Mitt i Skarholmen

Skärholmen­s unga samlas för dödliga våldets offer

”Säg deras namn”. Så heter den manifestat­ion som ungdomar från Skärholmen arrangerar den 6 januari, till minne av alla som gått bort i det dödliga våldet. ”Tillsamman­s kan vi vända det här”, säger arrangören Alexander Zadruzny.

- Rasmus Panagiotis Columbus 070-680 67 50 rasmus.columbus@direktpres­s.se

Den 6 januari skulle Alexander Zadruznys vän Robin fylla 18 år. Det fick han inte. Några dagar efter hans femtonde födelsedag kom de första nyhetsflas­harna – en skjutning har skett i Akalla. – Jag minns det så väl. Vi hade en gruppchatt, alla vänner, och när nyheten kom började alla spekulera. Första tanken var – snälla, låt det inte vara just dem. Det var sån ovisshet. Timmarna gick och mer och mer började peka på att det var just Robin och hans bror Alejandro, minns Alexander Zadruzny. Till slut stod det klart. Robin Sinisalos liv gick inte att rädda. Hans bror Alejandro skadades svårt, sitter fortfarand­e i rullstol. – Det var en förfärlig upplevelse för oss. Då kan jag inte ens föreställa mig smärtan hos hans anhöriga. Det är det värsta som kan hända, säger Alexander Zadruzny.

”Skrämmande siffror”

I dag är han ordförande för Skärholmen­s ungdomsråd, UNGSK. Den 6 januari anordnar de manifestat­ionen ”Säg deras namn” på Kulturhuse­t Stadsteate­r i Skärholmen för att uppmärksam­ma det ökande dödliga våldet. Bara mellan januari och november i år har polisen 272 bekräftade skjutninga­r i Sve- rige. 42 döda, 129 skadade. – Det är skrämmande siffror. Men vi vill visa att det är så mycket mer än siffror och statistik, det är människor som dör. Människor som är någons flickvän, pojkvän, syskon, barn. Det har gått så långt att varje människa som bor i våra områden känner någon, eller känner någon som känner någon, som har gått bort i våldet. Det kan inte få fortsätta så, säger Alexander Zadruzny. Inför manifestat­ionen gick de ut med en efterlysni­ng av namn på människor som dödats. Gensvaret var enormt. På den tröja som ska delas ut under manifestat­ionen är 50 förnamn tryckta. – Det värsta är att det bara är hälften av alla namn vi fick in. Cirka 50 var vi tvungna att sålla bort för att vi inte hann kontakta deras närmast anhöriga. Och det är bara en bråkdel av alla som gått bort i våldet. Och en ännu mindre bråkdel av alla anhöriga som har drabbats av det.

Hemligt artistuppt­rädande

På manifestat­ionen ska stora, ännu hemliga, artister uppträda. Sida vid sida med poeter och föreningar och som kämpar mot våldet. Alexander Zadruzny hoppas att förebilder­na ska påverka unga som kommer på evenemange­t att välja rätt väg. Och att manifestat­ionen kan vara en pusselbit som påverkar samhällets makthavare. – Vi kan bara konstatera hur verklighet­en ser ut i dag. Det är tråkigt, för jävligt. Men snart är det 2019, låt det vara året vi alla tillsamman­s vänder den här utveckling­en.

 ??  ??
 ??  ?? Så beskriver Alexander Zadruzny utveckling­en av det dödliga våldet i förorterna. ”Det är för mycket, vi måste få ett stopp på det nu”. ” NATIONELL KRIS”. FOTO: CLAUDIO BRITOS
Så beskriver Alexander Zadruzny utveckling­en av det dödliga våldet i förorterna. ”Det är för mycket, vi måste få ett stopp på det nu”. ” NATIONELL KRIS”. FOTO: CLAUDIO BRITOS

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden