För­histo­ri­ens ti­ta­ner

Möt någ­ra av de störs­ta di­no­sau­ri­er­na som nå­gon­sin vand­rat på vår jord. Rö­rel­se

Spannande historia 2018 - - Innehåll -

Ien tid när jor­den do­mi­ne­ras av oss män­ni­skor är det säl­lan vi träf­far på djur som är stör­re än vi själ­va. Men om vi ha­de levt på kri­ta­ti­den ha­de vi be­hövt sö­ka skydd för sau­ro­po­der­na. Det är i syn­ner­het en av jät­tar­na från den ti­den som har ska­pat ru­bri­ker se­dan den till sist fick sitt namn. Pa­ta­go­ti­ta­nen, som upp­täck­tes 2012, var en lång­hal­sad, väx­tä­tan­de bjäs­se som väg­de mer än 11 af­ri­kans­ka ele­fan­ter. Den var ett av de störs­ta djur som nå­gon­sin vand­rat på vår jord.

Ut­gräv­nings­ar­be­tet på­bör­ja­des på La Fle­cha-går­den i Pa­ta­go­ni­en i Ar­gen­ti­na, ef­ter det att ran­ch­ar­be­ta­ren Au­re­lio Her­nán­dez hit­tat ett av drygt 200 fos­sil av den gi­gan­tis­ka ti­ta­no­sau­ri­en. Fos­si­len som hit­ta­des på plat­sen ska ha va­rit från minst sex oli­ka pa­ta­go­ti­ta­ner. Till­sam­mans möj­lig­gjor­de de den mest kom­plet­ta ana­to­mis­ka re­kon­struk­tion av en sau­ro­pod som hit­tills gjorts.

EN JÄT­TE HITTAS

Pa­ta­go­ti­ta­nen var tung­vik­ta­ren bland ti­ta­no­sau­ri­er­na och väg­de runt 69 ton. Det får den 9 ton tunga ty­ran­no­saurus rex att fram­stå som en lil­le­putt. Från hu­vud till stjärt mät­te den här bjäs­sen om­kring 37 me­ter, vil­ket är li­ka myc­ket som åt­ta Lon­don­tax­i­bi­lar i rad.

Det är svårt att slå fast vad pa­ta­go­ti­ta­nen väg­de och pa­le­on­to­lo­ger­na an­vän­der oli­ka me­to­der. Chefspa­le­on­to­log Di­e­go Pol och hans team an­vän­de två me­to­der för att be­räk­na pa­ta­go­ti­ta­ner­nas kropps­mas­sa. Med den förs­ta me­to­den mät­te man om­kret­sen på de bä­ran­de kropps­de­lar­na, det vill sä­ga lår­ben och över­arms­ben, för att be­räk­na hur myc­ket vikt de kun­de bä­ra. En al­ter­na­tiv me­tod var att 3D-skan­na al­la fos­sil för att gö­ra en kom­plett re­kon­struk­tion av pa­ta­go­ti­ta­nen och be­räk­na vo­ly­men på den om­gi­van­de väv­na­den. Fors­kar­na an­tar att des­sa förste­na­de kvar­le­vor tro­li­gen kom­mer från ett ex­em­plar som in­te var

”Från hu­vud till stjärt mä­ter den här bjäs­sen 37 me­ter.”

Or­det ”sau­ro­pod” kom­mer från gre­kis­kan och be­ty­der ”öd­le­fot”.

fullt ut­veck­lat, så kanske finns det än­nu stör­re di­no­sau­ri­er som in­te har upp­täckts än­nu.

Det är dock in­te ba­ra stor­lek och vo­lym som fos­si­let kan sä­ga nå­got om, ut­an det be­rät­tar även li­te om dju­rets be­te­en­de och rör­lig­het. Ge­nom att un­der­sö­ka di­no­sau­ri­er­nas tän­der kan man få veta mer om vad de åt. Pa­ta­go­ti­ta­nen och and­ra sau­ro­po­der ha­de mun­nen full av gna­gan­de kind­tän­der, vil­ket ty­der på att de var väx­tä­ta­re.

När det gäl­ler pa­ta­go­ti­ta­nen fann ar­ke­o­lo­ger­na fos­sil i tre oli­ka skikt på sam­ma plats i ett över­sväm­nings­om­rå­de, där läm­ning­ar från di­no­sau­ri­er med ti­den täckts av slam som förts dit av vat­ten­mas­sor­na. Pro­ces­sen ha­de upp­re­pats minst tre gång­er, vil­ket ty­der på att de för­hi­sto­ris­ka bjäs­sar­na ha­de be­sökt plat­sen vid minst tre oli­ka till­fäl­len. Pre­cis som för ele­fan­ter hit­ta­de man även mär­ken på pa­ta­go­ti­ta­ner­nas fos­sil som tyd­de på att le­van­de pa­ta­go­ti­ta­ner ha­de tram­pat på dem. En hy­po­tes är att jät­tar­na kan ha dött av ut­tork­ning un­der tor­ra pe­ri­o­der ef­ter att ha fast­nat i gytt­ja.

EN GIGANTISK GRUPP

De enor­ma dju­ren do­mi­ne­ra­de på å land när de förs­ta blom­väx­ter­na bör­ja­de blom­ma. Fos­sil av pa­ta­go­ti­ti­ta­nen har da­te­rats till om­kring 100 mil­jo­ner år, men det fanns fler r jät­te­di­no­sau­ri­er i sau­ro­pod­grup­pen. Även den mins­ta sau­ro­po­den, sal­tasaurus, väg­de runt sju ton.

Ar­gen­ti­no­saurus, som ti­di­ga­re trod­des ha va­rit den störs­ta av sau­ro­po­der­na, ska ha vägt runt 70 ton. Det finns dock be­grän­sat med fos­sil som kan an­vän­das för att re­kon­stru­e­ra en kom­plett ar­gen­ti­no­saurus. Ef­ter pa­ta­go­ti­ta­nen har man hit­tat fler be­va­ra­de ana­to­mis­ka fos­sil och den be­trak­tas som den störs­ta av dem al­la.

SLÄKTNAMNET

Att pla­ce­ra in ar­ter i ”livs­trä­det” tar tid, och för Pa­ta­go­ti­tan may­o­rum tog det fy­ra år. Ti­di­ga­re kal­la­des den helt en­kelt ti­ta­no­sau­rie, men det nya nam­net vitt­nar om fynd­plat­sen (Pa­ta­go­ni­en) och dju­rets stor­lek (”ti­tan” är gre­kis­ka för stor). stor) Art­nam­net ”may­o­rum” är en tri­but till den fa­milj som in­hys­te fors­kar­na un­der den långa ut­gräv­ning­en.

För att for­mellt kun­na klas­si­fi­ce­ra en ny art med ett nytt namn mås­te man hit­ta släkt­skaps­lin­jer­na. Al­la kän­da ar­ter på jor­den kan de­las in i oli­ka klas­ser i li­vets träd. Med hjälp av fos­sil­res­ter kan pa­le­on­to­lo­ger­na kny­ta en art till den för­hi­sto­ris­ka släkt­skaps­lin­jen och slå fast vil­ka ar­ter som är släkt med varand­ra. Ti­ta­no­sau­ri­er är en mång­fa­cet­te­rad klad (en ”gren” i ut­veck­lings­trä­det med or­ga­nis­mer som al­la är ätt­ling­ar till en ge­men­sam när­mas­te för­fa­der) sau­ro­po­der som om­fat­tar någ­ra av de störs­ta djur som nå­gon­sin fun­nits på vår pla­net.

”Fos­sil av pa­ta­go­ti­ta­ner har da­te­rats till om­kring 100 mil­jo­ner år.”

Viss­te du att ... kkrop­pen En E pa­ta­go­ti­tans i ett en­da hjär­ta hjärt­slag. kun­de pum­pa ut 90 li­ter blod till res­ten av

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.