Så gjordes en mumie
Balsameringsprocessen Bals var lång och otäck, men de gamla egyptierna ans ansåg att den var nödvändig för att själen skulle leva vidare.
Nyckeln till ett evigt liv var inte bara att bevara själen. Egyptierna ansåg att den regelbundet måste återvända till kroppen för att kunna leva vidare. Därför måste kroppen vara intakt. De trodde även att den döda måste likna den levande så mycket som möjligt för att själen skulle känna igen sin fysiska boning. I början åstadkoms detta genom att begrava de döda i öknen, där den varma sanden torkade ut kroppen och hindrade förruttning. Med tiden utvecklade egyptierna en konserveringsmetod som gjorde att kvarlevorna kunde bevaras i flera tusen år. Den fick namnet mumifiering.
De första mumierna dateras till 2600 f.kr., men det var inte förrän runt 1550 f.kr. som den mest effektiva och välkända mumifieringsmetoden utvecklades. Då avlägsnade man den dödas inre organ, torkade köttet och svepte hela kroppen i linnebandage. Processen tog cirka 70 dagar och var extremt dyr, så det var bara de rika som hade råd med den. Fattiga familjer fick använda en annan metod där organen gjordes flytande med cederträolja och tömdes genom ändtarmen innan kroppen lades i bikarbonat för att torka.
På grund av klimatet måste balsameringen göras så snart som möjligt efter dödsfallet. Först togs kroppen med till en ”ibu”, eller reningsplats, oftast ett tält nära Nilen. Där ”renades” kroppen med vatten och palmolja, som representerade de dödas återfödsel och gjorde att de luktade sött längre. Efter det togs kroppen med till ”per nefer”, ett annat tält där själva balsameringen utfördes. Det var bara prästerna som var kvalificerade att utföra den. Chefsbalsameraren kallades ”hery seshta” och representerade Anubis, balsameringens och de dödas gud. Han bar ofta en schakalmask som visade hur betydelsefull han var. Hery seshta ansvarade för att svepa kroppen och genomföra de religiösa ritualer som var lika viktiga som den fysiska behandlingen i balsameringsprocessen.
Tack vare de gamla egyptierna kan vi idag se bevarade ansikten av män, kvinnor och barn som ser ut nästan exakt som för 3000 år sedan.
Visste du att ... b balsamerare Många M djurmumier sålde dem har med visat stor sig vara förtjänst. tomma, men vissa