Rymd­tu­rism

Kom­mer vi verk­li­gen att kun­na bo­ka ett se­mester­pa­ket i rymden i fram­ti­den?

Rymden – Från vår planet til universums djupaste hörn - - INNEHÅLL -

Ef­ter fram­gång­ar­na med NASA:S be­man­na­de Apol­lo-ex­pe­di­tio­ner un­der det se­na 60- och ti­di­ga 70-ta­let ver­ka­de det som om rymd­tu­rism var på väg att bli verk­lig­het. Pan Ame­ri­can Air­ways hop­pa­de på kon­cep­tet och sat­te upp en vän­te­lis­ta för kom­man­de re­sor till må­nen. När fö­re­ta­get la­de ner 1991 ha­de över 93 000 aspi­re­ran­de ama­tö­rast­ro­nau­ter an­mält sitt in­tres­se.

En ny slags rymd­kapp­löp­ning sat­te fart. Pri­va­ta fö­re­tag täv­la­de om vil­ka som skul­le bli först med att er­bju­da van­li­ga män­ni­skor möj­lig­he­ten att upp­le­va rym­dens un­der. Det är otro­ligt att tän­ka sig att un­der al­la år som har gått se­dan Neil Armstrong tog sitt sto­ra kliv för mänsk­lig­he­ten har en­dast sju rymd­tu­ris­ter gjort re­san till låg om­lopps­ba­na. Ing­en har va­rit i när­he­ten av att gå i hans fot­spår på måny­tan.

Des­sa sju per­so­ner be­sök­te den in­ter­na­tio­nel­la rymd­sta­tio­nen ISS och be­ta­la­de en re­jäl sum­ma för även­ty­ret. Den se­nas­te re­se­nä­ren, ka­na­den­sa­ren Guy La­li­ber­té, hos­ta­de upp om­kring 35 mil­jo­ner dol­lar för en 11 da­gar lång re­sa 2009. Även om ut­flyk­ter till ISS är enormt till­ta­lan­de är de in­te av­sed­da att sva­ra mot en tu­rists be­hov. Trots bil­jett­pri­set er­bjuds ing­en lyx. Det enda syf­tet ISS har är att ut­gö­ra en platt­form för vik­tig forsk­ning och för­se be­sätt­ning­en om­bord med en livsmil­jö.

De sju rymd­tu­ris­ter­na res­te med en ver­sion av den rys­ka rymd­far­kos­ten Soyuz till och från rymd­sta­tio­nen. Se­dan ISS:S per­ma­nen­ta be­sätt­ning för­dubb­la­des till sex med­lem­mar är det dock in­te läng­re ak­tu­ellt att ta emot tu­ris­ter. Det har fått ett an­tal fö­re­tag att ut­fors­ka möj­lig­he­ter­na att trans­por­te­ra be­ta­lan­de pas­sa­ge­ra­re un­der en kor­ta­re tids­rymd i rymd­flyg­plan. Det mest om­ta­la­de av des­sa är Vir­gin Ga­lactics Spa­ceship­two. Det förs upp i him­len av det stör­re mo­der­skep­pet Whitek­nighttwo och ger sig där­på av på egen hand ut i rymden med hjälp av en ra­ket­mo­tor. Rymd­flypla­net har plats för sex pas­sa­ge­ra­re.

När de har läm­nat jor­dens at­mo­sfär kom­mer pas­sa­ge­rar­na att upp­le­va om­kring fem mi­nu­ters

vikt­lös­het sam­ti­digt som de kan be­und­ra jord­klo­tets välv­ning och de om­gi­van­de stjärnorna. Pi­lo­ten Mi­chael Als­bu­rys tra­gis­ka död un­der en prov­flyg­ning 2014 har in­te av­skräckt Vir­gin Ga­lactic från att nå si­na mål, även om det in­ne­bär en för­dröj­ning av de förs­ta kom­mer­si­el­la flyg­re­sor­na. Huruvi­da det här kom­mer att bli ett start­skott för rymd­tu­ris­men åter­står att se, men de er­bju­der in­te nå­gon läng­re ut­omjord­lig vis­tel­se. De sak­nar dess­utom dock­nings­möj­lig­he­ter vil­ket in­ne­bär att de in­te kan slus­sa över folk till de rymd­ho­tell som kans­ke kom­mer att ex­i­ste­ra en vac­ker dag.

Flyg­bo­la­get Bo­e­ing har valt en an­nan väg. De har kon­stru­e­rat en far­kost som myc­ket väl kan kom­ma att stå för de förs­ta kom­mer­si­el­la re­sor­na som en del i ett kon­trakt med NASA som är värt 4,2 mil­jar­der dol­lar. Pro­jek­tet CST-100 (Crew Spa­ce Trans­por­ta­tion-100) har ut­förts med det­ta i åtan­ke. Bo­e­ing och NASA hop­pas att rymd­far­kos­tens förs­ta be­man­na­de flyg­ning kom­mer att äga rum som­ma­ren 2018. När jung­fru­re­san och någ­ra ser­vice­re­sor till ISS är ge­nom­för­da hop­pas de att dör­ren står öp­pen för kom­mer­si­el­la rym­dre­sor.

CST-100 är nå­got stör­re än Apol­los kom­man­do­mo­dul Mo­du­le och ut­veck­las i sam­ar­be­te med Bi­ge­low Ae­rospa­ce ef­tersom kap­seln i fram­ti­den kom­mer att er­bju­da en möj­lig­het att re­sa till de­ras pla­ne­ra­de rymd­sta­tion. Bo­e­ings rymd­far­kost går att åter­an­vän­da och kom­mer att va­ra ut­rus­tad med bå­de fall­skär­mar och luft­kud­dar, vil­ket gör att den för­hopp­nings­vis kan lan­da på tor­ra land när den åter­vän­der till jor­den. Åte­ran­vänd­ning är ett nyc­kelord. Ju fler gång­er far­kos­ten kan an­vän­das, desto bil­li­ga­re blir det bå­de för fö­re­ta­get och aspi­re­ran­de re­se­nä­rer.

Om fram­ti­dens rymd­tu­rism in­te in­ne­bär att

”Det är fort­fa­ran­de myc­ket som åter­står att re­da ut in­nan rym­dre­sor blir ge­nom­för­ba­ra för ge­me­ne man.”

man be­sö­ker ISS mås­te en ny rymd­sta­tion kon­strue­ras. Där kom­mer Bi­ge­low Ae­rospa­ce in i bil­den. Grun­da­ren Ro­bert Bi­ge­low ska­pa­de sig en för­mö­gen­het på att byg­ga ho­tell, men har va­rit in­tres­se­rad av rymd­tek­nik se­dan barns­ben. Med in­spi­ra­tion från

NASA:S Trans­hab-kon­cept har Bi­ge­low Ae­rospa­ce pla­ner på att byg­ga si­na eg­na upp­blås­ba­ra rymd­mo­du­ler. Des­sa kom­mer att an­vän­das vid ska­pan­det av pri­va­ta rymd­sta­tio­ner som kom­mer att bli till­gäng­li­ga för fram­ti­da tu­ris­ter.

Un­der 2006 re­spek­ti­ve 2007 sköt Bi­ge­low upp Ge­ne­sis 1 och Ge­ne­sis 2. De var fö­re­ta­gets förs­ta test­far­kos­ter som pla­ce­ra­des i om­lopps­ba­na runt jor­den.

Se­dan dess har det va­rit gans­ka tyst från fö­re­ta­get. De har äg­nat sig åt tes­ter på mar­ken och vän­tat på att rymd­tu­ris­men ska växa som in­du­stri. BEAM (Bi­ge­low Ex­pan­dab­le Acti­vi­ty Mo­du­le) sköts upp i april 2016 och kopp­la­des ihop med ISS för att tes­ta tek­ni­ken i skarpt lä­ge. Tan­ken är se­dan att B330 ska skju­tas upp. Den har över 20 gång­er BEAM:S vo­lym med 330 ku­bik­me­ters in­vän­digt ut­rym­me och en för­vän­tad livs­längd på 20 år. Trots att väg­gar­na är upp­blås­ba­ra kom­mer de att för­se de bo­en­de med bätt­re skydd från vär­me och strål­ning än mo­du­ler­na på ISS. Bi­ge­low hop­pas att de­ras mo­du­ler kom­mer att ut­gö­ra star­ten för ut­omjor­dis­ka se­mester­re­sor.

Men även om myc­ket har ham­nat på plats har vi fort­fa­ran­de en bit kvar tills rymd­tu­rism är ett rim­ligt al­ter­na­tiv. Det är tro­li­ga­re att re­sor till låg om­lopps­ba­na runt jor­den kom­mer att eta­ble­ras or­dent­ligt in­nan någ­ra rymd­ho­tell slår upp dör­rar­na. Det är fort­fa­ran­de myc­ket som åter­står att re­da ut in­nan rym­dre­sor blir ge­nom­för­ba­ra för ge­me­ne man. Forsk­ning på ef­fek­ter­na av att vis­tas i rymden en läng­re tid är en av­gö­ran­de fak­tor.

Vad som dock är sä­kert är att många även­ty­ra­re kom­mer att pac­ka si­na väs­kor för en re­sa ut i oänd­lig­he­ten när ti­den väl är in­ne.

Bå­da des­sa pro­duk­ter in­spi­re­ra­des av Nasa­ast­ro­nau­ten Do­nald Pet­tit som för­sök­te de­sig­na en mugg i rymden.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.