CIA: I skydd av mörk­ret

CIA an­vän­der kon­tro­ver­si­el­la och hem­li­ga me­to­der när de spionerar för att skyd­da USA:s in­tres­sen.

Spioner & hemliga krig - - INNEHÅLL -

Den or­ga­ni­sa­tion som sam­lar in mest in­for­ma­tion om and­ra län­ders ak­ti­vi­te­ter på upp­drag av den ame­ri­kans­ka sta­ten är CIA. Or­ga­ni­sa­tio­nen grun­da­des på grund av ett enormt un­der­rät­tel­se­fi­asko. Fle­ra för­var­ning­ar gavs om Ja­pans för­ödan­de an­grepp på Pearl Har­bor den 7 de­cem­ber 1941 – an­grep­pet som kros­sa­de de ame­ri­kans­ka styr­kor­na i Stil­la ha­vet och kas­ta­de ut na­tio­nen i and­ra världs­kri­get. Men det var ing­en som sam­la­de och ana­ly­se­ra­de för­var­ning­ar­na ef­tersom ing­en viss­te vad man skul­le gö­ra med dem.

Ef­ter at­tac­ken mot Pearl Har­bor ska­pa­de pre­si­dent Frank­lin D. Roo­se­velt år 1942 OSS (Of­fice of Stra­te­gic Ser­vices), fö­re­gång­a­ren till den mo­der­na un­der­rät­tel­se­­or­ga­ni­sa­tio­nen CIA. OSS skul­le ko­or­di­ne­ra un­der­rät­tel­se­o­pe­ra­tio­ner och eli­mi­ne­ra kon­kur­rens mel­lan ci­vi­la och mi­li­tä­ra or­ga­ni­sa­ti­o­ner som FBI, ma­ri­nen och ar­mén. Or­ga­ni­sa­tio­nen skul­le dess­utom pre­sen­­te­ra en över­sikt­lig bild över fa­ror som ho­ta­de na­tio­nen och hit­ta möj­lig­he­ter att byg­ga re­la­ti­o­ner med and­ra län­der.

Of­fice of the Co­or­di­na­tor of In­for­ma­tion, en or­ga­ni­sa­tion som ska­pa­des för sam­ma syf­ten i juli 1941 ha­de bli­vit ett fi­asko, men Roo­se­velt var fast be­slu­ten att OSS in­te skul­le mö­ta sam­ma öde. Som le­da­re för den nya by­rån ut­såg han ge­ne­ral Wil­li­am ”Wild Bill” Do­no­van, en man som var rakt på sak och dess­utom de­ko­re­rad ve­te­ran ef­ter förs­ta världs­kri­get.

Un­der Do­no­van del­tog OSS ak­tivt i hem­li­ga operationer för att trä­na sol­da­ter i att ut­fö­ra hem­li­ga upp­drag mot ax­el­mak­ter­na un­der and­ra världs­kri­get. Upp­dra­gen in­be­grep sa­bo­tage, stöd till ge­ril­lan och spi­o­ne­ri. Mot slu­tet av 1944 var över 12 000 per­so­ner in­vol­ve­ra­de i dy­li­ka operationer för OSS. Trots att or­ga­ni­sa­tio­nen var relativt ny, och trots att USA praktiskt taget var det sista industrialiserade lan­det som bör­ja­de med organiserat spi­o­ne­ri, var OSS:s ar­be­te un­der and­ra världs­kri­get ett vik­tigt bidrag till de al­li­e­ra­des se­ger.

Till­fäl­lig för­blind­ning

Ef­ter kri­get var det bråt­tom att kom­ma till­ba­ka till fred­slä­ge. Det re­sul­te­ra­de i en upp­lös­ning av sto­ra de­lar av den stats­ap­pa­rat som ha­de va­rit ak­tiv un­der kon­flik­ten. Fle­ra of­fent­li­ga or­gan och av­del­ning­ar av­veck­la­des, bland dem var OSS. Pre­si­dent Har­ry Tru­man in­såg emel­ler­tid snabbt att lan­det ha­de ska­pat en egen ”blind zon”, ett stra­te­giskt han­di­kapp för den ame­ri­kans­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten. Han var sär­skilt be­kym­rad för vad det in­ne­bar för kal­la kri­get, där lä­get blev allt mer spänt.

”TROTS ATT OR­GA­NI­SA­TIO­NEN VAR RELATIVT NY, OCH TROTS ATT USA PRAKTISKT TAGET VAR DET SISTA INDUSTRIALISERADE LAN­DET SOM BÖR­JA­DE MED ORGANISERAT SPI­O­NE­RI, VAR OSS:S AR­BE­TE UN­DER AND­RA VÄRLDS­KRI­GET ETT VIK­TIGT BIDRAG TILL DE AL­LI­E­RA­DES SE­GER.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.