Den förbjudna staden

Den förbjudna staden i Peking var tillhållet för kinesiska kejsare i över 500 år och centrum för landets politiska och andliga styre. Namnet kom av att det endast var kejsarfamiljen och hovet som hade tillgång till staden.

Den förbjudna staden (Zijin Cheng) var Kinas kejsarpalats från 1420 till 1924. Det stora byggnadskomplexet täcker 720 tunnland mitt i Peking och var själva maktcentret från Mingdynastin till Qingdynastin. Det innefattade kejsarens hem, hans hushåll och officiella apparat. Dessutom var det hela imperiets politiska, militära och ceremoniella mittpunkt.

Den förbjudna staden innefattar 980 byggnader av olika typer och med olika funktioner, från bibliotek till statskontor, vapenlager och bostäder, för att inte tala om audienssalar och meditationscenter. Dessutom fanns ett antal gårdar, hagar, fontäner och konstgjorda vattendrag. Hela staden omges av en 7,9 meter hög mur som ingen tidigare fick se över.

Mitt i komplexet finner vi ”Den högsta harmonins sal” som är 30 meter hög. Denna hall var själva hjärtat i det kejserliga Kina. Här fanns Draktronen. Från den styrde kejseren hela landet, och i olika rum undertecknade han officiella dokument, hade sammankomster med sina rådgivare, mötte utländska sändebud och planerade militära erövringar.

Det tog 14 år (1406–1420) att bygga kejsarstaden, och en miljon människor sattes i arbete. Hela stadsplanen, ned till minsta byggnad, var baserad på den tidens rådande filosofiska och religösa ideologi. Exempel på det ser vi i de yttre och inre gårdsrummen, var och ett med tre salar som symboliserar Qiantrigrammet (en tolkning av himlen). Prinsens residens har gröna takdekorationer, en färg förbunden med växtlighet. Den centrala nord-sydaxeln leder till den större, yttre staden Peking, men ligger också på linje med den tidigare huvudstaden Xanadu.

Sedan 1925 utgör kejsarstaden Pekings palatsmuseum, som nu står på Unescos världsarvslista. Den blir omsorgsfullt bibehållen och rymmer stora samlingar av gammal konst och andra föremål. I dag kan vem som helst besöka den tidigare så hemliga staden.

I varje hörn av staden står försvarstorn som förbinder de 7,9 meter höga murarna. Här residerade kejsarna under Mingdynastin. För säkerhets skull kunde de byta mellan 27 sängar i nio rum.

Från denna tron styrde kejsaren hela sitt stora rike. Den är rikt utsmyckad och omgiven av fem drakar som slingrar sig runt stolsryggen och nackstödet. Tronen räknades som världens mittpunkt, och landet kallades (och kallas fortfarande) ”Mittens rike”. Namnet Kina syftar på kejsare Chin som samlade landet cirka 200 f.kr.