Skolor pressas av elever efter #metoo
Skolorna måste ta större ansvar för att freda sina elever från sexuella trakasserier. Det menar ungdomar på Kungsholmens gymnasium, efter #metoo-kampanjen.
Tilda Barkselius, Lina Frändén, Karin Oldsjö och Frej Åkerström, 17 år, går alla på Kungsholmens gymnasium. Här har #metoo-kampanjen fått stort genomslag – åtminstone bland eleverna i korridorerna.
Alla har sett hur så gott som samtliga tjejkompisar använt sig av hashtaggen i sociala medier. Men från skolans håll har kampanjen inte lyfts överhuvudtaget. Därför arrangerade de i onsdags själva ett möte, för de som vill diskutera det som just nu händer.
– Vi upplevde att många vill prata, det som sker nu är väldigt omvälvande. Det känns som att nästa alla kan relatera och känner “äntligen!”, säger Tilda Barkselius och fortsätter:
– Men det reser också många frågor om vad en kränkning är, räcker det med tafsande på bussen eller måste det vara en våldtäkt? Många har insett att saker de varit med om, som de inte reflekterat över är fel eftersom det är så normaliserat, faktiskt är sexuella trakasserier.
Samtliga är eniga om att de trots allt är lyckligt lottade. På Kungsholmens gymnasium finns en stor medvetenhet om genus och normer bland eleverna, och skolans värdegrundsarbete är påtagligt tycker de.
– Samtidigt märker man att den här kampanjen förändrat många snubbars världssyn. Många killar är chockade, typ “oj! är det såhär?”. Därför borde skolorna ta tillfället i akt att faktiskt lyfta det här på lektionstid, tycker Frej Åkerström.
Högstadiet värst
Själva har de inte upplevt några kränkningar inom skolans sfär. Men visst har det förekommit sexualiserande hejaramsor när de mött andra gymnasier i skolmästerskap. Och så var det den där läraren som ställde upp ett matematiskt tal med Ken och ”den dumma blondinen Barbie” som exempel. Men det går inte ens att jämföra med högstadiet.
– Där var det en mer utpräglad machokultur, killar som högljutt diskuterade tjejers kroppar och sånt. De eleverna har nu hamnat på andra typer av gymnasieskolor, där de tar med sig det beteendet, säger Karin Oldsjö och fortsätter:
– Eftersom alla inte får med sig samma medvetenhet om de här frågorna hemifrån eller pratar om sånt i sina kompiskretsar, måste skolan ta sin roll på allvar och se till att får samma kunskaper.
Inte minst finns stor förbättringspotential när det kommer till sexualkunskapen i högstadiet, tycker de.
– Vi snackade om könssjukdomar i två timmar och hade prov på hur en menscykel fungerar, saker man kan googla sig till. Istället borde man lägga tiden på diskussioner om hur man beter sig mot varandra och upplys- ning om att det exempelvis finns fler sexualiteter än de stereotypa, som trans- eller asexuella, säger Lina Frändén.
”Flera vänner våldtagna”
Alla tror att kampanjen kommer få stor effekt på samhället, inte minst för att killar nu ser att ett sexistiskt beteende får konsekvenser – då flera medieprofiler fått sparken. Men det är upp till rektorer och lärare att se till så att den ökade medvetenheten bland ungdomar också leder till något i praktiken.
– Jag har flera vänner som blivit våldtagna men som inte anmält för att de vet att det inte leder någonstans. Skolorna borde åtminstone vara tydliga med var man kan vända sig för att få stöd om man blivit utsatt, tycker Lina Frändén.
Det reser också många frågor om vad en kränkning är, räcker det med tafsande på bussen eller måste det vara en våldtäkt?