DEN HEMLIGA KRIGFÖRINGENS VAPEN
SPECIALSTYRKAN I BERLIN UTRUSTADES MED BÅDE TYSKA OCH AMERIKANSKA HJÄLPMEDEL. DE AMERIKANSKA KOM OFTA FRÅN CIA. UTRUSTNINGEN VAR OMÖJLIG ATT SPÅRA OCH VÄL LÄMPAD FÖR URBANA OPERATIONER. DE FLESTA SOLDATERNA BAR PERSONVAPEN I STADEN, OFTA EN CZ75 ELLER EN
RS-6 RADIO
Till en början använde specialstyrkan i Berlin ofta RS-6 – en kompakt, högfrekvent agentradio som var relativt enkel att gömma och transportera. Radion hade utvecklats av CIA och var på bara
10 W. Operatören kunde sända meddelanden över så långa avstånd som 30 mil med hjälp av morse. Radion bestod av fyra delar: en mottagare, en sändare, en strömkälla och ett nätfilter.
STINGER
Den 22-kalibriga stingern utvecklades av Military Armaments Corporation (MAC) på uppdrag av CIA på 1960-talet. Den är ett dödligt vapen, mycket lämpligt för hemliga operationer. Pistolen utvecklades för att döda på nära håll och kunde avfyra skott från ett avstånd på under en meter. Stingern gömdes ofta i tandkrämstuber eller liknande behållare under transport.
WALTHER MPK
Det tyska maskingeväret Walther MPK 9 x 19 mm Parabellum delades 1963 ut till varje enskild specialsoldat och ersatte den amerikanska M3 Greasegun. MPK var extremt pålitlig med hög precision och var därför lämplig för närstrider. Specialstyrkan var den enda amerikanska enheten som använde MPK. År 1983 ersattes den av H & K MP5.
WELROD
Welrod 9 x 19 mm, alias Mark I Hand Firing Device, utvecklades av brittiska SOE och användes av amerikanska OSS. Senare användes vapnet även av CIA och av specialstyrkorna i Berlin för att döda på nära håll.
”PISTOLEN UTVECKLADES FÖR ATT DÖDA PÅ NÄRA HÅLL OCH KUNDE AVFYRA SKOTT FRÅN ETT AVSTÅND PÅ UNDER EN METER. STINGERN GÖMDES OFTA I TANDKRÄMSTUBER ELLER LIKNANDE BEHÅLLARE UNDER TRANSPORT.”