PÅ SPRÅNG MOT DRÖMMEN
”DET ÄR VÄL I ÅR MAN BÖRJAR SNACKA MED OLIKA NHL-KLUBBAR”
STOCKHOLM. Bra som sjutton?
När det gäller Djurgårdens Alexander Holtz säger ingen emot.
17 -åringar brukar vara spensliga men det har redan flyttat in en fullvuxen man i Alexander Holtz kropp. Han har biceps som en yxutrustad skogshuggare och lår grova som avverkningsklara tallar.
Det är uppenbart att han inte har slarvat med sommarträningen.
– Det har funkat bra. Jag har en bra fystränare i Anders Öhgren och vi har en bra fystränare här, i Jimmie Ölvestad, säger han.
Alexander Holtz vill mycket med sin ishockey och är beredd att lägga ner det jobb som krävs för att nå sina drömmar. Djurgården är det första men knappast sista stora målet.
Pappa Magnus, mamma Camilla och storebrorsan David är inbitna djurgårdare, så hans uppväxt gick i gult, rött och blått. Alexander, som hamnade i Djurgården efter pojklagsspel i Boo IF och Nacka HK, kommer aldrig glömma när han första gången klev in i Alagets omklädningsrum.
– Jag har ju hållit på Djurgården sedan jag var liten och stått och hejat under matcherna, så det var riktigt coolt. Jag kommer inte riktigt ihåg när, men det var inför någon träning förra året. Jag har alltid drömt om att få spela för Djurgården så det är klart att jag var förväntansfull. Jag fick ett varmt välkomnande av Josefson och (Daniel) Brodin. Ja, det var riktigt kul, berättar Alexander Holtz.
Sedan den dagen har han utvecklat en speciell relation till just Jacob Josefson. Den NHL-meriterade centern har blivit som en fadder för supertalangen.
– Josefson är riktigt bra, så det är klart att jag kollar på honom väldigt mycket. Bemström (Emil) är också skicklig och jag hoppas verkligen att han slår sig in i NHL i år. Berglund (Patrik) har varit skadad men den talang han besitter är sjuk. Det finns många spelare att kolla på i olika typer av situationer. Det här kan bli ett riktigt bra och lärorikt år.
Vad betyder de här äldre, rutinerade killarna för en 17-åring?
– Hur mycket som helst. Jag har fått spela med Josefson och han försöker förklara hur jag ska göra i olika situationer. Han säger till och hjälper mig med småsaker hela tiden. Det är jättekul att få chansen att lira med och lära sig av honom, säger Alexander Holtz.
”Sjukt mäktig känsla”
SHL-debuten fick han överstökad redan förra säsongen, när Djurgården slog Färjestad med 3–2 på Hovet.
– Det var en sjuk känsla. Jag minns när vi stod där i gången och man hörde klacken sjunga. Där har jag ju stått själv och sjungit när spelarna klivit in. Sedan, när elden tänds och man springer ut... Det var en sjukt mäktigt känsla som jag aldrig kommer glömma.
Det var tisdagen den 29 januari 2019 och dagen efter väntade en minnesvärd dag
på Kunskapsskolan, som ligger i Globenområdet.
– Det var rätt coolt. Många lärare hade sett matchen så jag fick många gratulationer. Jag fick jättemycket uppmärksamhet från kompisar hemma i Nacka, gamla tränare och annat folk som ville gratulera. Det var en självförtroendeboost men några i min klass har inte jättebra koll på hockeyn. Det är rätt skönt när man kommer tillbaka till det verkliga livet.
Alexander fick speltid i ytterligare två matcher men följde slutspelet från läktaren.
– Man lever i den där lilla bubblan även när man kollar. Det är klart att man vill vara på isen och göra något stort men det var coolt att bara titta på.
Har inget favoritlag i NHL
I vinter lär SHL-publiken få se mer av tonårsstjärnan. I årets första träningsmatch, mot Södertälje, svarade han för två mål och markerade att han är redo för större uppgifter.
– Det var sjukt skönt att få en sådan start. Jag fick chansen att spela med Josefson och Bemström, försökte vara på rätt ytor och fick pucken av dem. Det är två fantastiska spelare. Jag ska göra vad jag kan för att förtjäna en plats. Målet är att bli en bättre spelare för varje dag och få stänka dit några kassar.
Berätta om dina drömmar.
– Det är klart att jag vill kunna försörja mig på min hockey och spela på andra sidan Atlanten, i NHL. Det är en dröm, precis som att få representera landslaget i stora turneringar.
Vad har du för favoritlag i NHL?
– Jag har faktiskt inget.
Det var ett diplomatiskt svar inför nästa års draft...
– Ha, ha, ha. Det är klart att det blir ett händelserikt år. Det ska bli kul att kliva in i den här säsongen och jag ska försöka spela min bästa hockey. Det vore jättekul om jag kunde bli draftad och det är väl i år man börjar snacka med olika NHLklubbar. Jag har inte haft något möte än men hoppas att det blir av, säger Alexander Holtz, som representeras av The Newport Team.
Har hela ditt liv handlat om hockey?
– Nej, jag har provat på många sporter. Jag har spelat fotboll, basket, golf, innebandy och tennis Pappa var ju tränare och brorsan spelade. Vi hade en uterink där jag bor i Björknäs. Mamma bakade kanelbullar och så spelade vi på kvällarna. Där föddes min passion. Jag har aldrig fattat att jag är en talang, jag har alltid spelat hockey för att det är det roligaste som finns.
Hur många mål har du gjort som mest i pojklagssammanhang?
– Jag har ingen riktig koll man tror att jag gjorde elva mål i någon fullplansmatch. Ja, i någon match rann det i väg.
Vad har du för förebilder inom hockeyn?
– När jag växte upp kollade jag ofta på highlights från Mats Sundins karriär. Förra året var han här och föreläste om sin resa för spelarna i J18, J20och A-lagen. Det var coolt att höra honom snacka. Man ser honom som värsta storstjärnan men han är också en vanlig människa. Ovetjkin (Aleksandr), Steven Stamkos och Leon Draisaitl, spelare som gör mycket mål, snygga finter och slår bra passningar, har jag också kollat på.
I Djurgården pratas det mycket om rutinerade spelare som Josefson, Berglund och Marcus Högström men det saknas inte talang i truppen.
– Exakt. Vi har fyra starka linor där alla jobbar stenhårt och är sjukt skickliga. Vi har ett väldigt starkt lag.
Du, Tobias Björnfot, Adam Falk och Albin Grewe är födda på den här sidan sekelskiftet...
– Ja, det är lite coolt.
Adam är son till Nichlas Falk, en av hjältarna när Djurgården 2001 senast blev svenska mästare. Vad har dina föräldrar för idrottsbakgrund?
– Mamma gillar hästar och höll på med ridning. Pappa har spelat hockey i Västervik, där han är uppvuxen. Han säger att han har spelat några A-lagsmatcher och även brorsan har spelat. I dag är han huvudtränare för 06:orna och 07:orna i Nacka.
Även Alexanders pappa, Magnus Holtz, har ett förflutet som ungdomstränare. Han tränade sin son i både Boo och Nacka och utsågs 2013 till Årets ungdomstränare av Svenska Ishockeyförbundet.
– Han, mamma, brorsan och morfar betyder sjukt mycket. Pappa har alltid funnits där som stöd. Han har varit hur viktig som helst för min hockey och finns alltid där om jag vill snacka. Jag brukar få peppande sms efter både bra och dåliga matcher. Jag älskar honom. Han bryr sig väldigt mycket. Priset han fick är väldigt coolt och han förtjänar det väldigt mycket. Det hänger på väggen hemma.
Ska du hänga SM-guldmedaljen intill?
– Ja, det är planen, säger Alexander Holtz.
”JAG HAR ALDRIG FATTAT ATT JAG ÄR EN TALANG, JAG HAR ALLTID SPELAT HOCKEY FÖR ATT DET ÄR DET ROLIGASTE SOM FINNS.”