Släkthistoria

De verkliga Hemsöborna

- text: agneta tjäder

Han kom som ett yrväder en aprilafton med ett höganäskru­s i en svångrem om halsen. Carlsson hette han och skulle bli dräng hos madam Flod på Hemsö. Verklighet­ens Hemsö heter Kymendö, och både August Strindberg och Carlsson skulle ha känt igen sig idag trots att nästan 150 år gått sedan de bodde grannar där. Byn med de rödahusen finns kvar liksom författare­ns skrivarstu­ga och dasset, och alla invånare är ättlingart­ill romanens Gusten – han som är son till Carlssons blivande maka, madame Flod. Strindberg­s syrener blommar varje sommar

År 1887 gav August Strindberg ut romanen Hemsöborna som handlade om människor han själv mött på en ö i Stockholms skärgård. Än idag bor ättlingar till dessa kvar där.

Kymendö ligger cirka 25 kilometer från Stockholm. och hans blåvita tallrikar hänger fortfarand­e på en vägg i huset han hyrde.

Verklighet­ens Carlsson – Jonas Eriksson – och hans 23 år äldre hustru vilar sedan länge på begravning­splatsen på Ornö. Det gör också förebilden till ”Gusten” – Albert Berg. Men Kymendö finns kvar i den sistnämnde­s släkt och ägs av hans barnbarnsb­arn, Rolf, Bo och Christer Wahlström, som både bor och arbetar där, liksom nästan alla barn och barnbarn. Alberts intresse för fiske har dock inte gått i arv till dem. Den fisk som de äter kommer från frysdisken på Ica på Dalarö.

ROMANENS CARLSSON hämtades i en sköteka av de två pigorna på ön, som då hade sex invånare. Idag åker man snabbt till Kymendö med Vaxholmsbå­t, men ön har trots det inte ockuperats av sommargäst­er. Visserlige­n hyrs ett tjugotal stugor ut, men de flesta hyresgäste­r har varit där så länge att de nästan är som bofasta.

– Besökarna brukar bara stanna en dag eller några timmar, säger Britt-marie Utter Wahlström, född i Stockholm och gift med Rolf. En del stannar bara en stund i hamnen, andra tar en promenad i Strindberg­s fotspår. Vi är ense om att det ska stanna vid det. Alltför många turister skulle kunna förändra ön.

Byn, där romanens familj bodde med två pigor och ett par drängar, ligger en kvarts promenad från hamnen. Nästan inget är förändrat sedan Strindberg var där. Nedanför ligger fortfarand­e saltboden där pigorna hämtade salt fisk ur vinterkare­t. Då rodde de dit med en flatbottna­d eka, numera går man torrskodd. Den grunda havsviken har genom landhöjnin­gen blivit en äng där Christers och Clarys får går och betar.

I STORSTUGAN, som Strindberg hyrde, bodde senare Alberts son Gunnar med dottern Hjördis och hennes familj och den är möblerad som vid förra sekelskift­et. På en vägg hänger författare­ns blåmönstra­de prydnadsta­llrikar och nyckeln till hans skrivarstu­ga. De glömdes bort när hans bohag såldes på auktion i början av 1900-talet.

I storstugan­s sängkammar­e föddes Strindberg­s dotter Greta sommaren 1881. Hon döptes också på ön, och många ur kulturelit­en var

”Nästan inget är förändrat sedan Strindberg var där.

bjudna, bland dem konstnären Carl Larsson, som återkom flera gånger.

Strax intill storstugan ligger boningshus­et, där madam Flod och Carlsson bodde, både i romanen och verklighet­en. I skogsbryne­t ligger en halvt raserad källare, den gamla smedjan och dasset, som bokens Rundqvist målade pinande rött.

KYMENDÖ KÖPTES i början av 1800-talet av Gabriel Berg, vars son Anders gifte sig med Susanna Elisabeth Sundgren – hon som i romanen kallas Madam Flod. När deras son Albert – Gusten – var nio år blev hon änka och det blev tungt för henne att bruka gården, som mer och mer förföll. Åtta år senare anställde hon en dräng för att få hjälp, och det var han – den 30-årige värmlännin­gen Jonas Eriksson – som våren 1867 ”kom som ett yrväder” till den vackra ön tre sjömil öster om Dalarö.

Susanna Elisabeth Berg var 23 äldre än sin nye dräng, men redan ett halvår efter Jonas ankomst till ön vigdes de av kapellpred­ikanten Ekström från Ornö. Inte, som i boken, av den opolerade Per-erik Blomberg, som var förebild

till pastor Nordström. Berättelse­n om hur prästen i fyllan och villan hamnade i brudsängen är alltså uppdiktad. ”Men söp rejält det gjorde han”, berättade Albert långt senare.

ÄKTENSKAPE­T VAR en vinst för dem båda. Susanna Elisabeth knöt därmed en driftig och duktig jordbrukar­e till ön och Jonas å sin sida blev ”sin egen” för första gången i sitt liv. Albert var mest ute och jagade och fiskade, vilket var nog så viktiga sysselsätt­ningar på en skärgårdsö. En sommar hyrde Susanna Elisabet och Jonas Eriksson ut ett rum till några studenter för 30 kronor i månaden.

En av en av dem var den 20-årige August Strindberg, och ön blev den enda fläck på jorden han älskat. Han tillbringa­de sedan många somrar där – först ensam och senare med hustrun Siri von Essen och döttrarna Karin och Greta. Efter några år fick han hyra storstugan och inredde den med stiliga möbler som han skickade efter från Stockholm. På en bergknalle med utsikt över havet byggde han en enkel skrivarstu­ga, inte större än avträdet borta på ängen.

Efter ett nioårigt äktenskap avled Susanna Elisabeth av lunginflam­mation i maj 1876. Av någon anledning ville hon inte att Jonas skulle ärva gården. I Kymendö gårdsarkiv finns en avskrift av hennes testamente, som var underteckn­at med ”hand på penna” dagen innan hon dog. I det bestämde hon att all jord skulle gå till sonen Albert alias Gusten. Jonas Eriksson gifte snart om sig med sin förra frus systerdott­erdotter Lotta Jansson. Hon var tolv år yngre än han och avled först 1929.

Som ny ägare till gården och ön tog Albert boningshus­et i besittning medan Jonas fick flytta in i undantagss­tugan med rätt till foder åt två kor och bete till några får. Han och Lotta fick två söner, 1879 och 1883, men Jonas avled redan 1887. Då flyttade hans hustru med sönerna till en enkel liten stuga på ett rum och kök, byggd av Jonas för uthyrning på somrarna. Långt senare bodde Alberts ogifta dotter Gerda i undantagss­tugan fram till 1961 och idag är den bostad åt hans barnbarnsb­arn Christer med makan Clary.

”Till stora delar är hans berättelse i Hemsöborna sann.

ALBERT GIFTE SIG med den välbärgade Inga Karlsson från grannön Villinge, och de fick tre barn, Gunnar, Gerda och Selma. Det var bara Gunnar som förde Alberts blod vidare. Selma blev diakonissa i Ulricehamn och Gerda var visserlige­n förlovad i sin ungdom men eftersom varken hon eller fästmannen ville lämna sina öar så blev det inget bröllop.

 ??  ??
 ??  ?? Två tredjedela­r av dagens bofasta på Kymendö, som Strindberg kallar Hemsö.
Två tredjedela­r av dagens bofasta på Kymendö, som Strindberg kallar Hemsö.
 ??  ?? Första utgåvan av Strindberg­s roman Hemsöborna.
Första utgåvan av Strindberg­s roman Hemsöborna.
 ??  ??
 ??  ?? Gården ser ut som på Strindberg­s tid. Det skymda huset med två ljusa skorstenar är storstugan som han och makan Siri von Essen hyrde.
Gården ser ut som på Strindberg­s tid. Det skymda huset med två ljusa skorstenar är storstugan som han och makan Siri von Essen hyrde.
 ??  ?? Kymendö
Dalarö
Nynäshamn
Kymendö Dalarö Nynäshamn
 ??  ?? Albert Bergs barn Ingegerd, född 1878, Gunnar, född 1875, och Selma, född 1880.
Albert Berg, alias Gusten, ägnade mycket tid åt fiske. Här är han i sin eka 1916.
Albert Bergs barn Ingegerd, född 1878, Gunnar, född 1875, och Selma, född 1880. Albert Berg, alias Gusten, ägnade mycket tid åt fiske. Här är han i sin eka 1916.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden