ATTENTATET MOT JU­LI­US CAESAR

15 MARS 44 F.KR., ANTIKENS ROM

Spioner & hemliga krig - - SPIONERIETS URSPRUNG -

Det ro­mers­ka kej­sar­ri­kets dik­ta­tor, Ju­li­us Caesar, eta­ble­ra­de ett om­fat­tan­de spi­on­nät­verk un­der sin tid vid mak­ten. Nät­ver­ket var till­räck­ligt ef­fek­tivt för att av­slö­ja pla­ner­na om ett at­ten­tat mot ho­nom år 44 f. Kr. Men trots att un­der­rät­tel­se­tjäns­ten sam­man­ställ­de en lis­ta över de in­blan­da­de som de gav till Caesar, ig­no­re­ra­des in­for­ma­tio­nen. Cas­si­us och Brutus lyc­ka­des där­för ge­nom­fö­ra en stats­kupp. Caesar mör­da­des i mit­ten av mars sam­ma år. Slut­sat­sen är att även den bäs­ta un­der­rät­tel­se­tjäns­ten är full­kom­ligt vär­de­lös om in­for­ma­tio­nen in­te an­vänds på rätt sätt. År 200, ef­ter de­cen­ni­er av tjuv­lyss­nan­de på tor­gen, vän­de sig kej­sar­dö­met till fru­men­ta­rii – tjäns­te­män som ur­sprung­li­gen job­ba­de med att sam­la in ve­te men som snart blev kej­sa­rens hem­li­ga po­lis. Spi­o­ne­ri­et blev så ut­brett att det la­tins­ka or­det spi­ce­re, som be­ty­der ”att tit­ta på”, så små­ning­om led­de fram till det mo­der­na or­det ”spi­on”.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.