Pant­he­on

Al­la gu­dars tem­pel är en av de bäst be­va­ra­de bygg­na­der­na med den ge­ni­a­la ro­mers­ka ar­ki­tek­tu­ren.

Spannande historia 2018 - - Innehåll -

Du har kanske hört ta­las om den ro­mers­ka kej­sa­ren Hadri­a­nus (han har fått en mur upp­kal­lad ef­ter sig i nor­ra Eng­land, men det är kanske in­te så lätt att veta) men hans mest be­röm­da och in­fly­tel­ses­ri­ka pro­jekt var Pant­he­on. Mitt i hjär­tat av det gam­la Rom lig­ger den störs­ta oar­me­ra­de be­tong­ku­po­len i värl­den. Den blev fär­dig om­kring år 125 ef­ter att den ur­sprung­li­ga brän­des ner till grun­den. Pant­he­on var ett tem­pel för gu­dar­na och en plats där kej­sa­ren gjor­de si­na of­fent­li­ga fram­trä­dan­den.

Fron­ten av bygg­na­den är i gre­kisk stil och lik­nar många av bygg­na­der­na i det gam­la Aten, res­ten går i klas­sisk ro­mersk stil. Ku­po­len in­ne­hål­ler en rund öpp­ning på 8,8 me­ter i di­a­me­ter som kal­las för ocu­lus och som släp­per in sol­lju­set i hu­vud­rum­met. Me­dan de gre­kis­ka ko­lon­ner­na till­ver­ka­des av mar­mor är de in­vän­di­ga ro­mers­ka bå­gar­na gjor­da av te­gel. Den sto­ra ku­po­len bärs upp av in­vän­di­ga bå­gar och steg­vist ökan­de ring­ar. Den­na tek­nik var ett stort fram­steg in­om ar­ki­tek­tu­ren och den gjor­de att ro­mar­na kun­de re­sa de störs­ta bygg­na­der­na un­der den här pe­ri­o­den. När det väst­ra ro­mar­ri­ket föll upp­lev­de Eu­ro­pa en ned­gång i ar­ki­tek­tur­kons­ten som of­ta kal­las för den mör­ka me­del­ti­den. När stä­der­na i ri­ket plund­ra­des för­stör­des många av de fi­na ro­mers­ka bygg­na­der­na. Ett av un­dan­ta­gen var Pant­he­on. Den gjor­des om till en kyr­ka tilläg­nad jung­fru Ma­ria år 608. Kris­ten­do­men var den vik­ti­gas­te re­li­gi­o­nen i Eu­ro­pa på den ti­den, så det räd­da­de den från att bli jäm­nad med mar­ken. I dag ut­gör bygg­na­den en sym­bo­lisk grav­plats för den gam­la ita­li­ens­ka mo­nar­kin och en kon­stant på­min­nel­se om Roms hi­sto­ris­ka stor­het.

Skrif­ten på fa­sa­den ly­der: ”M Agrip­pa LF. Cos Ter­ti­um Fe­cit” (”Mar­cus Agrip­pa, Lu­ci­us son, tre gång­er kon­sul, bygg­de det­ta”). De 11,8 me­ter höga ko­rin­tis­ka ko­lon­ner­na var ur­sprung­li­gen täck­ta med vit mar­mor och ko­pi­e­ra­des av ro­mar­na från gam­la gre­kis­ka bygg­na­der, till ex­em­pel Parthe­non på Akro­po­lis i Aten. Pant­he­ons brons­dör­rar väger 20 ton och de ut­vän­di­ga väg­gar­na är 7,5 me­ter tjoc­ka.

Öpp­ning­en i mit­ten av ku­po­len var ur­sprung­li­gen bygg­na­dens en­da ljus­käl­la. Regn­vat­ten som kom­mer in ge­nom öpp­ning­en i ta­ket drä­ne­ras ge­nom rän­nor. Sju al­ta­re re­pre­sen­te­rar de fem pla­ne­ter ro­mar­na kän­de till (Mer­ku­ri­us, Ve­nus, Mars, Ju­pi­ter och Sa­tur­nus) samt so­len och må­nen. På grund av re­no­ve­ring­ar och re­stau­ra­tio­ner som ägt rum un­der åren är in­te­ri­ö­ren nu krist­lig sna­ra­re än ro­mersk. Ku­pol Ku­po­len mä­ter 43,3 4 me­ter i di­a­me­ter och är till­ver­kad av poz­zo­lan-be­tong. poz­zo­la Hu­vud­rum­met Huv är gjort för att sym­bo­li­se­ra him­mels­s­fä­ren him me­dan öpp­ning­en i ta­ket sym­bo­li­se­rar so­len. s

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.