HENNES GATUKONST SKA F UNGA ATT V GA
Amara Por Dios är konstnären bakom muralmålningen på Södra Latin. Målningen ska uppmuntra unga att blomstra och växa – lika högt som målningen sträcker sig längs väggen.
D et var redan som tolvåring hemma i Farsta som intresse för graffiti väcktes, inspirerat av några äldre – och snäppet tuffare – kusiner.
– Jag ville vara lika cool som dem. Så jag började köra och skapade min egen tag “siesta”, eftersom jag gillade att sova, säger Amara Por Dios och skrattar.
När det några år senare blev dags för gymnasieval var det på håret att hon valde något som var mer troligt att leda till en bra inkomst, innan valet föll på bild och form. Något hon är tacksam för idag, där hon efter tio dagars intensivt målande just håller på att avsluta den stora muralmålningen vid Södra Latin – skolan hon själv tog examen från för tio år sedan.
– Jag lärde mig massor här, jag började experimentera mer med mönster och tekniker. Folk som vill satsa på konst får höra att det är lönlöst, att man aldrig kommer kunna leva på det. Nu har jag försörjt mig som konstnär på heltid i sex år och hoppas kunna peppa de unga som går här nu att våga tro på att de kan lyckas, säger Amara Por Dios och sveper med handen mot husfasaden.
– Den här målningen handlar just om att våga, att om man tillåter sig själv att blomstra och ta vara på den man är så kommer man växa – minst lika högt som målningen sträcker sig upp på väggen.
Själv lämnade hon Stockholm för London för fyra år sedan. Med den brittiska huvudstaden som bas har hon må- lat väggar såväl som skapat utställningar i bland annat USA, Holland och Norge. Men sedan ett halvår tillbaka är hon återigen bosatt i Stockholm, delvis på grund av den förändrade attityden mot gatukonst.
– Jag drog till London för att det fanns ett öppnare klimat, här var det svårt att utvecklas. Nu är det ett helt annat läge här, inte minst med de lagliga väggarna. Det gör att klottrare kan utveckla sin teknik vilket kommer föda ännu fler duktiga konstnärer.
Amara Por Dios hoppas nu att den mer omfamnade inställningen till graffiti kommer att hålla i sig.
– Det gör en stad så mycket mer levande, en väggmålning får människor att stanna upp och haja till mitt i den grå vardagslunken, säger hon och fortsätter:
– Jag har ju själv bakgrund som klottrare. Med den här målningen kanske fler får upp ögonen för att det kan vara en startpunkt för ett konstnärskap, om man får chansen att utvecklas.
Folk som vill satsa på konst får höra att det är lönlöst, att man aldrig kommer kunna leva på det.