Dödsorsaker införda i arkiven sedan 1749
till sist klubbades igenom av politiker och myndigheter kunde beskrivas som halvhjärtade kompromisser.
Med tiden förbättrades dock situationen avsevärt. Runt om i Europa, liksom i Sverige, omvandlades städerna under 1800-talets sista decennier när effektivare avloppssystem byggdes, samtidigt som tillgången till rent dricksvatten ökade dramatiskt.
SAMMANTAGET MÖJLIGGJORDE alla dessa förändringar i infrastrukturen att städerna kunde fortsätta att växa utan att drabbas av återkommande farsoter.
Kampen mot koleraepidemierna blev till slut en framgångssaga. Som den amerikanske vetenskapsskribenten Steven Johnson har skrivit visar hanteringen av 1800-talets svåra koleraepidemier att mänskligheten kan klara av även mycket svåra utmaningar, om vi lyssnar till personer med verklig kunskap och sedan på riktigt arbetar tillsammans, i stor skala och över nationsgränserna. ●
● Epidemier av olika slag, men även de vanligaste dödsorsakerna, kan följas via Tabellverket. Det inrättades år 1749 efter förslag från Vetenskapsakademien. Efter det stora nordiska kriget och den pestepidemi som följde i dess spår, hade den svenska befolkningen minskat oroväckande. Myndigheterna ville skaffa sig bättre kontroll över hur länge svenskarna levde och av vilka orsaker de dog.
Redan 1686 hade prästerna ålagts att rapportera in dop, giftermål och begravningar. Nu fick de i uppdrag att regelbundet skicka in tabeller där uppgifter om församlingarnas befolkning hade förts in. I en av dessa tabeller skulle de som dött sedan förra rapporten fördelas efter ålder, kön och dödsorsak.
Under rubriken »Döde i följande sjukdomar» fanns de vanligaste dödsorsakerna »I barnbörd» och »af Smittkoppor» förtryckta. Även i kolumnen »Drunknade» fördes rätt många in, medan kolumnen »af Galna djurs bett» oftast stod tom. På raderna under skrev prästen in andra dödsorsaker. Till exempel att 3 665 stockholmare dog av »cholera» under 1834 (bilden).
Dessa tabeller är tillgängliga via rystad.ddb.umu.se:8080/ Tabellverket/tabverk. Vissa tabeller är mikrofilmade, men inte alla.