CIA:s FADER

Spioner & hemliga krig - - I SKYDD AV MÖRKRET -

Wil­li­am ”Wild Bill” Do­no­van var chef för myn­dig­he­ten OSS (Of­fice of Stra­te­gic Ser­vices), fö­re­gång­a­ren till da­gens CIA. Do­no­van till­de­la­des en rad ut­mär­kel­ser, bland an­nat Dis­tin­gu­ished Ser­vice Cross för hjälte­mod un­der förs­ta världs­kri­get. Do­no­van var in­te hel­ler se­na­re främmande för farliga upp­drag – sär­skilt om de var av hem­lig karaktär. Un­der hans led­ning for­ma­des den ame­ri­kans­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten. Mel­lan förs­ta och and­ra världs­kri­get job­ba­de Do­no­van som ad­vo­kat och tog sig an of­fent­li­ga upp­drag. Un­der oro­lig­he­ter­na som led­de till and­ra världs­kri­get blev Do­no­van råd­gi­va­re åt pre­si­dent Frank­lin D. Roo­se­velt, som ut­såg ho­nom till in­for­ma­tions­ko­or­di­na­tor som­ma­ren 1941. Ef­ter Pearl Har­bor blev han le­da­re för OSS. Do­no­van grun­da­de sko­lor och fejk­fö­re­tag som dim­ri­då för spi­on­ak­ti­vi­te­ten och på­bör­ja­de där­ef­ter re­kry­te­ring­en. Bland de an­ställ­da hos OSS åter­finns bland and­ra den be­röm­da koc­ken Ju­lia Child, psy­ko­lo­gen Carl Jung, skå­de­spe­la­ren Ster­ling Hay­den, film­che­fen John Ford, för­fat­ta­ren Step­hen Vin­cent Be­net och fle­ra med­lem­mar ur pro­mi­nen­ta, ame­ri­kans­ka fa­mil­jer.

Un­der kri­get sam­la­de OSS in vik­tig in­for­ma­tion och stöt­ta­de mot­stånds­ar­be­tet i de oc­ku­pe­ra­de län­der­na sam­ti­digt som de la­de grun­den för det fram­ti­da CIA. Ef­ter kri­get job­ba­de Do­no­van som ame­ri­kansk am­bas­sa­dör i Thai­land. Han dog 1959, 76 år gam­mal.

”DO­NO­VAN VAR IN­TE FRÄMMANDE FÖR FARLIGA UPP­DRAG – SÄR­SKILT OM DE VAR AV HEM­LIG KARAKTÄR.”

Tru­man be­stäm­de sig där­för för att åter­uppli­va den ame­ri­kans­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten.

I ja­nu­a­ri 1946 auk­to­ri­se­ra­de pre­si­den­ten Cen­tral In­tel­li­gence Group med stöd från ny­bil­da­de Na­tio­nal In­tel­li­gence Aut­ho­ri­ty. Or­ga­ni­­sa­tio­nen skul­le rap­por­te­ra om tec­ken på hem­lig ak­ti­vi­tet och kom­ma med stra­te­gis­ka lös­ning­ar på po­ten­ti­el­la hot mot na­tio­nens sä­ker­het. Mot slu­tet av 1947 upp­lös­tes bäg­ge des­sa or­ga­ni­sa­tio­ner.

När Na­tio­nal Secu­ri­ty Act an­togs sam­ma år upp­stod Na­tio­nal Secu­ri­ty Council (NSC) och Cen­tral In­tel­li­gence Agen­cy (CIA). CIA ha­de ett brett an­svars­om­rå­de som in­be­grep in­sam­ling, sam­ord­ning, vär­de­ring och vi­de­re­be­ford­ran­de av in­for­ma­tion sam­ti­digt som de skul­le ko­or­di­ne­ra un­der­rät­tel­se­verk­sam­he­ten på and­ra myn­dig­he­ter.

I dag har CIA dri­vit sin verk­sam­het i mer än 70 år. USA:s främs­ta un­der­rät­tel­se­by­rå leds av en ge­ne­ral­di­rek­tör. By­rån är in­de­lad i fem hu­vud­di­rek­to­rat. Directo­ra­te of Sup­port har över­sikt över or­ga­ni­sa­tio­nens an­ställ­da och eko­no­mi, me­dan Directo­ra­te of Sci­ence and Te­ch­no­lo­gy ser till att upp­rätt­hål­la by­råns ka­pa­ci­tet när det gäl­ler över­vak­ning och spa­ning. Directo­ra­te of Ope­ra­tions ut­för hem­li­ga operationer och le­der all spi­onak­ti­vi­tet, och Directo­ra­te of Ana­ly­sis ana­ly­se­rar in­for­ma­tion från många oli­ka käl­lor. År 2015 fick or­ga­ni­sa­tio­nen ett helt nytt di­rek­to­rat, Directo­ra­te of Di­gi­tal In­no­va­tion, vars ar­be­te fo­ku­se­rar på cy­be­ro­pe­ra­tio­ner.

”I TAKT MED ATT KAL­LA KRI­GET BLEV ALLT KYLIGARE DEL­TOG CIA REGELBUNDET I SPRID­NING­EN AV ANTIKOMMUNISTISK PROPAGANDA GE­NOM MANIPULATION AV ME­DIA.”

CIA i ak­tion

I takt med att kal­la kri­get blev allt kyligare del­tog CIA regelbundet i sprid­ning­en av antikommunistisk propaganda ge­nom manipulation av me­dia. Mot slu­tet av 1940-ta­let grun­da­de Frank Wis­ner Ope­ra­tion Moc­king­bird, ett pro­gram som skul­le på­ver­ka fle­ra sto­ra tid­ning­ar och ra­di­osta­tio­ner.

Sam­ti­digt an­såg man det va­ra myc­ket vik­tigt att kny­ta på­lit­li­ga kon­tak­ter i Ös­teu­ro­pa. Med hjälp av spe­ci­al­sol­da­ter och dub­be­la­gen­ter job­ba­de man i hem­lig­het för att eta­ble­ra ett på­lit­ligt spi­on­nät­verk bakom järn­ri­dån. Ope­ra­tion Bloodsto­ne ini­ti­er­ades för att re­kry­te­ra ti­di­ga­re tys­ka un­der­rät­tel­se­of­fi­ce­ra­re, många med band till na­tio­nal­so­ci­a­lis­tis­ka par­ti­et. Trots att lis­tan på ti­di­ga­re na­zis­ter del­vis ha­de sud­dat ut skill­na­den mel­lan ”det go­da och det on­da”, an­såg le­dar­na i un­der­rät­tel­se­tjäns­ten att må­let hel­ga­de med­len och att vil­ken an­ti­kom­mu­nist som helst kun­de gö­ra nyt­ta.

Främ­lings­fi­ent­lig­het

I fruk­tan för kom­mu­nis­mens glo­ba­la sprid­ning var CIA myc­ket ak­ti­va med att stör­ta and­ra sta­ters led­ning­ar un­der un­der ti­den som följ­de. År 1953 fruk­ta­de CIA att marx­is­men skul­le få fot­fäs­te i väst, och de sat­te igång ett pro­gram med hem­li­ga ope­ra­ti­o­ner som till slut stör­ta­de Gu­a­te­ma­las re­ge­ring. Kam­pan­jen om­fat­ta­de fi­nan­sie­ring, ut­rust­ning och trä­ning av den mi­li­tä­ra op­po­si­ti­o­nen, pro­pa­gan­da­sän­ding­ar på ra­dio och för­fals­ka­de fo­to­gra­fi­er av miss­dåd som pre­si­dent Jaco­bo Ár­benz och hans re­ge­ring påstods ha ut­fört. Ár­benz drog sig till slut till­ba­ka från sitt äm­be­te.

Sam­ma år lyc­ka­des by­rån av­sät­ta den de­mo­kra­tiskt val­da irans­ka pre­miär­mi­nis­tern Mo­ham­mad Mos­sa­deq och där­ef­ter åter­upp­rät­ta sha­hen. År 1973 låg CIA bakom en mi­li­tär­kupp som led­de till den väns­ter­o­ri­en­te­ra­de, chi­lens­ke pre­si­den­ten Sal­va­dor Al­len­des död. Le­da­ren för för­sva­ret,

Au­gusto Pi­nochet, tog där­ef­ter mak­ten i lan­det.

CIA:s operationer i Syd­osta­si­en stöt­ta­de den pro­a­me­ri­kans­ka re­gi­men i Syd­vi­et­nam un­der det ut­drag­na kri­get mot den kom­mu­nis­tis­ka re­bell­rö­rel­sen Vi­etcong och den nord­vi­et­na­me­sis­ka ar­mén. USA drogs in i Vi­et­nam­kri­get och för­lo­ra­de fler än 58 000 sol­da­ter un­der den 20 år långa kon­flik­ten. Bland CIA:s operationer i Syd­osta­si­en fin­ner vi eta­ble­ring­en av en grupp in­föd­da från Hmong­stam­men. De skul­le över­va­ka kom­mu­nist­trup­per­nas för­flytt­ning­ar och le­ve­ran­ser längs Ho Chi Minh- le­den un­der Ope­ra­tion Pho­e­nix, en kam­panj med syf­te att lik­vi­de­ra kom­mu­nist­vän­li­ga vi­et­na­me­ser. Det kos­ta­de näs­tan 29 000 män­ni­skor li­vet. CIA stöt­ta­de ock­så den la­o­tis­ka re­ge­ring­en i kam­pen mot na­tio­na­li­st­rö­rel­sen Pat­het Lao.

I över 25 år drev CIA Air Ame­ri­ca – ett fö­re­tag med bå­de last- och pas­sa­ge­rar­flyg som fun­ge­ra­de som rökri­då för hem­li­ga operationer, där­ibland trans­port av för­nö­den­he­ter, per­so­nal och möj­li­gen ock­så nar­ko­ti­ka.

Även om många av CIA:s hand­ling­ar gav öns­kat re­sul­tat var som­li­ga av ope­ra­tio­ner­na full­kom­ligt miss­lyc­ka­de. Det gäll­de bland an­nat in­va­sio­nen i Gris­buk­ten 1961 där

”KAM­PAN­JEN OM­FAT­TA­DE FI­NAN­SIE­RING, UT­RUST­NING OCH TRÄ­NING AV DEN MI­LI­TÄ­RA OPPOSITIONEN, PRO­PA­GAN­DA­SÄN­DING­AR PÅ RA­DIO, OCH TILL OCH MED FÖR­FALS­KA­DE FO­TO­GRA­FI­ER AV MISS­DÅD SOM PRE­SI­DENT JACO­BO ÁR­BENZ OCH HANS RE­GE­RING PÅSTODS HA UT­FÖRT.”

CIA- trä­na­de ex­il­ku­ba­ner för­sök­te stör­ta den ku­bans­ke kom­mu­nist­dik­ta­torn Fi­del Castros re­ge­ring. Un­der de föl­jan­de åren ut­sat­tes Castro för fle­ra mord­för­sök. Vis­sa av för­sö­ken var di­rekt ab­sur­da. Till ex­em­pel göm­des bå­de gift, nar­ko­ti­ka och spräng­me­del i hans ci­gar­rer. Nå­gon för­sök­te till och med re­kry­te­ra lönn­mör­da­re från maf­fi­an. Castro kri­ti­se­ra­de öp­pet USA och satt på mak­ten i mer än 50 år – li­ka länge som nio ame­ri­kans­ka pre­si­den­ter. Castro dog i no­vem­ber 2016.

CIA har fle­ra gång­er va­rit in­blan­da­de i oli­ka skan­da­ler, bland an­nat Iran– Con­t­ras- af­fä­ren på 80- ta­let, in­ri­kesö­ver­vak­ning och spi­o­ne­ri som till­sy­nes har mot­ar­be­tat de­ras eget upp­drag, samt in­di­rekt med­ver­kan i Wa­ter­ga­teskan­da­len som led­de till att pre­si­dent Nix­on tving­a­des av­gå. Or­ga­ni­sa­tio­nen har även va­rit fö­re­mål för ut­red­ning­ar av den ame­ri­kans­ka kon­gres­sen och har i me­dia be­skyllts för kri­mi­nel­la hand­ling­ar vid fle­ra till­fäl­len.

Sov­jet le­ker katt och råt­ta

Kal­la kri­get va­ra­de i näs­tan 50 år, och upp­lys­ning­ar­na CIA ha­de sam­lat in med hjälp av te­le­fonav­lys­sing, dol­da mik­ro­fo­ner, sa­tel­li­tö­ver­vak­ning, mull­va­dar, dub­be­la­gen­ter och and­ra me­to­der, vi­sa­de sig va­ra av­gö­ran­de un­der för­hand­ling­ar­na mel­lan Sov­jet och USA un­der ned­rust­ning­en. CIA- agen­ter in­fil­tre­ra­de den sov­je­tis­ka mi­li­tä­ren och den sov­je­tis­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten KGB. CIA över­va­ka­de dess­utom Sov­jets kli­ent­sta­ter och Folk­re­pu­bli­ken Kina. De­ras ar­be­te re­sul­te­ra­de i ut­veck­ling­en av spa­nings­pla­net U-2, ett flyg­plan som kun­de fly­ga över ra­dar och ta

de­tal­je­ra­de spa­nings­fo­to­gra­fi­er från luften. Ett U-2- plan var in­vol­ve­rat i en pin­sam in­ci­dent då pi­lo­ten Fran­cis Ga­ry Po­wers sköts ner un­der ett spi­on­upp­drag i sov­je­tiskt luft­rum. Näs­tan tre år se­na­re kun­de man med hjälp av spa­ning­ar med U-2- plan be­kräf­ta att det fanns sov­je­tis­ka mel­landi­stansra­ke­ter på Ku­ba. Som följd av det val­de Ken­ne­dy att stop­pa all han­del med Ku­ba och de­kla­re­ra­de att USA skul­le ge­nom­fö­ra en bloc­kad (se­na­re de­fi­ni­e­rad som ka­ran­tän) av Ku­ba. In­for­ma­tion från dub­be­la­gen­ten övers­te Oleg Pen­kov­skijs kon­tak­ter i CIA på­ver­ka­de ock­så för­hand­lings­tak­ti­ken i pre­si­dent John F. Ken­ne­dys ad­mi­nist­ra­tion un­der Ku­bakri­sen.

Slut­sat­sen är att in­for­ma­tio­nen som samlades in och analyserades av CIA vi­sa­de sig va­ra myc­ket vik­tig för västs se­ger i kal­la kri­get.

”SLUT­SAT­SEN ÄR ATT IN­FOR­MA­TIO­NEN SOM SAMLADES IN OCH ANALYSERADES AV CIA VI­SA­DE SIG VA­RA MYC­KET VIK­TIG FÖR VÄSTS SE­GER I KAL­LA KRI­GET.”

Ter­ror: en ny verk­lig­het

Ef­ter Sov­je­tu­ni­o­nens upp­lös­ning tving­a­des CIA att änd­ra in­ställ­ning. Re­sur­ser­na för­de­la­des nu mel­lan mel­lan hot mot na­tio­nel­la in­tres­sen och na­tio­nell sä­ker­het (in­räk­nat glo­bal ter­ro­rism och re­gi­mer som be­drev för­tryck och et­nisk ren­sing i stor ska­la), in­ter­na­tio­nell kri­mi­nell ak­ti­vi­tet och upp­rust­ning av kärn­va­pen.

CIA har stöt­tat ame­ri­kans­ka operationer, operationer led­da av NATO i bal­kan­län­der­na och Mellanöstern, samt in­va­sio­nen av Af­gha­nis­tan ef­ter al- Qai­das grym­ma at­tack mot World Tra­de Cen­ter den 11 sep­tem­ber 2001. Ope­ra­tions­of­fi­cer John­ny ”Mi­ke” Spann dog i ett upp­ror bland ta­li­bans­ka fång­ar och var där­med den förs­te ame­ri­ka­nen som dö­da­des un­der in­va­sio­nen av Af­gha­nis­tan och det ef­ter­föl­jan­de kri­get mot ter­rorn. Den ame­ri­kansk­led­da in­va­si­on­en av Irak 2003 ba­se­ra­des på fel­in­for­ma­tion från CIA. Or­ga­ni­sa­tio­nen häv­da­de en­vist att Sad­dam Hus­se­in var i be­sitt­ning av mass­för­stö­rel­se­va­pen.

Trots att CIA se­dan 1981 är för­bjud­na att ut­fö­ra po­li­tis­ka at­ten­tat, har den ame­ri­kans­ka sta­ten god­känt eli­mi­ne­ring­en av le­da­re för al- Qai­da och and­ra ter­ror­or­ga­ni­sa­tio­ner ef­tersom lan­det tek­niskt sett är i krig. Se­dan by­rån sat­te igång ett pro­gram för att dö­da el­ler till­fång­a­ta ter­ro­rist­le­da­re har ett tju­go­tal ak­ti­vis­ter från al- Qai­da eli­mi­ne­rats. Den 30 sep­tem­ber 2011 dö­da­des An­war al- Aw­la­ki (en ame­ri­kansk med­­bor­ga­re som led­de fle­ra ter­roran­grepp) i Je­men av Hell­fi­re­mis­si­ler från två pre­da­tordrö­na­re. Drö­nar­na var ut­skic­ka­de från en av CIA:s ba­ser för spe­ci­a­lo­pe­ra­tio­ner.

Den hit­tills störs­ta se­gern i kri­get mot ter­ror upp­lev­de den ame­ri­kans­ka ma­ri­nens Team Six den 2 maj 2011. Då dö­da­des le­da­ren och hjär­nan bakom al- Qai­da, Usama bin La­din, i en at­tack mot hans bo­stad i Ab­bot­ta­bad i Pa­kis­tan. An­grep­pet led­des av CIA. I dag präglas CIA:s ar­be­te med att till­skan­sa sig vär­de­full in­for­ma­tion från terrorister i fång­en­skap av kon­tro­vers­iel­la me­to­der. An­vän­dan­det av så kal­la­de ”black si­tes” i and­ra län­der för att för­hö­ra fång­ar, där det fö­re­kom­mit vat­ten­tor­tyr och fång­en­skap på obe­stämd tid ut­an åtal, har lett till sträng gransk­ning.

Ibland om­nämns CIA som en or­ga­ni­sa­ti­on som vill ha kon­troll. De har ock­så be­skyllts för att sät­ta igång hem­li­ga operationer ut­an god­kän­nan­de från den ame­ri­kans­ka sta­ten. Or­ga­ni­sa­tio­nen gör in­te allt rätt, men att dess ar­be­te bi­drar till na­tio­nell och glo­bal sä­ker­het mås­te er­kän­nas.

Det stän­digt väx­an­de bygg­nads­kom­plex som ut­gör CIA:s hög­kvar­ter lig­ger i Lang­ley, Vir­gi­nia, ut­an­för Washing­ton D.C.

Ge­nom sitt ar­be­te med OSS la­de Wil­li­am Do­no­van grun­den till da­gens CIA.

CIA:s hu­vud­kvar­ter Lang­ley i Vir­gi­nia, USA. Den förs­ta hörn­ste­nen la­des av pre­si­dent Ei­senho­wer den 3 no­vem­ber 1959.

Spi­onpla­net U-2 vi­sa­de sig va­ra myc­ket an­vänd­bart i ar­be­tet med att ta spa­nings­fo­to­gra­fi­er.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.