Sid­ney Reil­ly

Man­nen som inspirerade till Ian Flemings karaktär agent 007 var ett rik­tigt spi­o­ness som spe­la­de ut län­der mot varand­ra.

Spioner & hemliga krig - - INNEHÅLL -

Ja­mes Bond är kanske värl­dens mest be­röm­da upp­dik­ta­de spi­on, men agent 007 kom till ef­ter in­spi­ra­tion från en rik­tig per­son, en man som lev­de ett li­ka spän­nan­de, ac­tion­fyllt och va­ri­e­rat liv som vil­ken ro­man- el­ler film­hjäl­te som helst. Den­ne man var spi­o­nes­set Sid­ney Reil­ly. De­tal­jer­na kring hans barn­dom är fort­fa­ran­de nå­got av ett myste­ri­um, men de flesta käl­lor är eni­ga om att han het­te an­ting­en Zig­mund Mar­ko­vich Ro­zen­blum el­ler Ge­or­gy Ro­sen­blum, och att han föddes i den ukrains­ka sta­den Odes­sa.

Un­der årens lopp upp­vi­sa­de Reil­ly många av de egen­ska­per al­la duk­ti­ga, hem­li­ga agen­ter bör be­sit­ta. Han byt­te of­ta iden­ti­tet el­ler iscen­sat­te sin egen död om han be­höv­de star­ta på nytt på an­nan plats. Han var en man som gil­la­de att fram­stå som mys­tisk ge­nom att be­rät­ta histo­ri­er från si­na även­tyr­li­ga re­sor runt jor­den. När Ro­zen­blum/Ro­sen­blum an­län­de till Lon­don på 1890- ta­let föddes Sid­ney Reil­ly.

Re­dan in­nan se­kel­skif­tet in­led­de Reil­ly ett långt och tur­bu­lent för­hål­lan­de med den brit­tis­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten då han an­ställ­des som en del av ett nät­verk som drevs av Scot­land Yards Spe­ci­al Branch. Reil­ly ha­de för­mod­li­gen med sig en re­jäl sum­ma peng­ar till Lon­don. Han ha­de en för­må­ga att tjä­na peng­ar snabbt, men gil­la­de att spen­de­ra dem i sam­ma takt. Job­bet som agent gav ho­nom en sta­dig in­komst. År 1909 fick han an­ställ­ning som agent för Sec­ret Ser­vice Bu­reau, en av ut­ri­kes­de­par­te­men­tets förs­ta by­rå­er som ha­de hem­li­ga agen­ter.

Reil­ly var en na­tur­lig språk­be­gåv­ning. Där­för fick han i upp­drag att re­sa till Tsar­ryss­land för att in­sam­la in­for­ma­tion om de ri­ka ol­je­fyn­dig­he­ter­na i Kau­ka­sus, som en del av den po­li­tis­ka kon­flik­ten kal­lad The Gre­at Ga­me där Storbritannien och Ryss­land kon­kur­re­ra­de om att ta kon­troll över de na­tur­li­ga ol­je­re­sur­ser­na i Af­gha­nis­tan och Cen­tra­la­si­en. Reil­lys upp­drags­gi­va­re var myc­ket nöj­da med in­for­ma­tio­nen han för­såg dem med, och han fick bra be­talt. Reil­ly för­stod snabbt att det låg bra peng­ar i in­ter­na­tio­nellt spi­o­ne­ri. Men om ett land be­ta­la­de bra så bor­de väl ett an­nat ock­så kun­na gö­ra det? År 1904 skic­ka­des Reil­ly till Syd­frank­ri­ke för att över­ty­ga äga­ren till någ­ra luk­ra­ti­va ol­je­borr­nings­till­stånd, Wil­li­am Knox D’Ar­cy, att skri­va un­der ett av­tal med Royal Na­vy. Storbritannien ha­de på känn att ol­ja snart skul­le er­sät­ta kol som den vik­ti­gas­te

ener­gikäl­lan, så det var vik­tigt att ta över re­sur­ser­na för att sä­ker­stäl­la fram­ti­da brit­tis­ka mi­li­tärin­sat­ser. Reil­ly kläd­de ut sig till ka­tolsk präst och snac­ka­de sig om­bord på en yacht som till­hör­de en fransk de­le­ga­tion för att över­ta­la D’Ar­cy att skri­va un­der ett av­tal, och han lyc­ka­des för­må den frans­ke ol­je­mag­na­ten att gö­ra det.

Fem år se­na­re öka­de spän­ning­en mel­lan Tyskland och Storbritannien oro­väc­kan­de snabbt. Räds­lan för Tysklands mi­li­tä­ra ex­pan­sion led­de till att den okon­ven­tio­nel­la men ef­fek­ti­va Reil­ly sän­des iväg för att un­der­sö­ka sa­ken när­ma­re. Tyd­li­gen skic­ka­des han till flyg­mäs­san i Frank­furt, där han ko­pi­e­ra­de en ny, elekt­risk mo­tor som var de­sig­nad för tys­ka flyg­plan. Där­på ska han ha rest till Es­sen som skepps­varvs­ar­be­ta­ren Karl Hahn från Bal­kan. Där fick han till­trä­de till en tysk va­pen­fa­brik. Om man ska tro Reil­lys me­mo­a­rer stal han do­ku­ment på fa­bri­ken och vi­da­re­för­med­la­de dem till brit­ter­na.

I maj 1918 fick han ett av si­na störs­ta upp­drag: att åter­vän­da till Ryss­land för att stop­pa bol­sje­vik­re­gi­men ef­ter att de ha­de stör­tat lan­dets mo­nar­ki. Till­sam­mans med Ro­bert Bru­ce Lock­hart, agent för den brit­tis­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten (som se­na­re skrev en föl­je­tong om Reil­lys bra­va­der i tid­ning­en Eve­ning Stan­dard, vil­ket gjor­de ho­nom till en än­nu större le­gend), fick han i upp­drag att lönn­mör­da bol­sje­vi­ker­nas le­da­re Vla­di­mir Lenin. Ryss­land ha­de ska­pat en ny al­li­ans med Tyskland, så för­hopp­ning­en var att mor­det på Lenin skul­le för­hind­ra den nya kom­mu­nistre­ge­ring­en att dra in na­tio­nen i förs­ta världs­kri­get. Pla­nen var att skju­ta Lenin till döds i en kupp som skul­le ge plats åt en ny re­ge­ring som var emot bol­sje­vi­ker­na. Med stöd från lo­ka­la re­bell­grup­per var Reil­ly och Lock­hart re­do att ge­nom­fö­ra pla­nen. Men när Lenin ska­da­des i ett an­nat kupp­för­sök slöt sig lan­det. Le­nins an­häng­a­re upp­täck­te snart Reil­lys plan och han var tvung­en att fly. Trots att Reil­ly kom un­dan döm­de den rys­ka re­ge­ring­en ho­nom till dö­den in ab­sen­tia (ut­an att han var när­va­ran­de un­der rät­te­gång­en).

Reil­ly fort­sat­te att job­ba som spi­on ef­ter det miss­lyc­ka­de mord­försöket på Lenin.

I sep­tem­ber 1925 lu­ra­de emel­ler­tid någ­ra OGPU- agen­ter

(som job­ba­de un­der­co­ver) till­ba­ka ho­nom till rysk mark ge­nom att låt­sas till­hö­ra den an­ti­kom­mu­nis­tis­ka grup­pen The Trust (OGPU var en av Sov­jet­­uni­o­nens förs­ta un­der­rät­tel­se­by­rå­er). Som med näs­tan allt an­nat som har med spi­o­nes­set att gö­ra är det li­te oklart vad som hän­de se­dan. En­ligt den rys­ke för­fat­ta­ren Alek­sandr Solz­je­nit­syn till­fång­a­togs Reil­ly så fort han kor­sa­de grän­sen till Fin­land. Brit­tis­ka un­der­rät­tel­se­rap­por­ter som släpp­tes år 2000, fast­slår att Reil­ly av­rät­ta­des i en rysk skog i no­vem­ber 1925 på di­rek­ta or­der från Sta­lin själv. And­ra me­nar att det ba­ra var en dim­ri­då som iscen­sat­tes för att Reil­ly skul­le kun­na star­ta ett nytt liv som sovjetisk agent.

FÖDD: 24 MARS 1874 DÖD: 5 NO­VEM­BER 1925 Un­der årens lopp miss­tänks Reil­ly ha spi­o­ne­rat för fy­ra oli­ka län­der och in­te en­bart för sitt hem­land Storbritannien.

Reil­lys långa kar­riär som in­for­ma­tions­tjuv ha­de en våld­sam ef­fekt på värl­den. Det blev bland an­nat enkla­re för ja­pa­ner­na att an­gri­pa Port Art­hur.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.