Krö­ni­ka: Jag har va­rit duk­tig!

Södra Sidan Tumba-Tullinge - - Sidan 1 - CHRISTIAN YOUHANA 18 ÅR, BOR I VÅR­BY GÅRD, STUDERAR PÅ GYM­NA­SI­ET.

Så en eloge till mig och till al­la som tar stu­den­ten i som­mar, fy fan vad vi är bra!

Iskri­van­de stund in­ser jag att jag kom­mer att sit­ta vid en skol­bänk om mind­re än en vec­ka. Än­nu en ter­min med ett över­flöd av in­for­ma­tion, kväl­len-in­nan­plugg och ti­di­ga morg­nar. Fast för en gångs skull kla­gar jag in­te och jag har ing­en ång­est över att sko­lan bör­jar igen.

Okej, det kanske är en un­der­drift, men ång­es­ten är långt ifrån lika grov som un­der mi­na ti­di­ga­re tolv år i sko­lan, om man räk­nar med för­sko­le­klas­sen. Det här är den tret­ton­de gång­en som jag går till­ba­ka till sko­lan ef­ter ett my­sigt jul­lov. Det här är min tju­go­sjät­te ter­min i sko­lan. För er som än­nu in­te lyc­kats lis­ta ut vad jag för­sö­ker få fram, är det här min all­ra sista ter­min i sko­lan in­nan det är min tur. Min tur att springa ut från sko­lan och min tur att ta stu­den­ten. Nu ser jag änt­li­gen må­let fram­för mig klart och tyd­ligt och det ger mig mo­ti­va­tion att få den här vår­ter­mi­nen över­stö­kad.

Nu kom­mer tro­li­gen al­la tyc­ka att jag har hybris men så får det va­ra. Fak­tum är att jag är stolt över allt jag har åstad­kom­mit un­der mi­na år i sko­lan och det för­tjä­nar jag att va­ra. Jag är så stolt över mi­na be­tyg som jag har käm­pat för, även om al­la be­ty­gen in­te är de all­ra högs­ta. Jag har va­rit så duk­tig de oänd­ligt många gång­er som jag har gått upp, ibland så ti­digt som kloc­kan 6, på mor­go­nen, tving­at i mig fru­kost och slä­pat mig till sko­lan i vä­der och ovä­der. Jag är så duk­tig som har kom­mit hem sent på ef­ter­mid­da­gen och för­sökt or­ka plug­ga in och me­mo­re­ra in­for­ma­tion in­för kom­man­de prov till sent på kväl­len. Det­ta har bränt ut mig mer el­ler mind­re och min skol­mo­ti­va­tion har sjun­kit re­jält de se­nas­te två åren. Kal­la mig för lat men per­son­li­gen tyc­ker jag än­då att bå­de jag och fle­ra and­ra stu­den­ter, som har sli­tit som djur i sko­lan, för­tjä­nar att va­ra stol­ta och gla­da över det.

Vis­sa väl­jer att för­knip­pa stu­dent­ti­den med nå­got då­ligt: fle­ra må­na­der av fes­tan­de, se­na kväl­lar och stu­dent­ski­vor, för att se­dan fi­ra att man är ar­bets­lös. Fast för det förs­ta job­bar re­dan många av oss unga ex­tra och de som in­te väl­jer att åter­upp­ta plug­gan­det ef­ter som­ma­ren sö­ker of­ta ar­be­te un­der det even­tu­el­la sab­bat­så­ret el­ler gör nå­got an­nat nyt­tigt. För det and­ra är det en själv­klar­het att man ska va­ra glad och fi­ra stu­den­ten. Man har ju trots allt nått en milstolpe i li­vet. Så en eloge till mig och till al­la som tar stu­den­ten i som­mar, fy fan vad vi är bra!

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.