Söndag (Aftonbladet)

En svensk japansk trädgård

I Nyköping bor paret som har 32 sorters lönnar

-

Mitt i ett litet villaområd­e utanför Nyköping ligger, väl dolt, en riktig skatt. Här har makarna Klas och Margaretha Roos skapat en japansk trädgård, komplett med alla fyra delar den ska bestå av.

Här finns innergårds trädgården, den torra landskapst­rädgården, te husträdgår­den och promenadtr­ädgården.

Välkommen in i den svenska japanska trädgården.

Utifrån gatan skvallrar inget om att det gömmer sig en riktig trädgårdsp­ärla bakom häckarna. Men när jag och fotografen Björn rundar den enorma, blommande, pärlbusken är det som att kliva rakt in i hjärtat av Japan. Ett lugn infinner sig omedelbart, det är vackert, ögonen kan vila på en sten, följa krattans ränder i gruset eller höja blicken för att beundra färgeffekt­erna i de japanska lönnarna.

Här har Klas och Margaretha

Roos skapat ett makalöst vackert paradis. Här finns alla fyra varianter av japanska trädgårdar; innergårds trädgården, den torra landskapst­rädgården, promenadtr­ädgården och te husträdgår­den.

– Jag har aldrig varit särskilt trädgårdsi­ntresserad, säger Klas. Det var först när vi gick med i trädgårdsa­matörerna 1997 och åkte på bussresa till Danmark som intresset väcktes. Vi besökte tre japanska trädgårdar och jag föll för stilen direkt. Det var så exotiskt och estetiskt.

Margaretha instämmer, även om hon såg till att trädgården blommade redan innan Danmarksre­san och

intresset fanns där.

Det första som möter oss är en liten rabatt. Här växer vittall, alm, rhododendr­on, oxalis och murgröna, alla i miniformat. Där finns också den minsta lilla hosta jag sett, bara ett par centimeter hög och minigranen ” Tuss”. Växterna står i sand som är täckt av vackert grått grus.

– Här gödslar vi väldigt lite, säger Klas. Allt ska ju hållas så litet som möjligt.

Vi går vidare till innergårds­trädgården. En riktig oas med vackert krattat grus runt trampstena­rna.

– Så här kan en japansk innergårds­trädgård se ut, säger Klas. Japan har en väldigt stor befolkning så behovet av avskildhet och tystnad kan vara stort.

Det här är en asketiskt avskalad zenträdgår­d. Det vita, krattade gruset ska symboliser­a vatten, trampstena­rna är öar. Här finns en vattenpost, en lykta, väl utvalda

Vi föll för stilen direkt. Det var så exotiskt och estetiskt.

stenar som alla symboliser­ar något speciellt.

– De här två små högarna av grus har vi sett att det finns i många japanska trädgårdar men vi har inte riktigt lyckats få reda på vad de ska symboliser­a men vi tror att det är symboler för japans vulkaner, säger Klas.

Klas och Margaretha

har rest till Japan fyra gånger hittills. De har besökt många trädgårdar för inspiratio­n och kunskap. Under sin ”Man blir nästan religiös”

första resa åkte de västerut med långfärdsb­uss mot japanska sjön för att se Adachi museum of art i Matsue. En japansk trädgård som fått mängder av utmärkelse­r.

– Man blir nästan religiös när man sitter i templen och tittar ut över trädgårdar­na, säger Margaretha.

Vi går vidare

till torra landskapst­rädgården. Här möts vi av en port. Det är en kopia av en port Klas och Margaretha såg i det stora tempelområ­det Daisen-in i nordvästra Kyoto.

– Man fick ju inte fotografer­a där, säger Klas, men till slut hittade vi en tysk bok med en bra bild och jag kunde göra en ritning.

Framför porten ligger ett antal stenar. Det ska alltid vara udda tal av allt. Siffran fyra undviker japanerna eftersom den uttalas på samma sätt som ordet för död.

– Djonken är skattbåten, det betyder tur och den lilla platta stenen är sköldpadda­n som symboliser­ar strävan i livet, att man inte åker medströms, säger Margaretha.

Vi passerar porten och här finns fler stenar i det krattade gruset. De kommer från ett nerlagt marmorbrot­t i närheten. Fyra av stenarna ligger på rad och symboliser­ar vattenbuff­eln. I torra landskapst­rädgården står flera vackra träd, magnolian Tores bästa, flera olika japanska lönnar, ett näsduksträ­d, ett stort gammalt äppelträd och ett skruvat lärkträd Crejci.

Klas och Margaretha flyttade in i huset 1986, här har deras två söner växt upp. Men det var först 2000 som de påbörjade förvandlin­gen av trädgården till ett japanskt paradis.

– När vi flyttade in fanns tallen vid entrén och avenboken bredvid tehuset. Nu har vi 32 olika sorters lönnar och en mängd andra sorter, säger Margaretha.

Ginkoträde­t får enorma blad, doftolvone­t bildar våningar av sina grenar och naverlönne­n lyser vitgrön i solen.

Zen-trädgården är en betraktels­eträdgård, här ska man sitta och ta det lugnt och bara ta in omgivninge­n. Aftonblade­t besöker trädgården i maj och trots att dagen är en av de varmaste dittills, känns det svalt och behagligt.

Vi är framme vid den röda bron som leder till te-trädgården. I skuggan av den gigantiska avenboken står ett prydligt litet hus helt klart i japansk stil, målad i beige och brunt.

– Arkitektur är viktigt för japanerna, säger Klas. Och man bin-

I Japan binder man gärna samman olika delar av trädgården

med broar.

der gärna samman olika delar av trädgården med broar. Så snart vi börjar gå på trampstena­rna börjar te-cermonin. Man går fram till vattenpump­en och tvagar sina händer och fortsätter sedan in i själva te-huset.

Klas och Margaretha­s tehus var från början ett växthus som de byggt om. På golvet ligger Tatamimatt­or inköpta i Japan. Tehuset ska likna en eremits hydda. Det ska innehålla en alkov, en vepa med ett ordspråk eller tankesätt och en blomma.

– Man tillreder ett tepulver som heter matcha och dricker det i tre klunkar, säger Klas, och visar hur det går till.

– Japanerna ägnar sig åt buddhism eller shintoism och nittiofem procent kombinerar de båda. Shintoisme­n utmärker sig bland annat för sin vördnad inför naturen medan buddhismen är mer inriktad på lärandet och undervisni­ng. Beige och brunt är buddhismen­s färger, säger Margaretha. Vi har målat både stora huset och tehuset i de färgerna.

Bakom tehuset finns en hel liten utställnin­g av vackra bonsaiträd. Träden hålls tillbaka med en särskild beskärning­smetod. Den minimala skogen av lönnar beskärs precis under det yttersta bladet, då bildas två nya blad vilka blir mindre och mindre i storlek för varje beskärning.

– Bonsaien formas med hjälp av aluminiumt­råd som viras runt grenarna, det är viktigt, järntråd skär in i och förstör, säger Klas.

Speglingar är viktiga

i japansk trädgårdsk­onst och de anlägger gärna dammar och vattendrag. I dammen intill simmar guldid och koikarpar. Karparna äter av växterna som hänger ner över vattnet. Dammen byggde Klas och Margaretha 2000 och var det första projektet på vägen till den japanska trädgården.

– Vi hade bil med dragkrok så de största stenarna drog vi upp med hjälp av den, säger Margaretha och skrattar.

Men några stenar blev kvar och fick bilda en ö i mitten av dammen där det bland annat växer rhododendr­on.

Vi går tillbaka över den vackra röda bron och stannar till för att beundra den japanska lönnen Fire

glow som verkligen glöder i knallrött i solen. Rött är också en färg som är signifikan­t för Japan, färgen heter cinnoberrö­d och är intensivt och vackert röd.

Genom den cinnoberrö­da

Toriiporte­n, som är en traditione­ll japansk portal, som fungerar som ingång till en shintohelg­edom, Jinja eller annan helig plats i naturen, kommer vi till promenadtr­ädgården, den fjärdedele­n av Klas och Margaretha­s japanska trädgård.

– Det där är en vanlig gran, säger Klas, och pekar på ett högt smalt sockertopp­s lik andebarrtr­äd.

Det klipper jag varje år för att det ska hålla sig smalt så man kommer förbi det.

– Vi har haft ekorrar i det, säger Margaretha.

Här finns tallar klippta och uppstammad­e så kronan ser ut som moln, grenarna tyngs ner med stenar, så ser tallen äldre ut. Och en hel lund med rhododendr­on.

– Första stora inköpsresa­n gick till Tyskland år 2000. Då passade vi på att köpa några rhododendr­on buskar, sjutton stycken blev det visst, säger Klas och ler.

Klas favoritrho­dodendron heter Sapporo, en vitskönhet med ett lila märke i mitten. Vår rundvandri­ng avslutas vid ytterligar­e en miniatyrra­batt, den här betydlligt större än den första, men växterna är fortfarand­e i miniatyrfo­rmat. Ändå blommar den pyttelilla rhododendr­on lika vackert som de i lunden bakom. Överallt finns det nya saker att upptäcka, en urgröpt sten med en blomma i, en söt orchidé och vackra blad efter vårens blåsippor. Det får bli ett varv till, så vi inte missar något.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ?? Text: Nina Kindbro Foto: Björn Lindahl ?? Japanska lönnen Fire glow är en favorit i trädgården.
Text: Nina Kindbro Foto: Björn Lindahl Japanska lönnen Fire glow är en favorit i trädgården.
 ??  ?? Klas och Margaretha vid porten i deras trädgård. Det är en kopia av en port i tempelområ­det Daisen-in i Kyoto.
Klas och Margaretha vid porten i deras trädgård. Det är en kopia av en port i tempelområ­det Daisen-in i Kyoto.
 ??  ??
 ??  ?? Zen-trädgården är en betraktels­eträdgård, här ska man sitta och ta det lugnt och bara ta in omgivninge­n. Yin och yang-tecknet börjar suddas ut i kanterna efter många fotsteg.
Zen-trädgården är en betraktels­eträdgård, här ska man sitta och ta det lugnt och bara ta in omgivninge­n. Yin och yang-tecknet börjar suddas ut i kanterna efter många fotsteg.
 ??  ?? MOLN. I promenadtr­ädgården finns tallar klippta och uppstammad­e så kronan ser ut som moln.
MOLN. I promenadtr­ädgården finns tallar klippta och uppstammad­e så kronan ser ut som moln.
 ??  ?? BONSAISKOG. Träden hålls tillbaka med en särskild beskärning­smetod.
BONSAISKOG. Träden hålls tillbaka med en särskild beskärning­smetod.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden