Dyk ner i kyrkböckerna
3
Det är i kyrkböckerna den viktigaste informationen finns när man släktforskar. Kyrkan var förr bygdens samlingsplats och prästen höll noga reda på sin församling. I flera hundra år noterade han allt om sina församlingsbor – som tid och plats för födsel, dop, giftermål, konfirmation, flytt och död.
Ibland har det använts egna böcker för de olika förrättningarna, andra gånger har allt skrivits i samma källa – så kallade ministerialböcker. En gång om året var det husförhör och då uppdaterades uppgifterna. De svenska kyrkböckerna är unika, och gör att man kan släktforska åtminstone bak till 1600-talet.
Kyrkböckerna innehåller: A. Husförhörslängder/församlingsböcker
B. In- och utflyttningslängder C. Födelse- och dopböcker D. Konfirmation E. Lysnings- och vigselböcker F. Död- och begravningsböcker
När man släktforskar hoppar man mellan de olika böckerna för att följa en person genom livet. Börjar man med en födelsebok finns där en hänvisning till en husförhörslängd. I den ser man hela familjen och kan följa dem framåt i tiden till nästa bok. Där finns också hänvisningar vidare om till exempel någon gifter sig, flyttar eller dör.
Numera finns alla kyrkböcker digitaliserade så att man enkelt kommer åt dem hemifrån. Riksarkivet och Familysearch är gratis, medan Arkiv Digital kräver abonnemang. Efter hand skapas det indexerade register som man enkelt kan söka i och direkt hänvisas till rätt sida i kyrkoböckerna. Men även om det har blivit mycket enklare att släktforska är också risken större att man hamnar fel. Släkthistorias expert Ewa Runesdotter höjer ett varningens finger när man söker i register och tittar i andras släktträd.
– Tänk på att alltid kolla i originalkällorna eftersom registren är en andra eller till och med tredjehandskälla. Var mycket noga med källangivelser, eftersom man oftast får gå tillbaka till boken igen för att klargöra släktskap eller läsa i marginalerna som är lätt att glömma bort vid första anblicken.
DET ÄR OCKSÅ viktigt att man följer personerna från vaggan till graven i husförhörslängder och församlingsböcker.
– Om inte detta görs kan man gå miste om mycket intressant information om personerna – som fängelsevistelser, sjukdomar, tid som fattighjon med mera. Bekräfta alltid födelse-, vigsel- och dödsdatum i den bok som är förstahandskällan. ●