innan när vi klev in i frukostmatsalen. De dignande borden med läckerheter tedde sig oändliga. Det enda vi tyckte var lite konstigt var att det inte fanns något bröd, men eftersom överflödet av andra alternativ var gigantiskt sörjde vi inte den uteblivna croissanten. Nästa morgon insåg vi vårt misstag och hittade förklaringen – brödrummet. En hel sal med rykande färska frallor, scones, levainbröd och kavring. Bakom den här kolhydratgrottan hittade vi ytterligare en skattkammare – ostrummet. Kan det bli för mycket av det goda, frågade vi oss.

Men de flesta hotell håller sig med en överskådlig frukost och det brukar räcka gott och väl. Givetvis går det trender i vad som ska finnas på dessa bord. Ett modernt hotell serverar i dagsläget minst en shot, gärna grön och ofta innehållande spenat och ingefära. Den gamla röran birchermüsli, (från början framtagen av en schweizisk läkare som sjukhusmat och som varit ett obligatoriskt inslag på alla hotellbufféer i samtliga tysktalande länder sedan urminnes tider) har döpts om till over

night oats och lanserats som ett nytt hälsomål. Det ska även finnas en chiapudding med exotisk topping, samt minst åtta olika sorters mjölkdrycker. Jag menar inte alls att låta raljant – jag älskar det. Ut med portionsförpackningarna med sockrade flingor och marmelad, tack.

Utomlands träffar vi ofta på uttrycket continental breakfast.

Vad betyder det egentligen? Efter lite letande kommer jag fram till följande: Uttrycket myntades i Storbritannien i mitten av 1800talet och kontinenten som åsyftades var det europeiska fastlandet, i synnerhet Frankrike och Medelhavsländerna. Här åt man en lättare frukost bestående av lite frukt, bröd, juice och kaffe och det ansågs väldigt elegant. Den skiljde sig avsevärt från den typiska English

breakfast med ägg, bacon, korv, vita bönor, toast, rostad svamp och tomater. För att inte tala om den vulgära American breakfast med högvis av pannkakor, ägg, kött, potatis och ägg. Begreppet continental breakfast har med tiden utvecklats till att även innefatta yoghurt, flingor, ägg och lite annat plockvänligt. Varför är continental breakfast så populärt på hotell i dag då? Jo, för att den är mycket prisvärd och enkel att servera och hålla fräsch. Det mesta kan stå framme och man måste inte ha en enorm personalstyrka av servitörer och kockar som lagar en massa varma rätter till varje gäst. På de bättre hotellen finns givetvis även detta alternativ, då ofta kallad A la carte och kostar extra, men en continental breakfast kan helt enkelt stå redo på en buffé när du kommer ner för att äta. Nu vet du det. ■

Kajsa Beausang Chefredaktör