Roms hem­li­ga su­per­ma­te­ri­al al

Fors­ka­re för­sker ta re­da på hur an­ti­kens bygg­nads­verk fort­fa­ran­de kan stå sta­digt.

Spännade Historia vol. 2 - - Innehåll -

Det ska­pa­des för tu­sen­tals år se­dan, men har kal­lats det mest håll­ba­ra bygg­nads­ma­te­ri­a­let ge­nom ti­der­na. Be­tong­en i an­ti­kens Rom an­vän­des till att ska­pa klas­sis­ka bygg­na­der som Pant­he­on och Co­los­se­um, men det är våg­bry­tar­na och dam­mar­na som fram­för allt in­tres­se­rar fors­kar­na. Många av de ma­ri­na un­der­ver­ken står kvar än idag, me­dan mo­dern be­tong slits ner på ba­ra någ­ra år­tion­den.

Med hjälp av kraf­ti­ga rönt­gen­strå­lar, ra­mansprid­ning och elektron­mik­ro­skop har fors­ka­re från Uni­ver­si­ty of Utah kun­nat av­slö­ja sam­man­sätt­ning­en. Ro­mar­na an­vän­de en bland­ning av vul­ka­nas­ka, osläckt kalk (kal­ci­u­mox­id), la­vas­ten och havs­vat­ten, som ut­lös­te en ke­misk re­ak­tion. Re­ak­tio­nen pro­du­ce­ra­de kri­stal­ler som fort­sät­ter att växa över tid. Det gör be­tong­en star­ka­re och för­hind­rar spric­kor.

I mo­dernt ce­ment an­vänds sand och grus, ef­tersom bland­ning­en in­te ska va­ra ke­miskt re­ak­tiv. Al­la re­ak­tio­ner kan näm­li­gen få be­tong­en att ut­vid­gas och spräng­as. Pro­ces­sen står ock­så för runt fem pro­cent av värl­dens kol­di­ox­id­ut­släpp.

För­hopp­ning­en är att om vi lyc­kas kom­ma fram till ex­akt vil­ken bland­ning ro­mar­na an­vän­de, kan vi i fram­ti­den by­ta ut mo­dern be­tong mot ett star­ka­re och mer mil­jö­vän­ligt ma­te­ri­al som tål ti­dens tand på sam­ma sätt som ro­mar­nas be­tong har gjort.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.