Gustens ättlingar äger Kymendö
● Kymendö ägs idag av bröderna Rolf, Christer och Bo Wahlström, som är barnbarnsbarn till Albert. Ön har 31 fasta invånare i en ålder mellan några månader och 80 år. Alla arbetar på Kymendö eller grannöarna och har inte en tanke på att lämna sin ö.
Ingen av dagens »Hemsöbor» fiskar eller jagar. Christer och Clary bor med sin familj i olika hus på gården där de har drygt 100 får, tre fjällkor, några hästar samt 60 000 bin. Alla hjälps åt med djuren och sönerna är dessutom byggnadsarbetare medan svärdöttrarna arbetar i skolköket på Dalarö.
Rolf och Britt-marie har ett småbåtsvarv på ön, numera tillsammans med sina barn Gun-britt, Mikael och Jonas. Gun-britt har dessutom en egen redovisningsfirma samt båttaxi med maken Mathis, och han anlitas också för trädfällning och dykning. Mikael är byggare med grävmaskiner och bogserbåt och hans brorjonas elektriker. Tillsammans med två väninnor har Britt-marie ett litet bokförlag som har gett ut flera böcker om skärgården, senast om rysshärjningarna på 1700-talet.
Tredje brodern Bo och hans fru Eva driver sommarkrogen Carlssons bakficka, en säsongsöppen butik, en bensinstation vid ångbåtsbryggan och båttaxi. Dottern Jenny är kock på familjekrogen
Året innan Albert gifte sig nedkom pigan Clara med ett barn som han var far till. Pigan flyttade från ön, medan hennes barn lämnades till Barnhuset i Stockholm och dog nio månader gammalt.
Även Jonas Eriksson var svag för sin piga, och våren 1882 födde hon ett barn, som dog efter tre veckor. Därefter fick hon anställning i Alberts hushåll.
STRINDBERG LEVDE NÄRA invånarna på ön och följde deras liv i både vardag och helg. Till stora delar är hans berättelse i Hemsöborna sann, men med författarens rätt lade han till ett och annat för att skapa spänning. Boken skrev han i Lindau vid Bodensjön, där han bodde i fyra år. Den kom ut 1887 och beskriver ön som den var när Strindberg vistades där. En tid då man levde som man gjort i århundraden. Man rodde och seglade till Dalarö, man knöt själv fiskegarnen och tillverkade redskap och verktyg för hand.
Den är ett fint tidsdokument, men familjerna på Kymendö tog illa vid sig – även om Albert senare medgav att författaren ”var en snäll och fin herre och att han inte hade något emot honom, förutom att han hittat på en massa”.
Strindberg portförbjöds på ön och hans bror Axel blev ombedd att hämta Augusts silver och böcker. Året efter auktionerades bohaget ut. Allt utom en samling prydnadstallrikar, som glömdes bort. ● medan hennes syster Jeanette är förskollärare på fastlandet och brodern Joakim plåtslagare och byggare. På hösten drar Vaxholmsbolaget ner trafiken till Kymendö och tystnaden sänker sig över ön. Men enformigt blir det aldrig. Invånarna umgås mycket med varandra – och varje gång någon har födelsedag blir det tårtkalas.
Och om de längtar efter trafikbuller och trängsel ligger Stockholm bara någon timmas resa från deras ö.