Södermalmsbor: Vi har meningslösa jobb
Södermalmsbor jobbar i stort sett med samma sak som övriga stockholmare. Ändå känner bara tre av tio på söder att de har ett meningsfullt arbete – den lägsta siffran i hela staden.
För höga anspråk på att rädda världen, bekräftelsejakt eller rentav självhat? Bara tre av tio Södermalmsbor tycker att de har ett meningsfullt jobb – värst siffror i hela Stockholms stad. Varför?
På kafét på St.Paulsgatan går laptopsen varma under eftermiddagen. Här sitter bland annat IT-konsulten Marcus Tirkel som jobbar med att utveckla mjukvara för muséer, ett jobb han upplever som mycket meningsfullt.
– Ytterst handlar det om att tillgängliggöra kunskap och vårt kulturarv, vilket jag ser som en demokratifråga. För mig är det viktigt att känna att jag bidrar med något, säger han.
Bordsgrannarna Ola Larsson och Felicia Hedström, som arbetar som rektor respektive lärare tycker också att de uträttar något av värde i sina yrken.
– Definitivt. Men jag kan tänka mig att det är annorlunda om man är yngre, då jagar man bekräftelse på ett annat sätt och har svårare att känna tillfredsställelse, säger Ola Larsson.
De tre kafébesökarna är dock inte representativa för den genomsnittlige Södermalmsbon. Åtminstone inte enligt Länsstyrelsens senaste medborgarundersökning, som visar att Södermalm sticker ut när det gäller hur bra stockholmarna trivs med sina jobb. Och det är inte i positiv bemärkelse.
Räddar inte världen
Stadsdelen hamnar längst ned på listan både när det gäller andelen som trivs med sitt arbete i stort och andelen som upplever sitt arbete som meningsfullt. Allra störst är gapet när det kommer till det senare, Södermalm är med sina 32,8 procent inte bara långt efter Norrmalm i topp med 57,7 procent – utan också långt efterytter stadsdelarna näst längst ned på listan, Spång a-Tens ta och Älvsjö.
Till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro, beror det här inte på att Södermalmsborna i någon större utsträckning har andra slags jobb än den genomsnittlige stockholmaren. Så varför är missnöjet så stort just här?
Jasmin Alipour, omvärldsanalytiker på analysföretaget United Minds, tror att en förklaring kan vara att Södermalm är en stadsdel som har förhållandevis ung befolkning – så många som en tredjedel är unga vuxna i åldern 20-39 år.
– Unga drivs i högre grad av hjärtefrågor i sina yrkesval och Södermalm är också traditionellt en stadsdel som präglas av ideologiska tankar. Men när man sedan driver sin dröm-start-up och inser att man kanske inte kommer att rädda världen kan det kanske uppstå en tomhet, tror hon.
Psykologiprofessorn Kerstin Isaksson, som på olika sätt har studerat arbetets betydelse för människor, säger att det också är viktigt att inte glömma en avgörande faktor: klass.
Bohemiska ideal
– De som bor i högstatusområden som Södermalm har högre förväntningar på vad arbetet ska ge en som människa, det skav ara självförverkligande och utveckla n depåolika sätt. Men för de med lägre förväntningar kan det vara meningsfullt nog att överhuvudtaget få en lön.
Något som IT-konsulten Marcus Tirkel på St. Paulsgatan till viss del vänder sig emot.
– Jag tror man känner krav på högre värden i arbe- tet äve n om man har det sämre ställt. Men jag är inte förvånad över att just Södermalmsbor har en strängare måttstock på meningsfullhet, stadsdelens identitet vilar fortfarande på bohemiska ideal, reflektion och sökande. Det syns väl inte minst på koncentrationen av yogastudios här.
Läraren Felicia Hedström, som kommer från landet, presenterar ytterligare en teori.
– Där jag växte upp fanns ett starkt Stockholmshat, inte minst mot Södermalm som blivit en symbol för ängslighet i media. Kanske har invånarna här anammat det och omvandlat det till ett självhat.
Södermalm är traditionellt en stadsdel som präglas av ideologiska tankar.