Söndag (Aftonbladet)

Att skriva eller inte skriva – det är frågan

-

At dig ner i vikt!” Så stod det på en av Söndags framsidor i våras. När en kollega gick förbi Söndagsred­aktionen utbrast hon: ”Åh yes, det där vill jag läsa? Hur gör man?” Det verkar som en hel del av er läsare reagerar på samma sätt. Många vill läsa om nya hälsotrend­er och kosttips, det märker vi på er respons.

Men det är inte ett helt okontrover­siellt ämne. I somras skrev Amina Manzoor, medicinrep­orter på DN, en artikel om hur dieter som har lite vetenskapl­igt underlag ändå får stort genomslag.

”I dessa dagar pratar vi mycket om falska nyheter, alternativ­a fakta och källkritik. Vi uppmanas att tänka efter innan vi delar en nyhet i sociala medier och fråga efter källor när någon påstår något. Gott så, men när det gäller kost och hälsa saknas ofta denna efterfråga­de källkritik.”

Jag läste hennes text med stort intresse. Vi skriver ju i stort sätt varje vecka om hälsoknep och metoder för viktnedgån­g. Ibland är dessa väl grundade i vetenskap (till exempel medelhavsk­ost, som i mängder av studier pekas ut som ett av de mest hälsosamma sätten att äta), ibland är de inte lika undersökta (till exempel rawfood eller antiinflam­matorisk kost). Här står vi inför ett dilemma. Ska vi skriva om en ny kosttrend, som vi vet att många läsare är intressera­de av? Eller ska vi avstå, eftersom det inte finns tillräckli­gt forskarstö­d?

Vi har valt att skriva, men vi försöker alltid vara tydliga med när det finns eller inte finns en vetenskapl­ig grund till ett påstående. Om till exempel en entusiasti­sk förespråka­re berättar om hur en viss diet förändrat hens liv, så låter vi ofta en expert (och då menar jag en läkare eller en forskare, inte en kostcoach med internetle­gitimation) ta ställning till om metoden kan passa fler och – viktigast av allt – om det kan finnas några risker kring den.

Här finns det dock anledning till självkriti­k. När det gäller dieter som hängt med ett tag, som har kokböcker uppkallade efter sig, så händer det att vi missar detta moment.

Men varför skriver vi alls, om det inte finns bevis för

att det funkar?

De flesta har nog egentligen koll på de faktorer som Amina Manzoor pekar på i sin artikel, som långsiktig­t påverkar vår hälsa: varierad kost med mycket frukt och grönt, motion, inte röka och inte dricka för mycket alkohol. Vi vet ju om det där.

Min teori är att en hel del av er läsare ändå tycker att det är kul att läsa om hälsotrend­er. Ni plockar ett tips här, ett recept där. Testar om det funkar. Njuter av maten. Så önskar jag i alla fall att det är.

I veckans nummer skriver vi om sex olika trenddiete­r, som på olika sätt har stöd i forskning. Läs vad som passar dig – och vad du ska låta bli att testa.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden