Manusförfattaren om senaste numret – som utspelar sig i Stockholm: ”Roligt med kontrasten”

Serien genomsyras av rättvisa och tanken på människors lika värde. Han har en grotta fylld med skatter men de går till att driva sjukhus i djungeln.

Serien som finns i butik sedan 27 juni utspelar sig bland annat i Hammarby sjöstad, Slussen, Gamla stan och Alby.

– Det här serien är en ganska realistisk för att vara Fantomen. Det är roligt att jobba med den kontrasten. Mellan innerstan och förorten, det realistiska och det fantastiska, säger Mikael Sol som är manusförfattare till serien.

Serien handlar om Djimon som flyttat till Alby från Bengali och som tampas med demoner.

Mikael är själv uppväxt i Vårby gård och i Alby och i serien är det Alby som är det jordnära hemmet och som står i stark kontrast till en ytligare och mer korrumperande innerstad.

– För mig var Vårby gård och Alby som Astrid Lindgrens Bullerbyn när jag var barn. Det var först när jag blev äldre och började åka in mot stan som jag förstod att alla inte såg det så. Jag började på konstskola på Lidingö när jag var 21, och då skämdes jag för var jag kom ifrån, säger han.

Dålig självkänsla

Den psykiska ohälsan som Djimon tampas med är också speglad i Mikael, som tidigare gett ut en självbiografisk serieroman om psykisk sjukdom.

I den nya serien lider Djimon av tvångstankar som påverkar hans självkänsla och gör honom utsatt när folk utnyttjar hans talang för målning.

– Det är ju min egen känsla, men jag tror att det det finns en kollektiv dålig självkänsla kring förorten, när man kommer ut ur Bullerbyn och ser att folk inte alls ser ditt hem på samma sätt som du.

Nu bor han i Skåne och sedan 2012 är han redaktör på Fantomen, en serie som funnits sedan 1936. Ett enormt arv att ta hand om, särskilt för någon som faktiskt inte läste Fantomen med någon särskild entusiasm som barn.

– Min bästa kompis och mina kusiner läste Fantomen, så jag läste deras serietidningar när jag var där. Men jag tyckte Fantomen var lite mossig. Den var svartvit på den tiden och jag gillade mer de glossiga färgglada amerikanska serierna.

Mossighet är även det som en del av Fantomens kritiker har tagit fasta på när de påpekar att Fantomen är en vit man i en före detta brittisk koloni, en white saviour som ska rädda dagen för vildarna i djungeln.

– Jag vet inte hur sant det där varit egentligen. På 60-talet bytte man tecknare och då fick Bengali en svart president och Fantomen fick vara en del av en humanistisk världsbild med självständiga afrikanska stater. Man får se varje era i sin egen kontext, det var progressivt på den tiden.

Slog nazist med prideflagga

På 70-talet hade Fantomen en tydlig linje för mänskliga rättigheter, menar Mikael. Och förra året slog han, med tio tigrars styrka, en prideflagga i ansiktet på en nazist.

– Nazister har länge varit stockvara för skurkar i en story. Det är en märklig tid att leva i när det är radikalt att hävda att det är fel när nazister hotar och misshandlar homosexuella, säger Mikael.

Själv ser han Fantomen som en Bamsetidning för vuxna, en säker produkt för goda värderingar.

– Serien genomsyras av rättvisa och tanken på människors lika värde. Han har en grotta fylld med skatter men de går till att driva sjukhus i djungeln. Han har ingen politisk makt utan gör allting för det goda.