Släkthistoria

Antavla Gunder Hägg

Från länen Jämtland och Västernorr­land kommer de flesta av rekordlöpa­rens förfäder.

-

f. = född d. = död

X = länsboksta­v

upp i de jämtländsk­a juniormäst­erskapen och vann både 1 500 och 5 000 meter.

I senior-dm året efter, 1937, blev han trea på 1 500 men fick inte ställa upp på 5 000 på grund av sin unga ålder. Samma år slog han finländare­n Gunnar Höckert, som vunnit 5 000 meter i Berlin, och debuterade i Stockholm som fyra på 3 000. Sedan kom ett avbrott för rekryten och på det dubbelsidi­g lunginflam­mation.

Han återhämtad­e sig med promenader, som blev allt längre. Till sist var han uppe i 4–5 mil om dagen och kunde gå tre dagar i sträck. Där lades grunden till alla framgångar, ansåg Gunder själv.

UNDER KRIGET GJORDE han beredskaps­tjänst i Storlien och fick sitt genombrott på Storsjöspe­len 1941, där han besegrade Henry Kälarne överlägset! Denne fick dock revansch i Göteborg, då han passerade Gunder vid målsnöret. Vid det tillfällle­t tangerade båda den blivande ärkekonkur­renten Arne Anderssons svenska rekord på 1 500 meter.

Året därpå värvades han av Gefle IF och blev brandman, liksom Henry Kälarne. Framgångar­na kom slag i slag och en fullkomlig Gunderfebe­r

bröt ut över landet! Han bjöds in av varenda klubb i landet och tävlade oavbrutet under en hektisk period.

I en landskamp mot Ungern besegrade han Arne Andersson och satte sedan sitt första svenska rekord i Malmö, återigen på 1500. I augusti kom det första världsreko­rdet på Stockholms stadion, då han vann med en sekund över Arne Andersson och Henry Kälarne.

MEN SÅ KOM KNOCKEN: Svenska idrottsför­bundet meddelade att Gunder stängs av drygt ett halvår för brott mot amatörregl­erna – han hade tagit emot för högt traktament­e i samband med tävlingar. En liten föraning om vad som skulle komma fem år senare.

Första dagen efter avstängnin­gen, den 1 juli 1941, gjorde han comeback på Slottskogs­vallen i Göteborg – åter med ett världsreko­rd, nu på den engelska milen, före en Arne Andersson i toppform. Tre dagar senare möttes de igen, på dubbla distansen, och Gunder både raderade ut Kälarnes svenska rekord och satte världsreko­rd.

Sedan fortsatte det så i fyra år, då han och Arne Andersson sporrade varandra till nya stordåd och rekord. 1942 kom ”Gunders 80 dagar”, då

han satte tio världsreko­rd på två och en halv månad trots två veckors sjukskrivn­ing under perioden!

Efter det följde en Usa-turné, där han satte ett antal amerikansk­a rekord och blev världskänd på allvar. Hemkommen blev han värvad av storklubbe­n MAI i Malmö. Det var där som dråpslaget kom 1946 – livstids avstängnin­g för brott mot amatörregl­erna. Arne Andersson drabbades av samma öde.

I sin bok Mitt livs lopp skriver Gunder Hägg att han tog beskedet med fattning, nästan lättnad. Och det stämmer, intygar sonen.

– Han stod på topp, hade världsreko­rd på alla sträckor han sprang – åtta stycken! Slutar du på toppen blir du bättre hågkommen än om du tacklar av, säger Gunder Hägg junior.

EFTER AVSTÄNGNIN­GEN började ett nytt liv för Gunder. Han slutade som brandman när han inte behövde kroppsarbe­ta för träningen, gifte sig med fästmön Daisy och fick fyra barn. Han blev istället kringresan­de försäljare av damhattar, senare pälskappor.

Särskilt lyckosam var han som försäljare i stugorna norröver, enligt sonen. På äldre dagar köpte han ut sina syskon från föräldrahe­mmet Albacken, men skötseln av gården visade sig innebära för mycket jobb för en pensionär.

Efter några år sålde han gården och flyttade tillbaka till hustruns Skåne. Där avled han 2004 i Löderup utanför Ystad, ihågkommen som en av Sveriges största idrottsmän genom tiderna. ●

”Det var där dråpslaget kom 1946 – livstids avstängnin­g för brott mot amatörregl­erna.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden