När fanns det flest statare?
FRÅGA På herrgårdar i mina hemtrakter i Västergötland kan man ibland se gamla statarlängor. Jag antar att detta system med arbetare som fick lön in natura var speciellt vanligt i herrgårdsbygder. När fanns det som f lest statare i Sverige och hur många var de då? Det låter som ett väldigt omodernt sätt att ha folk anställda, men vad jag förstår är det en ganska sentida företeelse.
SVAR En statare var, precis som du skriver, en lantarbetare som fick en del av sin lön (stat) in natura, det vill säga att betalningen bestod av något annat än pengar. Det vanliga för stataren var att få en del av lönen i form av kost och logi.
Stataren och hans familj, för det var förutsättningen, anställdes oftast på ettåriga kontrakt och under den så kallade slankveckan (sista veckan i oktober) fanns det möjlighet för statarna att byta arbetsgivare.
Man flyttade vanligen ofta, ständigt på jakt efter bättre villkor någon annanstans. Statarväsendet var mest utbrett i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Det är svårt att ge ett enkelt svar på hur många statare som har funnits i Sverige. Det var mannen i familjen som tog anställningen, men en förutsättning för den var att han även hade en hustru som skulle sköta mjölkningen. Eventuella barn fick också hjälpte till på olika sätt.
Statarna var flest i södra och mellersta Sverige. I slutet av 1800talet brukar man prata om omkring 35 000 familjer.
”Av statare funnos i dessa bygder inte många men nog visste och hörde man mycket om dem. De ansågos vara av de fattigaste och armaste av de fattiga.” Så börjar Hilma Hansson (född 1883) sin redogörelse för Nordiska museet som i mitten av 1940talet samlade in minnen om statarliv i Sverige. Det är hemtrakterna kring Torrskog i Dalsland hon beskriver. Många statare levde under svåra förhållanden med låga löner och dåliga arbetsvillkor.
Statarsystemet i Sverige hade sina rötter långt tillbaka i historien, men det utvecklades och institutionaliserades under 1600- och 1700-talen. Under denna period genomfördes flera reformer av det svenska jordbruket, och statarsystemet blev en del av dessa förändringar, mycket för att öka jordens avkastning. Men kritiken mot statarsystemet växte.
Under 1900-talets första hälft genomfördes reformer och förbättringar inom jordbruket och arbetsrätten, vilket gradvis ledde till att statarsystemet avvecklades. 1944 avskaffades det helt när kontantlön infördes. Beslutet trädde i kraft under hösten 1945.
Marie Steinrud