ISS – den in­ter­na­tio­nel­la rymd­sta­tio­nen

Hur är det att le­va i rymden?

Rymden – Från vår planet til universums djupaste hörn - - INNEHÅLL -

ISS (In­ter­na­tio­nal Spa­ce Sta­tion) har va­rit kon­stant be­bodd se­dan 2000. År 1998 sköts mo­du­len Za­rya upp i om­lopps­ba­na av Rus­si­an Fe­de­ral Spa­ce Agen­cy. Det var den förs­ta de­len av ISS. Nu när sta­tio­nen är fär­dig­byggd är ISS den störs­ta sa­tel­li­ten som går i ba­na runt jor­den. Se­dan den blev klar 2012 är ISS är det en­skilt dy­ras­te fö­re­må­let som nå­gon­sin har till­ver­kats med en prislapp på över 150 mil­jar­der dol­lar.

ISS var emel­ler­tid in­te den förs­ta rymd­sta­tio­nen – 1971 sjö­sat­te Sov­jet Sa­lyut som var den förs­ta av en rad rymd­sta­tio­ner. Två år se­na­re sköt NASA upp Sky­lab. Bäg­ge des­sa pro­gram var dock en­kil­da mo­du­ler med en be­grän­sad livs­längd. År 1986 sköt Sov­jet upp Mir med av­sik­ten att den skul­le byg­gas på och ut­veck­las med ti­den. USA pla­ne­ra­de sin egen rymd­sta­tion Free­dom någ­ra få år se­na­re, men en för snäv bud­get sat­te stopp för pro­jek­tet. Ef­ter Sov­jets fall bör­ja­de USA för­hand­la med Ryss­land och ett an­tal and­ra län­der om att kon­stru­e­ra en mul­ti­na­tio­nell rymd­sta­tion.

Fram till Ex­pe­di­tion 20 i maj 2009 be­stod be­sätt­ning­en på ISS av två el­ler tre ast­ro­nau­ter och kos­mo­nau­ter som stan­na­de i sex må­na­der. Nu är ISS så pass stor att en be­sätt­ning på sex per­so­ner får plats och vis­tel­sen har be­grän­sats till tre må­na­der. I skri­van­de stund be­står be­sätt­ning­en av Nasa-kom­men­dö­ren Bar­ry Wil­mo­re och fly­gin­gen­jö­rer­na Alex­an­der Sa­mo­ku­ty­aev (RKA), An­ton Sh­kat­le­rov (RKA ), Ter­ry Virts (NASA), Sa­mant­ha Cristo­fo­ret­ti (ESA) och Ele­na Se­ro­va (RKA).

Be­sätt­ning­en job­bar i re­gel tio tim­mar per dag un­der vec­kor­na och fem tim­mar på lör­da­gar. Un­der si­na åt­ta sche­ma­lag­da nat­tim­mar so­ver be­sätt­ning­en i ka­bi­ner, fäs­ta vid vå­nings­säng­ar el­ler i sov­säc­kar som sit­ter fast i väg­gen. De bär sov­mask ef­tersom det skul­le va­ra svårt att so­va an­nars med en sol­upp­gång var 90:e mi­nut.

All mat är pro­ces­sad, så den är en­kel att vär­ma i en spe­ci­alugn, of­ta med li­te vat­ten till­satt. Dryck in­tas med sug­rör från plast­på­sar. Trä­ning är en vik­tig del av var­da­gen på ISS på grund av mikro­gra­vi­ta­tio­nens ne­ga­ti­va ef­fek­ter på krop­pen. Ast­ro­nau­ter och kos­mo­nau­ter kan bland an­nat upp­le­va mus­kel­förtvi­ning, ben­skör­het, ett för­sva­gat im­mun­sy­stem och ett ned­s­ak­tat kar­di­o­vas­ku­lärt sy­stem. För att fö­re­byg­ga det­ta trä­nar be­sätt­ning­en fast­spän­da på löp­band el­ler trä­ningscyklar.

Forsk­ning är det främs­ta skä­let för sta­tio­nens lä­ge i låg om­lopps­ba­na runt jor­den (un­ge­fär 33 mil över marky­tan). En rad ex­pe­ri­ment in­om oli­ka fält som ast­ro­no­mi, fy­sik, ma­te­ri­allä­ra, bi­o­lo­gi och lä­ran om jor­den äger rum sam­ti­digt. Mel­lan sep­tem­ber 2012 och mars 2013 ar­be­ta­de till ex­em­pel ex­pe­di­tions­be­sätt­ning­ar­na 33 och 34 på över

100 ex­pe­ri­ment in­om en rad di­sci­pli­ner – från bi­o­lo­gi , bi­o­tek­nik och ve­ten­ska­pen om jor­den och rymden till tek­nisk ut­veck­ling. Ex­pe­ri­men­ten om­bord på ISS är stän­digt på­gåen­de och för var­je må­nad pub­li­ce­ras fler forsk­nings­re­sul­tat.

Ett av de över­gri­pan­de må­len med sta­tio­nen är att ta re­da på hur män­ni­sko­krop­pen re­a­ge­rar på att be­fin­na sig i rymden un­der lång tid. I många av ex­pe­ri­men­ten stu­de­ras ef­fek­ten av låg gra­vi­ta­tion och låg tem­pe­ra­tur på oli­ka fö­re­te­el­ser. Ett ex­pe­ri­ment in­be­gri­per till ex­em­pel ult­raljud i syf­te att lä­ka­re på di­stans ska kun­na di­a­gnos­ti­se­ra häl­so­pro­blem (det finns ing­en lä­ka­re på ISS) med för­hopp­ning­en om att tek­ni­ken snart ska kun­na an­vän­das på jor­den.

ISS för­vän­tas va­ra i bruk till åt­minsto­ne 2020.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.