SOMMAREN GICK SOM EN DANS
Häng med på en sista svängom efter succésäsongen vid Årstaviken.
H ela slänten gungar i sensommarsolen när dansbanan vid Årstaviken intagits av lindyhop-fantaster från hela stan. Det är den 18 september och möjligtvis sista danskvällen för i år, beroende på hur vädret utvecklar sig framöver. Henrik Rex Jakobsson, en av de som var med och startade upp dansbanan, står bakom skivspelarna under swingkvällen P-Tzz-Dah! – och har så gjort, varje tisdag varje sommar sedan begynnelsen vid Skånegläntan för tre år sedan. Tja, förutom förra tisdagen då, när det regnade.
– Det är enda gången vi bommat. Vi har ju försökt få till ett tak här ett bra tag, vi hoppas vi kan få stöd från staden så att vi får till det nästa år.
Idel leenden på dansgolvet
Dansgolvet är fyllt av människor i alla åldrar, och man får anstränga sig rejält för att hitta någon som inte har ett leende på läpparna. Anna Lundbäck och Åsa Boström säger att de är här så ofta de kan.
– Det är fantastiskt med alla blandade åldrar, jag tar med min pappa som är 75 hit ofta och dansar tillsammans. Det har också blivit en fin samlings- punkt, när det är musik, ljus och folkliv här så känns hela området tryggare, säger Åsa Boström.
– Man träffar nya vänner här varje gång. Det är också en sådan enorm skillnad jämfört med att gå ut på krogen, det är liksom inte roligt längre. Här är det ingen som raggar, det är bara ren glädje, säger Anna Lundbäck.
Någon som verkligen tar tillfället i akt att socialisera vid dansbanan är australiensaren James Jensen. Han har just avslutat en omgång på banan med nederländaren Julia Bunnik.
– När man flyttar hit från ett annat land är det inte speciellt lätt att få kontakt med svenskar. Men här går det hur bra som helst! Se bara här på alla nya vänner jag fått, skrattar han och sveper med armen över hela dansgolvet.
Varierade temakvällar
Just i kväll vankas det lindyhop på menyn, men under sommaren har det dansats under temakvällar med allt från salsa till kizumba och queertango. Allt oftare omgärdas banan av picknicksällskap som själva kanske inte dansar, men som njuter av den trevliga stämningen. Föreningen har länge försökt få till en markis, som man kan dra fram i händelse av dåligt väder. Och några toaletter skulle inte skada heller, menar Henrik Rex Jakobsson, som för ständig dialog med stadsdelsnämnden om just de sakerna.
– Det här är ju ett drömscenario i stadsbilden, det är nyktert, musik, dans och glada människor i alla åldrar, från olika nationaliteter och socialgrupper som samlas. Försök hitta det någon annanstans, säger Henrik medan han återvänder till skivspelarna.
Det här är ju ett drömscenario i stadsbilden, det är nyktert, musik, dans och glada människor i alla åldrar, från olika nationaliteter och socialgrupper som samlas.