STAR­TA­DE NERO JÄTTEBRANDEN?

Spännande historia - - Nero: Roms Mordiska Tyrann -

Ex­per­ten:

Mi­ri­am Grif­fin har stu­de­rat vid Bar­nard Col­lege i New York och vid St An­ne’s Col­lege i Ox­ford, där hon äg­na­de sig åt de sto­ra eng­el­språ­ki­ga klas­si­ker­na. Hon un­der­vi­sa­de i an­ti­kens histo­ria vid So­mer­vil­le Col­lege i 35 år, fram till 2002. Ef­ter pen­sio­ne­ring­en blev hon re­dak­tör för The Clas­si­cal Qu­ar­ter­ly. År 2008 blev Grif­fin Lang­ford Emi­nent Scho­lar vid Flo­ri­da Sta­te Uni­ver­si­ty. Hon har pub­li­ce­rat böc­ker om Se­neca och Nero samt skri­vit om ro­mersk fi­lo­so­fi.

Var Nero skyl­dig till den sto­ra bran­den?

Ryk­tet om att Nero var an­sva­rig för stor­bran­den år 64 e.Kr. går till­ba­ka till hans tid, ef­tersom en av dem som kon­spi­re­ra­de mot ho­nom kland­ra­de ho­nom för det un­der ett för­hör. Ryk­tet är i själ­va ver­ket li­ka gam­malt som hän­del­sen, om histo­ri­kern Ta­ci­tus upp­gift om att Nero för­sök­te skju­ta skul­den på de krist­na stäm­mer. Det fö­re­kom of­ta brän­der i Rom, men den­na var ex­cep­tio­nell. Den va­ra­de i sex dygn, flam­ma­de upp igen och på­gick i tre da­gar till. Över två tred­je­de­lar av sta­dens di­strikt ska­da­des. Kej­sar Do­mi­ti­a­nus lät se­na­re byg­ga al­ta­re till Nep­tu­nus längs ut­kan­ten av brand­om­rå­det. Det är osannolikt att det var mord­brand, ef­tersom det var full­må­ne den 17 ju­li 64 e.Kr., två da­gar ef­ter bran­den, så att män med fack­lor skul­le ha synts tyd­ligt i mån­ske­net. Att Nero skul­le ha an­lagt bran­den är sär­skilt osannolikt, för el­den va­re sig bör­ja­de el­ler bör­ja­de om i när­he­ten av Gyl­le­ne hu­set, och lå­gor­na ska­da­de Ne­ros nya bo­stä­der på Pa­la­ti­nen och Op­pi­us, som han up­pen­bar­li­gen gil­la­de ef­tersom han lät ta ner mar­mor­väg­gar­nas de­ko­ra­tio­ner för att an­vän­da dem i sitt nya pa­lats.

Var Nero verk­li­gen så hemsk som histo­ri­en för­täl­jer?

Ett halvt år­hund­ra­de ef­ter Ne­ros död skrev en gre­kisk för­fat­ta­re: ”Än i dag öns­kar hans un­der­så­tar att han fort­fa­ran­de ha­de levt, och de fles­ta tror att han gör det.” År 69 och 88–89 e.Kr. dök fak­tiskt fals­ka Nero upp, al­la unga män som kun­de spe­la ly­ra. Det­ta var i ös­ter där Nero ha­de upp­trätt vid al­la sto­ra fes­ti­va­ler och vi­sat sin upp­skatt­ning för gre­ker­nas käns­la för konst. Rom och Italien an­såg in­te att med­lem­mar av den sty­ran­de eli­ten skul­le va­ra konst­när­li­ga, så var­ken Ne­ros fram­trä­dan­den el­ler hans för­kär­lek för kons­ten mins­ka­de fi­ent­lig­he­ten mot hans slös­ak­tig­het och grymhet. En seg­li­vad tra­di­tion sa att den förs­ta de­len av hans re­ge­rings­tid Qu­in­quen­ni­um Ne­ro­nis, var en bra pe­ri­od. Han ha­de go­da råd­gi­va­re som för­sök­te le­da ho­nom rätt, vil­ket fram­går av de­di­ka­tio­nen i en skrift om nåd av fi­lo­so­fen Se­neca från år 55 e.Kr. Men Nero ha­de re­dan mör­dat sin ad­op­tiv­bror Bri­tan­nicus och sin mor Agrip­pi­na år 62 e.Kr. när hans and­re råd­gi­va­re Bur­rus dog. Det mins­ka­de kraf­tigt Se­necas in­fly­tan­de över sin elev, som fort­sat­te gö­ra sig av med even­tu­el­la ri­va­ler och de­ras släk­ting­ar. Ne­ros ryk­te blev in­te bätt­re av att hans död be­tyd­de slu­tet för den ju­liskclau­dis­ka dy­nastin och ba­na­de väg för nya män som grep mak­ten ge­nom att på­stå att de er­sat­te en ond ty­rann.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.