Ned­sla­get

Spannande historia 2018 - - Förhistorisk Tid -

mot fo­to­syn­te­sen och bå­de plank­ton i ha­vet och väx­ter på land utro­ta­des. När nä­rings­ked­jans bot­ten svik­tar på­ver­kas he­la eko­sy­stem.

Stof­tet föll från him­len som gif­tigt regn, men pro­ble­men var lång­t­i­från över. Chicx­u­lub­kra­tern, som vi nu kal­lar den, lig­ger mitt i ett tre kilo­me­ter tjockt la­ger av kalk­sten. Kalk­ste­nen fun­ge­rar som kol­di­ox­id­la­ger och när den träf­fa­des kan det ha fått tem­pe­ra­tu­ren att skju­ta i höj­den. När luf­ten till sist klar­na­de mås­te mil­jard­tals ton av växt­hus­ga­ser ha ut­löst en ske­nan­de glo­bal upp­värm­ning.

”Chicx­u­lub-ned­sla­get, som tro­li­gen or­sa­ka­de den störs­ta ned­slag­skra­tern på jor­den, lär ha lett till ett mass­ut­dö­en­de”, sa­de Hil­debrand vid upp­täck­ten.

Men även om kra­tern hit­ta­des var det många som fort­fa­ran­de tviv­la­de. Trots att Nor­da­me­ri­ka har de mest kom­plet­ta fos­sil­re­gist­ren är det svårt att upp­rät­ta en ex­akt tids­lin­je för ske­en­det. Så pass gam­la bergar­ter kan in­te da­te­ras med kol-14-me­to­den, så det är svårt att sä­ga om di­no­sau­ri­er­na dog sam­ti­digt el­ler om ut­dö­en­det sked­de grad­vis. Al­la ar­ter har in­te hel­ler be­va­rats, så det är svårt att re­kon­stru­e­ra ett eko­sy­stem som är till­räck­ligt de­tal­je­rat för att vi ska för­stå vad det var som fick det att fal­la sön­der. För att ske­let­ten från di­no­sau­ri­er ska be­va­ras krävs sär­skil­da om­stän­dig­he­ter och många gick spår­löst för­lo­ra­de.

Även om det finns go­da be­vis för att en as­te­ro­id slog ner vid Chix­u­lub är det svårt att be­kräf­ta att den dö­da­de di­no­sau­ri­er­na. Vis­sa fors­ka­re tror att ned­sla­get sked­de om­kring 300 000 år fö­re mass­ut­dö­en­det ef­tersom någ­ra av fos­si­len har hit­tats i se­di­ment­la­ger ovan­för lag­ret från ned­slags­tid­punk­ten. Det är möj­ligt att av­lag­ring­ar­na skölj­des upp på berg­grun­den av en tsu­na­mi som or­sa­ka­des av en as­te­ro­id, men det är ock­så möj­ligt att de bil­da­des grad­vis och att di­no­sau­ri­er­na in­te utro­ta­des så snabbt som man kan tro. Det finns be­vis för att djur har grävt sig ner i de mju­ka bergar­ter­na, och det finns spår av ero­sion som ser ut att ha or­sa­kats av rin­nan­de vat­ten.

För att kun­na gå på dju­pet med vil­ken roll Chicx­u­lub spe­la­de för di­no­sau­ri­er­nas sista da­gar har fors­kar­na bor­rat sig ner på ned­slags­plat­sen. Chicx­u­lub är den störs­ta ned­slag­skra­tern på jor­den. As­te­ro­i­den som gjor­de hå­let var så stor att det bil­da­des en in­re ring av smält och kros­sad sten in­nan­för den ytt­re kra­ter­ring­en. Un­ge­fär som när en sten släpps ner i vat­ten bil­da­des först en ring, och

Viss­te du att ... Till­sam­mans med kro­ko­di­ler och ha­jar över­lev­de även näbb­dju­ret kri­ta–pa­leo­gen-ut­dö­en­det.

när vatt­net "fjäd­ra­de till­ba­ka", res­te sig en pe­la­re i mit­ten. Den­na kol­lap­sa­de dock snart av sin egen tyngd, var­på en ny, in­re ring bil­da­des av pe­la­rens res­ter. Se­dan ned­sla­get har kra­tern be­gravts un­der 17 me­ter vat­ten och 500 me­ter kalk­sten.

Mel­lan 2001 och 2002 bor­ra­de ICDP (In­ter­na­tio­nal Con­ti­nen­tal Sci­en­ti­fic Dril­ling Pro­gram) från land i Mex­i­ko. De upp­täck­te ned­slags­smäl­tor som tro­li­gen bil­dats av sten­frag­ment som kros­sats, slung­ats ut och se­dan pressats sam­man igen när kra­tern bil­dats. Vid borr­ning­en fann man ock­så hyd­ro­ter­misk ak­ti­vi­tet från det sto­ra ned­sla­get. Det ty­der på att ånga ström­mat över kra­tern i mer än en mil­jon år ef­ter det att as­te­ro­i­den slog ner.

År 2016 bor­ra­de fors­kar­na i struk­tu­ren på nytt, den här gång­en med en di­a­mant­borr. De un­der­sök­te den in­re ring­en för att ta re­da på hur den upp­stod och vad som hän­de se­dan. En upp­se­en­de­väc­kan­de upp­täckt var att borr­pro­ver­na in­ne­höll ro­sa gra­nit. Bergar­ten bor­de ha fun­nits på 7 600 me­ters djup men hit­ta­des på ba­ra 760 me­ters djup, ett be­lägg för det ko­los­sa­la ned­sla­get som fick jor­den un­der att vec­ka ihop sig.

Det finns fort­fa­ran­de många frå­ge­tec­ken kring di­no­sau­ri­er­nas ut­dö­en­de och vi får ald­rig veta sä­kert vad som sked­de. Chicx­u­lub­kra­tern lär ha in­lett en av de mest för­gö­ran­de mass­u­trot­ning­ar­na nå­gon­sin, men fyn­den från kra­tern vi­sar att så­da­na ned­slag även kan ge nä­ring till liv.

Kri­ta–pa­leo­gen-ut­dö­en­det ba­na­de in­te ba­ra väg för dägg­dju­rens ut­veck­ling, ut­an vid den se­nas­te borr­ning­en upp­täck­te man ock­så ett stort nät­verk av ka­na­ler som fyllts av varmt vat­ten ef­ter ned­sla­get. Först var des­sa för he­ta ens för de mest tå­li­ga livs­for­mer, men när de sval­na­de kun­de mik­ro­sko­piskt liv ut­veck­las i de var­ma och fuk­ti­ga skre­vor­na med nä­ring från mi­ne­ra­ler som sipp­ra­de ut ur berg­grun­den. Det här får spän­nan­de kon­se­kven­ser för allt livs ur­sprung.

Även om li­vet re­dan var väl eta­ble­rat när Chicx­u­lub-as­te­ro­i­den slog ner, ger kra­tern oss in­blick i de för­hål­lan­den som råd­de när klo­tet var nytt och liv­löst. Char­les Dar­win an­såg att li­vet kan ha upp­stått i en ”li­ten, varm damm” där mi­ne­ra­ler blan­da­des med vat­ten och or­ga­nis­ka mo­le­ky­ler. As­te­ro­i­der är ful­la av or­ga­nis­ka för­e­ning­ar som kan ha bi­dra­git med de in­gre­di­en­ser som krävs för att liv ska upp­stå. Om de dess­utom bil­da­de var­ma, vå­ta och mi­ne­ral­ri­ka hå­lig­he­ter när de träf­fa­de jor­den, skul­le de kun­na va­ra upp­ho­vet till Dar­wins små dam­mar.

Just nu le­tar Na­sas Osi­ris-rex ef­ter as­te­ro­i­den Ben­nu, som fors­kar­na tror kan kol­li­de­ra med jor­den år 2100. För­hopp­ning­en är att man ska få svar på hur det kan ha gått till när as­te­ro­i­der bi­drog till att ska­pa liv på jor­den mil­jar­der år in­nan di­no­sau­ri­er­na lev­de.

För­mod­li­gen får vi ald­rig veta hur di­no­sau­ri­er­na dog ut, men de­ras för­svin­nan­de kan kas­ta ljus över en myc­ket stör­re frå­ga: hur kom de hit till att bör­ja med?

Över­sväm­ning Eld­ku­la Sten­regn Mör­ker Gif­tig ne­der­börd Jord­bäv­ning Glo­bal upp­värm­ning

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.