Re­vo­lu­tions­å­ret

Sanningen bakom vår tids största skandaler - - Kungliga & Religösa Skandaler Ludwig I Och Lola Mo -

1848 var re­vo­lu­tio­ner­nas år i Eu­ro­pa. Di­s­il­lu­sio­ne­ra­de in­tel­lek­tu­el­la och stu­den­ter gick ihop med fat­ti­ga ar­be­ta­re och kräv­de li­be­ra­la re­for­mer – in­klu­si­ve press­fri­het, skat­te­lätt­na­der och en röst i re­ge­ring­en. De oor­ga­ni­se­ra­de upp­ro­ren spred sig från stat till stat med olikar­ta­de re­sul­tat.

Bay­ern var in­te den en­da sta­ten att ska­kas av re­vo­lu­tion.

Frank­ri­keDet ka­o­tis­ka året bör­ja­de i Frank­ri­ke i feb­ru­a­ri med upp­ror mot or­le­a­nis­ten kung Lud­vig Filip I och hans ka­ta­stro­fa­la sty­re som led­de lan­det mot eko­no­miskt ka­os. Ef­ter att re­ge­ring­en för­bjöd kon­tro­ver­si­el­la po­li­tis­ka mid­da­gar sam­la­des ar­ga folk­mas­sor på ga­tor­na. 52 per­so­ner dö­da­des och pre­miär­mi­nis­tern av­gick. Ave­ny­er­na i Pa­ris var bar­ri­ka­der­­ade och bygg­na­der stod i lå­gor – Lud­vig Filip ab­di­ke­ra­de den 24 feb­ru­a­ri och flyd­de till Eng­land. I den nya re­pu­bli­ken fort­sat­te vål­det he­la som­ma­ren och däm­pa­des först i de­cem­ber när Lou­is Na­po­le­on val­des till pre­si­dent. Tre år se­na­re för­kla­ra­de han sig tsar Na­po­le­on III. Preus­sen En må­nad ef­ter att Lud­vig Filip ab­di­ker­­at kräv­de Ber­lins folk att kung Fred­rik Vil­helm IV skul­le be­vil­ja press­fri­het, en kon­sti­tu­tion och ett folk­valt par­la­ment. Rädd för att bli av med tro­nen gick han med på det­ta men skic­ka­de snart ut sin ar­mé för att avvärja de­mon­stran­ter. Un­der de föl­jan­de da­gar­na dö­da­des hund­ra­tals de­mon­stran­ter. Med Ber­lin i ka­os upp­re­pa­de kung­en si­na ti­di­ga­re löf­ten och gav Preus­sen en kon­sti­tu­tion. Ös­ter­ri­ke Två vec­kor ef­ter den frans­ka re­vo­lu­tio­nen spreds ka­o­set till Habs­burg-ri­ket. De­mon­stra­tio­ner i Wi­en drev tsar Fer­dinand I:s utri­kesmi­nis­ter furs­te Kle­mens von Met­ter­nich till ex­il och tving­an­de fram vis­sa för­änd­ring­ar, in­klu­si­ve en halv­hjär­tad kon­sti­tu­tion som in­te glad­de nå­gon. Tsa­ren flyd­de till Inns­brück un­der fort­sat­ta upp­ror och i bör­jan av som­ma­ren var Habs­burg­kon­trol­le­ra­de Ung­ern i upp­ror. Det tog må­na­der att slå ner upp­ro­ret och först i no­vem­ber åter­tog im­pe­ri­a­lis­tis­ka trup­per änt­li­gen Wi­en från re­vo­lu­tio­nä­rer­na. Men på­frest­ning­ar­na var för myc­ket för den åld­ra­de och psy­kiskt osta­bi­la Fer­dinand – han ab­di­ke­ra­de den 2 de­cem­ber och hans bror­son Franz Jo­sef tog över tro­nen.Sach­senDen tys­ka sta­ten Sach­sen be­vitt­na­de någ­ra av de mest våld­sam­ma upp­lop­pen 1848. Iro­niskt nog led­de kom­po­si­tö­ren Ri­chard Wag­ner – som blev Lud­vig I:s son­son Ludwig II:S fa­vo­rit - de­mon­stra­tio­ner i Dres­den. Han kräv­de re­for­mer av rätts­vä­sen­det, press­fri­het och en kon­sti­tu­tion. Kung Fre­de­rick Au­gustus II blev över­ras­kad och gick snabbt med på de­mon­stran­ter­nas krav. När kung Kristi­an VIII av Dan­mark dog i ja­nu­a­ri 1848 möt­tes hans ef­ter­trä­da­re Fre­de­rick VII ome­del­bart av upp­ror från un­der­så­tar som kräv­de ett slut på det to­ta­li­tä­ra sty­ret. Fre­de­rick be­vil­ja­de en kon­sti­tu­tion och ut­nämn­de fram­trä­dan­de li­be­ra­la po­li­ti­ker till med­lem­mar av hans nya sty­ran­de re­ge­ring – och avvärj­de där­i­ge­nom re­vo­lu­tio­nen. Ne­der­län­der­na led in­te av nå­gon rik­tig re­vo­lu­tio­när rö­rel­se år 1848, men när Frank­ri­kes och Bay­erns mo­nar­ker ab­di­ke­ra­de blev kung Wil­li­am II oro­lig och re­for­me­ra­de kon­sti­tu­tio­nen ge­nom att in­fö­ra par­la­men­ta­risk de­mo­kra­ti i sitt land.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.