Må din sko­la få en egen Bog­dan

SkärholmenDirekt - - ÅSIKT & DEBATT -

Det är en so­lig au­gusti­mor­gon och skol­går­den fylls så sak­te­li­ga. Många flac­kar med blic­ken el­ler pil­lar med mo­bi­len. En­sta­ka kän­ner varand­ra sen in­nan. Där har snac­ket satt igång. And­ra står på ta­ni­ga ben, tum­mar på ryg­gan och öns­kar nog att den pin­sam­ma för­äl­dern ha­de va­rit en bäs­tis i stäl­let. Ner­vo­si­tet, för­hopp­ning­ar och far­hå­gor dar­rar i luf­ten. Det är skol­start för ett hund­ra­tal ele­ver, nya på sko­lan. Hur kom­mer det att bli? Pas­sar jag in? Hit­tar jag kom­pi­sar?

På la­gom av­stånd till dot­tern står jag och öns­kar; måt­te det­ta bli bra! Strax in­nan sam­ling­en bör­jar och rek­torn ska häl­sa väl­kom­men, dy­ker en man i grå ko­stym och sol­glas­ö­gon upp på sce­nen och tar mik­ro­fo­nen. ”Kom hit!” upp­ma­nar han den ut­sprid­da ho­pen. ”När- ma­re!” Ta­fatt tar folk någ­ra steg fram­åt. Vad hän­der? ”Ta upp era mo­bi­ler!” Al­la ly­der, om än för­vir­ra­de. ”Gå in på kon­tak­ter” fort­sät­ter han och rabb­lar upp ett mo­bil­num­mer, som de pur­färs­ka sjät­teklas­sar­na knapp­rar in. ”Det är mitt num­mer.

Jag he­ter Bog­dan. Ni kan all­tid ringa mig. Jag finns här. All­tid. Har ni någ­ra frå­gor, be­hö­ver hjälp. Det är ba­ra att ringa, kom ihåg det!”. Där och då, är det som om den fin­kläd­da ska­ran unga an­das ut. Min blick blir grum­lig. Jag sväl­jer en ex­tra gång och kra­mar om dot­terns ax­el.

I år, två ter­mi­ner se­na­re är skol­star­ten en helt an­nan fem­ma. I ba­ga­get har hon nu, för­u­tom kom­pi­sar och en skol­hem­vist, fem­ti­el­va histo­ri­er om när Bog­dan kom till und­sätt­ning.

Bog­dan är näm­li­gen en vakt­mäs- ter­lig all­ti­al­lo, vi­ka­rie, djur­hus­kon­sult, fru­kost­fix­a­re, ja för­u­tom bi­trä­dan­de rek­tor då! Ett tag und­ra­de bar­nen om Bog­dan är en god Agent Smith-ka­rak­tär från fil­men Matrix. För han är lik­som över­allt, när­mast klo­nad, stän­digt i när­he­ten av ele­ver­na. Trol­lar fram en ost­mac­ka el­ler ett plås­ter där det be­hövs. Upp­munt­rar den leds­ne, tror på strul­pel­len. Vi­sar om­tan­ke ge­nom hand­ling.

Många män­ni­skor och fak­to­rer på­ver­kar för­stås om en sko­la fun­ge­rar bra. Men så­na som Bog­dan, prak­tis­ka spind­lar som nät­ver­kar ute på gol­vet i al­la möj­li­ga sam­man­hang är guld vär­da. De kan över­bryg­ga glapp, hö­ra hur snac­ket går, fånga upp när nå­gon hål­ler på att bal­la ur. Må du som bör­jar sko­lan få en bra skol­start, ett skol­år bätt­re än du vå­gat hop­pas på och din sko­la, ha en egen Bog­dan.

Ni kan all­tid ringa mig. Jag finns här. All­tid. Har ni någ­ra frå­gor, be­hö­ver hjälp. Det är ba­ra att ringa, kom ihåg det!”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.