”Gil­la mi­na in­sta­bil­der!”

Förr räck­te det med en kom­pli­mang el­ler en gul­lig post it-lapp på ky­len. Idag krä­ver bå­de kär­leks- och kom­pis­re­la­tio­ner vår ful­la upp­märk­sam­het. En olaj­kad bild kan bli döds­stö­ten för ditt för­hål­lan­de.

Solo - - VÄLKOMMEN! - Av ka­ta­ri­na Mu­hr

Oav­sett om det gäl­ler din part­ner el­ler din bäs­ta po­la­re, för­vän­tar hen sig för­mod­li­gen att se din li­ke i sitt Ins­ta- och Fa­ce­book­flö­de. Att ”gil­la” allt en kom­pis el­ler en dejt pub­li­ce­rar på so­ci­a­la me­di­er har bli­vit som en oskri­ven re­gel.

Min kom­pis an­na för­kla­rar att vis­sa av hen­nes vän­ner laj­kar det hon gör på Instagram för att stöt­ta hen­ne sna­ra­re än att de gil­lar själ­va bil­den.

– De sym­pa­ti-laj­kar för att vi­sa att de stöd­jer mig som per­son. Det är of­ta vän­ner som verk­li­gen tyc­ker om en som vill be­kräf­ta mig och in­te bil­den. om en vän slu­tar gil­la ens bil­der från Instagram är det en tyst mar­ke­ring att man ta­git av­stånd, be­rät­tar hon.

Jag har själv ett lik­nan­de möns­ter. En gam­mal vän till mig skaf­fa­de ett nytt liv som jag in­te kun­de re­la­te­ra till. vi ha­de gli­dit ifrån varand­ra och jag kän­de in­te att jag vil­le be­kräf­ta och ”god­kän­na” hen­nes nya kil­le och de­ras liv till­sam­mans. Jag slu­ta­de ak­tivt att gil­la hen­nes bil­der på Instagram, som i en tyst pro­test mot det här nya sam­bo­li­vet hon skaf­fat sig. Nu, nå­got år se­na­re, har vi bör­jat um­gås och helt ut­an att tän­ka på det ser jag att jag har bör­jat gil­la al­la hen­nes bil­der igen. och pre­cis som An­na sä­ger så au­to­mat-laj­kar jag en del vän­ners bil­der ef­tersom vi är nä­ra vän­ner och för­vän­tas gö­ra det åt varand­ra. Jag kanske in­te gil­lar bil­den men jag gil­lar dem, allt­så laj­kar jag. Un­der pe­ri­o­der då man brå­kar blir lajk­sen fär­re el­ler för­svin­ner.

Re­la­tions­ex­per­ten char­lot­te san­der be­skri­ver det som ett makt­spel om ens part­ner el­ler vän in­te laj­kar någ­ra av ens bil­der, men kon­se­kvent gil­lar and­ras.

– Man kanske vill hål­la per­so­nen kort och då blir det som ett makt­spel. ”Jag ger dig in­te den ef­fek­ten ett ’gil­la’ får”, för när man gil­lar ger man na­tur­ligt­vis nå­got av sig själv. Det är en ge­ne­rös gest, att jag sup­por­tar det du gör och tyc­ker att det är kul att du läg­ger upp nå­got.

BEKRÄFTELSEKNARKARE

Be­ho­vet av be­kräf­tel­se är ing­et nytt fe­no­men, även om just det här sät­tet att gö­ra det på är det. Det öka­de be­ho­vet av li­kes hand­lar mer om att det blir tyd­ligt vil­ka som ”gil­lar” en på so­ci­a­la me­di­er. Psy­ko­lo­gi­pro­fes­sorn Maa­rit John­sen tror ock­så att många har då­lig själv­käns­la idag.

– Det hand­lar nog all­tid i grund och bot­ten om själv­bild och själv­vär­de, så­dant som sär­skilt i ton­å­ren är li­te ska­kigt. Men det är nog ock­så en trend som kom­mer in re­dan i ti­o­års­ål­dern idag. Man kanske täv­lar med and­ra om hur många ”gil­la” man får, sä­ger hon.

Att sät­ta ett krav på sin part­ner att hen mås­te gil­la all ens ak­ti­vi­tet på so­ci­al me­di­er, blir en­ligt Maa­rit John­son som ut­press­ning.

– Jag tror in­te att krav och oli­ka slags ut­press­ning nå­gon­sin kan va­ra för­del­ak­tigt för en re­la­tion. Den som ut­sätts för des­sa krav kom­mer nog snart att trött­na och gå vi­da­re.

Min kom­pis li­sa har haft pro­blem i sin re­la­tion som har med det här ”gil­la-kra­vet” att gö­ra. Hon och hen­ne kil­le har näs­tan gjort slut ett an­tal gång­er, och det be­ror gi­vet­vis in­te ba­ra på det här, men de­ras olikar­ta­de syn på hur man be­ter sig på so­ci­a­la me­di­er var de­fi­ni­tivt en bi­dra­gan­de or­sak.

I bör­jan när de träf­fa­des gil­la­de han i prin­cip ald­rig nå­got som Li­sa la upp på Instagram, vil­ket hon tyck­te var jät­te­job­bigt.

– Jag kän­de att det blev mer ose­ri­öst, att vi in­te bryd­de oss om varand­ra. När han in­te gil­lar nå­got jag lagt upp på typ ins­ta blir det som att han in­te god­kän­ner el­ler be­kräf­tar att jag gör rätt val. Det är in­te som att han in­te gil­lar mig, men att han in­te god­kän­ner mitt sätt att le­va på nå­got vis. In­te om det är en grej, men om han sä­ger ”Jag såg att du gjor­de det här” och sen in­te har laj­kat det, då blir jag led­sen, be­rät­tar Li­sa.

Nu har de va­rit ihop i drygt ett halv­år och han laj­kar kanske hälf­ten av allt hon läg­ger upp. Det tyc­ker hon är fi­ne, men hon vill själv att den hon tyc­ker om ska kän­na hen­nes upp­skatt­ning. För hen­ne blir det själv­klart att vi­sa det på so­ci­a­la me­di­er.

– om man ser nå­got per­so­nen har skri­vit el­ler en bild som den lagt upp, tyc­ker jag det är gi­vet att man laj­kar! Jag gör all­tid det.

PRA­TA OM DET

Char­lot­te San­der ser fle­ra pro­blem med vårt be­te­en­de på so­ci­a­la me­di­er. Ett är att det blir myc­ket spe­ku­la­tio­ner. Ef­tersom man in­te ser per­so­nen kan man in­te tol­ka an­sikts­ut­tryck och det blir lätt att miss­för­stå. Den som gör in­läg­get mås­te kän­na sig trygg i vad den har lagt upp oav­sett hur and­ra re­a­ge­rar.

– Där tror jag ty­värr att vi sva­jar idag. vi är be­ro­en­de av att få de där lajk­sen. Jag tyc­ker in­te om att en part­ner ska kän­na det tryc­ket. Det hand­lar om att man mås­te va­ra jag­stark, för­kla­rar Char­lot­te.

Hon tyc­ker att per­so­ner som min kom­pis Li­sa har orim­li­ga krav.

– Det hand­lar ju om ens egen trygg­het. Det blir jät­te­kons­tigt att krä­va det av en part­ner. Fram­förallt så tyc­ker jag fak­tiskt att det an­be­lang­ar hen­ne själv.

om du har pro­blem med hur din part­ner el­ler kom­pis be­ter sig på so­ci­a­la me­di­er, rå­der Char­lot­te att pra­ta om det. Frå­ga var­för din part­ner el­ler kom­pis ald­rig gil­lar di­na bil­der, el­ler var­för hen gil­lar pre­cis allt. Det kan såklart ock­så va­ra ir­ri­te­ran­de.

– om ni har helt oli­ka in­ställ­ning får ni kom­ma över­ens om att in­te all­tid kom­ma över­ens. Man be­hö­ver in­te tyc­ka li­ka­dant. Det krä­ver såklart viss mog­nad i re­la­tio­nen för att kom­ma dit. När vi är nykä­ra och li­te yng­re så tror vi att vi ska va­ra ett. vi kan le­va till­sam­mans men ha en­skil­da liv än­då, sä­ger Char­lot­te San­der.

Det är klart att det kan kän­nas job­bigt om den man gil­lar in­te tryc­ker på det där li­ke-hjär­tat, men så länge hen är schysst mot dig när ni ses, så spe­lar det egent­li­gen ing­en roll. Ju mind­re du bryr dig om li­kes och kom­men­ta­rer på so­ci­a­la me­di­er, desto bätt­re kom­mer du må. Så för­sök att strun­ta i om din crush gil­la­de din lunch­bild el­ler den där ro­li­ga twee­ten. Det vik­ti­gas­te är ju trots allt hur vi be­ter oss IRL.

Un­der pe­ri­o­der då man brå­kar blir lajk­sen fär­re.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.