Är det nå­got som föl­jer med mig hem från job­bet?

Söndag (Aftonbladet) - - Terry -

De gam­la ser en äld­re her­re som står och stir­rar och tyc­ker det­ta är obe­hag­ligt

Hej Ter­ry. Jag job­bar natt på ett äldre­bo­en­de där det hän­der myc­ket oför­klar­li­ga sa­ker. Bo­en­den ser en äld­re her­re som står och stir­rar och tyc­ker det­ta är obe­hag­ligt. Det är även fle­ra bo­en­den som pra­tar om en li­ten poj­ke som be­sö­ker dem nat­te­tid och hit­tar på bus.

Un­der den se­nas­te ti­den har det bli­vit myc­ket ak­ti­vi­tet på job­bet men nu får jag käns­lan av att någon­ting följt med mig hem. Min åt­ta må­na­der gam­la be­bis kan vak­na i pa­nik och stir­ra mot ett hörn i vårt sov­rum och många gång­er kän­ner jag att nå­gon står bakom mig och tit­tar mig över ax­eln. Disk kan åka i gol­vet av sig själv. Ibland när jag ska gå och läg­ga mig kan det kän­nas som att nå­gon sät­ter sig på säng­kan­ten. Det­ta gör mig till och från li­te rädd men är mest för­bryl­lad över att dot­tern ver­kar bli hemskt rädd. Är det nå­gon som följt med mig från job­bet? Norr­lands-mam­ma

Ter­ry: Ak­ti­vi­te­ten som på­går på din ar­bets­plats är in­te alls nå­got ovan­ligt. Den gam­le man­nen de ser bod­de där ti­di­ga­re. Jag får nam­net Ar­tur med ho- nom. Ef­ter­nam­net kan ha va­rit Åkes­son. Han sä­ger: ”Jag be­hö­ver hjälp. Jag är fast.” Han gick bort 1989, den 9 el­ler 10 ok­to­ber. Ener­gin som finns i äldre­bo­en­det har fun­nits där i många år.

Det fanns en gam­mal bygg­nad nä­ra äldre­bo­en­det ti­di­ga­re. Det var ett sa­na­to­ri­um el­ler lik­nan­de, dit män­ni­skor skic­ka­des när de var svårt sju­ka. Många av dem åter­vän­de ald­rig hem igen. Ni kän­ner även av ener­gi­er­na från den plat­sen. Jag upp­le­ver att det har va­rit myc­ket ak­ti­vi­tet i kö­ket där ma­ten la­gas på din ar­bets­plats. Det finns ut­rust­ning i kö­ket som in­te fun­ge­rar som den ska på grund av den pa­ra­nor­ma­la ak­ti­vi­te­ten. Ef­tersom du är käns­lig kom­mer du att kän­na av myc­ket av det­ta. Din dot­ter är in­te rädd för nå­gon an­de, men hon kan kän­na av ener­gin som du får med dig hem. Det är dock nå­got som är över­gå­en­de. Om jag var du skul­le jag vän­da mig till nå­gon som kun­de hjäl­pa mig att stänga ner. Jag ska se vad jag kan gö­ra för att hjäl­pa er, men du be­hö­ver även gö­ra nå­got själv för att lä­ra dig stänga ner.

På brev­skri­va­rens ar­bets­plats har en äld­re, stir­ran­de man setts.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.