– Hökarängen är näst på tur

med Tallkrogsvägen stod klara 2015. De var först ut av flera studentbostadsprojekt i Farsta stadsdel, när Stockholms stad skruvade upp takten och började bygga även utanför de stora campusområdena.

Kritiken har tystnat

Det gnälldes en del i området, om en pulkabacke som byggdes bort. Men sedan husen väl kom på plats har klagokören tystnat.

– Jag tycker det är positivt. Det är bra med en blandning av människor i ett område. I Tallkrogen bor det annars mest äldre och barnfamiljer. Tidigare bodde jag i Gubbängen där de också har byggt studentbostäder. Jag tycker det blev jättefint, säger Maria Fransson, 63.

I Gubbängen var det dock ännu mer palaver innan de första studentbostäderna byggdes. Osthuset och Legoladan, som de kallades i folkmun, fick kritik för att inte passa in.

Bygget av de 97 lägenheterna blev av ändå, och följdes av ett större – men mindre kontroversiellt – projekt i korsningen Lingvägen/Herrhagsvägen.

Snart är det studentbostäder på gång även i Hökarängen. I Veckodagsområdet, utmed Fredagsvägen och Söndagsvägen, planeras 50 nya lägenheter. Planförslaget är på samråd till och med 3 oktober.

Hälften av CSN-pengarna

Men att bo i nybyggt är inte billigt för studenter med små marginaler. Arvid Rongedal betalar 5700 kronor i månaden i hyra. Studiemedlet, med bidrag och lån, ligger på 12000.

– Jag jobbar extra som ledsagare på helger, annars skulle det inte gå, säger han.

Trots att Stockholm är den stad som bygger mest för studenter, är det också en av de städer där studentbostadskön är längst. Arvid Rongedal berättar att han köade i över fem år.

– Det känns inte rimligt. På min skola är det många utländska studenter. De har svårt att hitta något alls. Så jag tycker absolut att det borde byggas ännu fler studentbostäder.

Det är jäkligt skönt att inte bo i en korridor utan ha egen lägenhet.