STELLA WALSH

Den tra­gis­ka histo­ri­an om hur en kvin­nas livs­långa id­rotts­pre­sta­tio­ner ris­ke­ra­de att överskug­gas av hen­nes ge­ne­tis­ka av­vi­kel­se.

Sanningen bakom vår tids största skandaler - - Innehåll -

Upp­täck den dol­da san­ning­en om en av Po­lens mest fram­gångs­ri­ka id­rot­ta­re.

”Han stir­ra­de ner på Stella Walsh kropp … Nu var han tvung­en att av­slö­ja Stel­las störs­ta hem­lig­het: hon var in­ter­sex­u­ell.”

Rätts­lä­ka­ren Samu­el Ger­ber tit­ta­de ner på sitt bord. Han van vid hög­pro­fi­le­ra­de fall men viss­te att det­ta fall skul­le bli upp­märk­sam­mat av fel an­led­ning. Han stir­ra­de på Stella Walshs kropp, en av de störs­ta kvinn­li­ga id­rot­tar­na nå­gon­sin och en äls­kad hjäl­te i sin hemstad Cle­ve­land. Och nu var han tvung­en att av­slö­ja Stel­las störs­ta hem­lig­het: hon var in­ter­sex­u­ell.

Stella (el­ler Sta­nisla­wa, som hon egent­li­gen het­te) föd­des i Po­len den 3 april 1911 som dot­ter till Ju­li­an och We­ro­ni­ka Wa­la­si­ewicz. Den som­ma­ren im­mi­g­rer­ade hen­nes för­äld­rar till USA och bo­sat­te sig i Ohi­os sla­vis­ka stads­del. För att pas­sa in i sin nya om­giv­ning ang­li­se­ra­de fa­mil­jen sitt ef­ter­namn till Walsh och för­kor­ta­de dot­terns namn till Sta­sia in­nan de be­stäm­de sig för Stella.

Hen­nes klass­kam­ra­ter kom dock på and­ra namn till hen­ne. Stella var lång och mus­ku­lös och fick smek­nam­net ”Bull Mon­ta­na” ef­ter Lewis Mon­tag­na, en po­pu­lär brot­ta­re på den ti­den. Sko­lan var en so­ci­al plå­ga men det var den plats där hon upp­täck­te sin id­rotts­för­må­ga. När hon var 17 år kva­li­fi­ce­ra­de hon sig till det ame­ri­kans­ka olym­pis­ka la­get, men ef­tersom hon in­te var ame­ri­kansk med­bor­ga­re fick hon in­te täv­la. Så hon gick med i sin lo­ka­la So­kol, en polsk sport­klubb, sam­ma år och täv­la­de i det pan-sla­vis­ka mö­tet i Eu­ro­pa. Hon kom hem med fem guld­me­dal­jer.

Det­ta var ba­ra bör­jan. I ja­nu­a­ri 1930 sat­te hon tre nya världs­re­kord, ett på Mill­ro­se Ga­mes på Ma­di­son Squa­re Gar­den, och de and­ra två i Phi­la­del­p­hia fy­ra da­gar se­na­re. I april 1930 kros­sa­de hon världs­re­kor­det på 100 me­ter med 2,6 se­kun­der. Un­der Out­do­or Na­tio­nal i Dal­las sat­te hon världs­re­kord på 100 och 200 me­ter, lik­som i längd­hopp. Hon var fort­fa­ran­de hung­rig ef­ter mer och vann bå­de 60, 100 och 200 me­ter un­der världs­mäs­ter­ska­pen i Prag.

Näs­ta stopp var som­mar OS 1932, där Stella vann guld på 100 me­ter sprint. Vid VM i Wars­za­wa vann hon nio guld­me­dal­jer i fri­id­rott. År 1933 kros­sa­de hon två världs­re­kord på sam­ma dag; 60 me­ter på 7,4 se­kun­der och 100 me­ter på 11,8 se­kun­der.

Un­der OS 1936 i Ber­lin ha­de Stella en li­ten formsvac­ka i sin an­nars glim­ran­de kar­riär. Här skul­le det ock­så bli förs­ta gång­en hen­nes namn blev för­knip­pat med köns­kon­trol­ler. Hon kom tvåa när hon för­sök­te för­sva­ra sin ti­tel på 100 me­ter sprint. He­len Step­hens (USA) slog hen­ne ba­ra med 0,02 se­kun­der, men det var allt som be­höv­des. Ny­he­ten gick in­te hem hos Stel­las fans. Stella el­ler den pols­ka pres­sen (rap­por­ter om vem som bör­ja­de va­ri­e­rar) kla­ga­de på att Step­hens var en man. Ryk­tet tog fart och Step­hens tving­a­des ge­nom­gå en me­di­cinsk ut­vär­de­ring. Det fram­kom då att hon fak­tiskt var en kvin­na.

Ef­ter den olym­pis­ka skan­da­len fort­sat­te Stella att sam­la på sig me­dal­jer och vi­sa­de inga tec­ken på att sak­ta ner. När hon var 35 år ha­de hon en snab­ba­re tid på 100 me­ter än vad hon ha­de när hon var 19 år. Se­dan vann hon 100 me­ter, 200 me­ter och na­tio­nel­la mäs­ter­ska­pen i längd­hopp för fjär­de gång­en. Ing­en an­nan ha­de upp­nått det­ta ti­di­ga­re (och det tog 50 år för nå­gon an­nan att kla­ra det), men det är än­nu mer an­märk­nings­värt att Stella

var 37 år när hon gjor­de det. När hon var 43 år del­tog hon i den förs­ta fem­kam­pen för da­mer vid na­tio­nel­la mäs­ter­ska­pen 1950 – hon vann fem tit­lar.

Hen­nes at­le­tis­ka pre­sta­tio­ner var verk­li­gen fe­no­men­ala. Un­der sin kar­riär vann hon 41 ama­tör­tit­lar och sat­te 20 världs­re­kord. Hon tillin­tet­gjor­de si­na mot­stån­da­re och fort­sat­te do­mi­ne­ra i en ål­der då många ha­de gått i pen­sion. Med var­je täv­ling hon vann kom hon läng­re och läng­re från det tys­ta bar­net som blev mob­bat för att ha sett an­norlun­da ut. Nu kal­la­des hon ”Cle­ve­land Fly­er” och ”Qu­een of Sprint”. Hon mås­te ha känt sig väl­digt an­norlun­da från ök­nam­net “Bull Mon­ta­na” som för­följ­de hen­ne un­der skol­ti­den. Men be­röm­mel­se är flyk­tigt och ef­ter att hon slu­tat täv­la för­svann Stella lång­samt ur folks min­nen.

Oav­sett om hon sak­na­de ramp­lju­set el­ler in­te, ha­de hon in­te ve­lat få den typ av me­di­e­upp­märk­sam­het hon fick ef­ter sin död. Det bör­ja­de med hen­nes mord den 4 de­cem­ber 1980. Stella blev skju­ten när två män för­sök­te rå­na hen­ne. Trots att hon då var 69 år stod hon emot och un­der kam­pen av­fy­ra­des en pi­stol. Ku­lan gick ge­nom Stel­las mage och spräck­te en ar­tär i hen­nes bäc­ken. Hon dog på ope­ra­tions­bor­det.

Ny­he­ten om hen­nes död spreds snart och un­der en kort tid min­des män­ni­skor hen­nes pre­sta­tio­ner. Wal­ter Cron­ki­te till­kän­na­gav på CBS kvälls­ny­he­ter att ”en av de störs­ta id­rotts­kvin­nor­na blev mör­dad igår kväll”. Borg­mäs­ta­re Vo­i­no­vich kom­men­te­ra­de att hon ha­de va­rit ”en ikon i Cle­ve­land”. Det pols­ka­me­ri­kans­ka sam­häl­let var för­kros­sat av ny­he­ter­na. Stella ha­de va­rit en vik­tig del i de­ras liv och nu ha­de hon mör­dats på en par­ke­rings­plats. De trod­de att det in­te kun­de bli vär­re. Men då läck­te ob­duk­tions­re­sul­ta­tet ut.

Samu­el Ger­ber be­höv­de in­te le­ta länge för att se att Stella ha­de haft en gans­ka stor hem­lig­het. Hans ob­duk­tions­rap­port vi­sa­de en un­der­ut­veck­lad pe­nis, en pung med små te­stik­lar och ”mas­ku­li­na bröst”. Ger­ber vi­sa­de rö­ran­de in­tegri­tet när han re­fe­re­ra­de till Stella som ”in­di­vi­den” ge­nom he­la rap­por­ten. Men me­dia vi­sa­de ing­en så­dan re­spekt. Som svar på ett för­hands­tips om vad ob­duk­tio­nen av­slö­ja­de be­rät­ta­de Tom Be­res, en re­por­ter för Cle­ve­land News Chan­nel WKYC, för sta­tio­nens tit­ta­re att Stella ha­de en pe­nis. Det var nat­ten fö­re Stel­las be­grav­ning. Ef­ter att ha mis­sat scoo­pet vil­le den ri­va­li­se­ran­de sta­tion WEWS va­ra med. De­spe­rat att få tit­tar­nas upp­märk­sam­het kör­de de tag­li­nen: ”Was Stella a Fel­la?” (Var Stella en snub­be?). Det spe­la­de in­te läng­re nå­gon roll hur många re­kord Stella ha­de sla­git el­ler hur många lopp hon vun­nit – de fy­ra or­den skul­le kom­ma att de­fi­ni­e­ra hen­ne.

Men Stella ha­de fort­fa­ran­de någ­ra vän­ner. Det polsk-ame­ri­kans­ka sam­häl­let blev ra­san­de över hur en av de­ras be­hand­la­des. När de såg tv-ka­me­ror vid Stel­las be­grav­ning släng­de de glå­pord ef­ter sin nya fi­en­de. De mo­bi­li­se­ra­de och höll pro­tes­ter ut­an­för stu­di­or­na, or­ga­ni­se­ra­de boj­kot­ter och hot om rätts­li­ga åt­gär­der. Om WKYC vil­le und­vi­ka en rät­te­gång be­höv­de de en of­fi­ci­ell be­kräf­tel­se för att rätt­fär­di­ga vad de ha­de rap­por­te­rat – men Ger­ber var tyst, för­u­tom ett ut­ta­lan­de. I det hän­vi­sa­de han till John Len­non, som ha­de mör­dats någ­ra da­gar ef­ter Stella: ”John Len­non var känd som man och mör­da­des som man och ob­du­ce­ra­des som en man. På Stella Walshs fö­del­se­cer­ti­fi­kat stod det att hon var kvin­na, hon var känd som kvin­na och hen­nes döds­in­tyg sä­ger att hon var kvin­na.”

Ger­ber be­ställ­de kro­mo­som­test­ning men to­tal­­väg­ra­de att släp­pa mer in­for­ma­tion in­nan ob­duk­tio­nen var fär­dig. Det­ta var in­te till­räck­ligt bra för WKYC, som fick ad­vo­ka­ter att tvinga Ger­ber att be­kräf­ta el­ler för­ne­ka att Stella var en man. Ger­ber ig­no­re­ra­de bre­ven och te­le­fon­sam­ta­len, och in­te för­rän en do­ma­re gav ho­nom två vec­kor att de­la rap­por­ten el­ler an­hål­las för dom­stolstrots of­fent­lig­gjor­de han rap­por­ten.

Re­sul­ta­ten av kro­mo­som­testet som be­ställ­des av Ger­ber pre­sen­te­ra­des två må­na­der ef­ter mor­det. Stella ha­de en bland­ning av XY och XO kro­mo­so­mer, som är ab­nor­ma­la kvinn­li­ga ge­ner. Hon ha­de ett till­stånd som kal­las mo­sa­i­cism, or­sa­kat av ett fel i cell­del­ning­en i fos­tersta­di­et. Han gick ald­rig in på ar­gu­men­tet om Stella var man el­ler kvin­na, istäl­let skrev han: ”So­ci­alt, kul­tu­rellt och ju­ri­diskt var Stella Walsh ac­cep­te­rad som kvin­na i 69 år. Hon lev­de och dog som en kvin­na”.

Bris­ten på ett de­fi­ni­tivt svar in­ne­bar att kon­tro­ver­ser­na kring Stella och hen­nes kön fort­fa­ran­de på­går. 1988 skrev en tid­ning i Ot­ta­wa om Hil­da Stri­ke, som ha­de för­lo­rat mot Stella (el­ler som de skrev ”för­lo­rat guld­me­dal­jen till en man”). Stri­kes barn­barn var så upp­rör­da över för­lus­ten att de be­gär­de att In­ter­na­tio­nel­la olym­pis­ka kom­mit­tén (IOK) och In­ter­na­tio­nal Ama­teur Athle­tics Fe­de­ra­tion ret­ro­ak­tivt skul­le till­de­la Stri­ke guld­me­dal­jen från 1932. IOK av­slog be­gä­ran, ba­se­rat på det fak­tum att Stella ha­de vux­it upp som kvin­na och levt som kvin­na.

Trots att hon en­ligt rap­por­ter vann över 5 000 lopp och slog många re­kord kom­mer Stel­las id­rotts­li­ga pre­sta­tio­ner nu i and­ra hand ef­ter kon­tro­ver­sen kring hen­nes kön. Som om det­ta in­te vo­re tra­giskt nog blev hon ock­så be­stu­len på rätt­vi­sa. Den an­gri­pa­re som sköt hen­ne kun­de ha fått döds­straff men Les­ter Adel­son från rätts­lä­ka­rens kon­tor an­såg att det var bäst att und­vi­ka en rät­te­gång, för att be­spa­ra Stella yt­ter­li­ga­re gransk­ning. Bå­da an­gri­par­na döm­des till fäng­el­se.

”Hon ha­de ett till­stånd som kal­la­des mo­sa­i­cism, or­sa­kad av ett fel i cell­del­ning­en i fos­tersta­di­et.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.