En fisketur slutade i vänskap för Erik och Rafat

Varsitt fiskespö, lite matsäck och en rofylld stund på Reimersholme. Det blev början på vänskapen mellan en 33-årig palestinsk tvåbarnspappa från Syrien och en 28-årig controller från Mariatorget.

– Jag tror varje människa behöver känna sig som en effektiv person i samhället för att må bra. Då är vänskap mycket viktigt, för att få en chans att vara med på riktigt.

Det säger 33-åriga Rafat Hamid från Syrien. Det har nu gått två år sedan han först kom till Sverige, och ett år sedan han flyttade in på boendet för nyanlända i Vintertullen tillsammans med sin fru och sina två barn. Han trivs här. Men uppehållstillstånd och oändligt antal SFItimmar till trots har det varit svårt att känna sig delaktig. När han fick höra om möjligheten att kompismatchas med en stockholmare, nappade han därför direkt.

Efter intervju på Duo Stockholm fick han så sin match: den 28-årige ekonomen Erik Sjöberg. Han, som alltid varit social, såg det som en chans att lära känna en ny

människa. Men inför första träffen var båda spända. Skulle de överhuvudtaget ha något att prata om?

– Jag var orolig för att jag skulle ha svårt med språket. Det jag lär mig på SFI är ibland annorlunda än hur folk pratar, slang. Det var nervöst, säger Rafat.

Något som får Erik att le och skaka på huvudet.

– Det har ju aldrig varit något problem. Tvärtom, jag har nog aldrig reflekterat så mycket över språket eller grammatiska regler som när du frågar. Nu är det ju jag som lär mig svenska av dig!

Det var när Rafat under det första trevande mötet berättade om hur han lärt sig fiska för att tiden att gå i väntan på asylbesked, som lyckträffen var ett faktum. Erik, fiskeintresserad sedan barnsben, greppade sina spön och drog med Rafat på fisketur till Reimersholme.

– Själva fisket gick trögt minst sagt, men när vi satt där och pratade med varsitt spö i hand upptäckte vi att vi har mycket mer gemensamt än vi kunnat tro, säger Erik.

Kompisprogrammet pågår under sex månader, men både Erik och Rafat är säkra på att de kommer fortsätta ses även i fortsättningen.

– Ja, vi är ju vänner nu. Men det är sjukt att tänka på att trots att vi har så mycket gemensamt, så hade vi förmodligen aldrig träffats om det inte vore för det här. Det är en sorglig tanke.

Jag tror varje människa behöver känna sig som en effektiv person i samhället för att må bra.