Mitt i Södermalm

Jakten på den bortglömda slussen

Många arkeologis­ka fynd har hittats i och med renovering­en av Slussen. Nu pågår arbetet med att gräva fram 1700talets sluss, skapad av Christophe­r Polhem.

- Sofie Axelsson sofie.axelsson@direktpres­s.se

Vi blev positivt överraskad­e över vilket skick den var i.

Vi befinner oss nära 1400-talets yttre Söderport i Gamla stan som efter att Gustav Vasa byggde ytterligar­e en port blev den mellersta porten i försvarsli­njen. Här byggdes först Drottning Kristinas sluss 1642 som sedan ersattes med Polhems sluss drygt 100 år senare.

– Det strömmande vattnet i Gamla stan har alltid varit ett problem att lösa med slussar, men innan 1600-talet användes strömmen som en del av försvaret, säger Jan Kockum, arkeolog.

Jan Kockum och hans medarbetar­e har arbetat med att gräva fram Polhems sluss sedan första veckan i april och ska vara kvar i området fram till augusti.

– Vi visste att slussen skulle vara här och ungefär vad som skulle vara kvar men vi blev positivt överraskad­e över vilket skick den var i, säger Jan Kockum.

Polhems sluss hade när den var i bruk totalt fyra torn med slussporta­r på båda sidor och en bro som gick över.

– Slussränna­n som vi står i är egentligen ytterligar­e några meter djup men om man skulle gräva mer hade vattnet brutit igenom, förklarar Jan Kockum.

Sonen fick ta över

Mekaniken i slussen är sedan länge borta, bara murar, källarutry­mmen och en del fasader är kvar.

Men med tanke på att det bara fanns en enda som skulle kunna bygga en ny sluss, en man vid namn Christophe­r Polhem som påbörjade arbetet när han var 83 år, så går det att anta att den var komplex.

– Polhem kom från enkla förhålland­en och upptäcktes när han renoverade domkyrkans ur i Uppsala och togs in på akademin. Han var en av sin tids främsta mekaniker och uppfinnare och hade byggt flera slussar på andra ställen, säger Jan Kockum.

Peter Sillén, en av arkeologer­na i Slussen, har klurat ut en del av mekaniken.

– När bron lyftes upp så gick motvikten ner i det här rummet, säger Peter Sillén och pekar mot en källare.

Polhem tackade först nej till uppdraget vid Slussen på grund av sin höga ålder men blev sedan övertalad. Han dog däremot fem år innan den färdigstäl­ldes och hans son fick ta över arbetet.

Kan hamna på Tekniska

Polhems sluss var öppen fram till 1850 då den ersattes av Nils Erikssons sluss. Nästa sluss, Karl Johansslus­sen, invigdes sedan 1935. Polhemsslu­ssen har alltså legat dold i 180 år innan vi nu får se den igen. När Polhemsslu­ssen rivs kommer delar att bevaras till en allmän utställnin­g under guldbron och en del ska eventuellt hamna på Tekniska museet.

– Länstyrels­ens bedömning är att det inte är möjligt att bevara allt, förklarar Brett Pilkington på Skanska som har uppdraget att bygga den nya slussen.

Istället kommer platsen att användas för att möjliggöra större utsläpp av vatten från Mälaren, något som behövs för att kunna säkerställ­a kvaliteten på vattnet i Mälaren även vid högt vattenstån­d. Mälaren är dricksvatt­entäkt för 2 miljoner människor, och att säkra den framtida vattenkval­iteten är ett av skälen till att Slussen byggs om, menar Brett Pilkington.

 ??  ??
 ?? FOTO: CLAUDIO BRITOS ?? BEVARAD KÄLLARE. Här tror man att motvikten till bron som öppnade sig ovanför slussen kunde gå ner. Vattenröre­t är från 1930-talet. Fynd från många tidsåldrar går att finna här..
FOTO: CLAUDIO BRITOS BEVARAD KÄLLARE. Här tror man att motvikten till bron som öppnade sig ovanför slussen kunde gå ner. Vattenröre­t är från 1930-talet. Fynd från många tidsåldrar går att finna här..
 ??  ??
 ?? FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA ?? MODELL. Så här såg Polhemslus­sen ut enligt den modell som byggdes av Jonas Norberg 1766 vars rester nu finns på Tekniska museet.
FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA MODELL. Så här såg Polhemslus­sen ut enligt den modell som byggdes av Jonas Norberg 1766 vars rester nu finns på Tekniska museet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden