Fråga experten
Denna gång besvarar våra experter bland annat frågor om dna-träffar, betygssystem och jordbruksmarker. Dessutom en spännade fråga om den norska motståndsrörelsen.
Svar på släktforskarfrågor.
Kan jag hitta italienska släktingar genom dna-test?
FRÅGA Min farmor berättade för oss innan hon gick bort att hon träffade en kille sommaren 1950. Den här killens pappa var gästarbetare från Italien och jobbade på LM Ericsson Telefonplan. När sommaren var över åkte pappan och sonen hem till Italien igen utan att de visste att min farmor var gravid.
Vi tror att vi har ett för- och ett efternamn på sonen, men inget namn på hans pappa. Ni som är proffs på det här, hur kan jag gå vidare? Vad hade ni gjort om ni var i mina skor?
SVAR En spännande släktgåta, som tyvärr lär vara mycket svår att lösa med dna-test. Anledningen är att mycket få människor i Italien idag har dna-testat sig. Det gör sannolikheten liten att ett dna-test skulle ge några användbara dna-matchningar. Men med det sagt, ska du förstås prova och se
Att hitta släkt i Pisa eller andra italienska orter är svårt eftersom så få dna-testat sig där. vad ett dna-test kan ge. Har du tur har rätt personer testat sig!
Det är viktigt att testa dem som är så nära i generationerna som möjligt. Om din pappa lever är det alltså han som ska testas. Alternativt testa dig själv och dina eventuella syskon, för att fånga så mycket som möjligt av pappas dna. Och för att öka chanserna är det alltid bra att ”fiska i många dammar”, det vill säga testa sig hos flera dna-företag. När det gäller Italien är Ancestry ofta bäst (eftersom de har så många testade i USA, med rötter i Italien) och därefter Family Tree DNA och Myheritage.
En extra möjlighet är att (hos Family Tree DNA) testa din pappas Y-kromosom, eftersom han har ärvt den från sin pappa, farfar och så vidare. Det kan med lite tur ge extra ledtrådar. Och om pappa inte är i livet kanske du har en bror? I så fall bär din bror på Y-kromosomen från Italien.
Peter Sjölund
var utarbetat för varje skola. Bland annat bedömdes uppförande, flit och framsteg i studierna. Ett exempel från Hudiksvall 1746 är att eleven är ”flitig men trögminter” eller som ett vitsord från Lund 1814 lyder: ”förtjänar i intet avseende undervisningsmödan”.
I vissa läroverk började dessa vitsord motsvaras av bokstäver, något som fick allmän spridning i 1820 års skolordning. För att få ett