Ri­chard Sor­ge

Sor­ge var Stal­ins spi­on i bå­de det na­zis­tis­ka Tyskland och i det im­pe­ri­a­lis­tis­ka Ja­pan. Han för­såg Sov­je­tu­ni­o­nen med in­for­ma­tion som kan ha änd­rat and­ra världs­kri­gets för­lopp.

Spioner & hemliga krig - - INNEHÅLL -

Ri­chard Sor­ge är kanske in­te ett namn som ge­me­ne man kän­ner till, men bland spioner är han en le­gend. Ian Fle­ming kal­la­de ho­nom ”den mest for­mi­dab­la spi­o­nen i histo­ri­en”. Kim Phil­by sa att ”hans ar­be­te var oklan­der­ligt”. Douglas MacArt­hur, USA:s över­be­fäl i Stil­la ha­vet un­der and­ra världs­kri­get, be­skrev Sor­ges ar­be­te som ”ett för­ödan­de ex­em­pel på strå­lan­de fram­gång in­om spi­o­ne­ri”. Sor­ge ut­gav sig för att va­ra journalist i bå­de Tyskland och Ja­pan, och fick tag i upp­lys­ning­ar som gjor­de att Sov­jet­uni­o­nen var väl för­be­red­da när Hit­ler in­va­de­ra­de lan­det.

Sor­ge föddes i Azer­bajdz­jan och ha­de en tysk far och rysk mor, men väx­te upp i Ber­lin. År 1914 tog han värv­ning i den tys­ka ar­mén, en­dast 19 år gam­mal. Han till­bring­a­de tre år på öst­fron­ten, men gra­nat­split­ter av­slu­ta­de hans mi­li­tä­ra kar­riär. Det glöd­he­ta me­tal­len skar av tre av hans fing­rar och bröt bäg­ge be­nen på ho­nom, och han hal­ta­de un­der res­ten av sitt liv. En kort­va­rig flirt med en av sjuk­skö­ters­kor­na, och den marx­is­tis­ka över­ty­gel­sen hos hen­nes far, ha­de en djup­gå­en­de ef­fekt på Sor­ge un­der till­frisk­nan­det. År 1919 blev han med­lem av det tys­ka kom­mu­nist­par­ti­et (KPD).

Ef­ter att hans po­li­tis­ka över­ty­gel­se ha­de fått ho­nom av­ske­dad från fle­ra jobb flyt­ta­de Sor­ge till Moskva 1925. Han job­ba­de för av­del­ning­en in­ter­na­tio­nel­la för­bin­del­ser på Ko­min­tern, en or­ga­ni­sa­tion som strä­va­de ef­ter glo­bal kom­mu­nism. Sor­ge var myc­ket en­tu­si­as­tisk, och ef­tersom han dess­utom ha­de ett ut­ländskt pass dröj­de det in­te länge för­rän den sov­je­tis­ka un­der­rät­tel­se­tjäns­ten kon­tak­ta­de ho­nom.

Un­der fö­re­speg­ling­en att han var journalist skic­ka­des Sor­ge till ett fler­tal eu­ro­pe­is­ka län­der för att un­der­sö­ka möj­lig­he­ter­na till ett kom­mu­nis­tiskt upp­ror. År 1929, ef­ter att ha ob­ser­ve­rat det ökan­de in­te­res­set för den väx­an­de ar­be­tar­rö­rel­sen i Storbritannien, skic­ka­des Sor­ge till­ba­ka till Tyskland för att ge­nom­fö­ra ett av si­na mest krä­van­de upp­drag. Istäl­let för att rap­por­te­ra om väns­ter­si­dans po­li­tik vil­le hans över­ord­na­de att han skul­le gå med i na­zist­par­ti­et. Ge­nom att iklä­da sig en roll som journalist för lant­bruks­tid­ning­en Deutsche Getrei­de-Zei­tung bör­ja­de Sor­ge sam­la in in­for­ma­ti­on pre­cis i bör­jan av Hit­lers rö­rel­se.

År 1930 flyt­ta­de den sov­je­tis­ka mi­li­tä­ren ho­nom vi­da­re till Kina för att över­va­ka den väx­an­de oron där me­dan han utåt ver­ka­de job­ba för en tysk ny­hets­by­rå i Shang­hai. De föl­jan­de tre åren blev Sor­ge nå­got av en ex­pert på ki­ne­siskt

lant­bruk och eko­no­mi då han res­te runt i lan­det och skaf­fa­de sig för­bin­del­ser i det ki­ne­sis­ka kom­mu­nist­par­ti­et.

Ef­tersom Tyskland och Ja­pan knöt allt tä­ta­re band var Sor­ges näs­ta upp­drag att skaf­fa in­for­ma­tion i Ja­pan. Hans över­ord­na­de var­na­de ho­nom emel­ler­tid för att ha kon­takt med det un­der­jor­dis­ka ja­pans­ka kom­mu­nist­par­ti­et och med den sov­je­tis­ka am­bas­sa­den i To­kyo. Istäl­let bygg­de han upp ett spi­on­nät­verk ge­nom att vär­va fler jour­na­lis­ter. Många av dem ha­de kon­takt med Ja­pans vik­ti­gas­te po­li­ti­ker (där­ibland pre­miär­mi­nis­ter Fu­mi­ma­ro Ko­noe) och kun­de på så vis få tag på vik­tig in­for­ma­tion om Ja­pans ut­ri­kes­po­li­tik.

Sor­ge ut­veck­la­de go­da re­la­tio­ner med fle­ra in­fly­tel­ses­ri­ka per­so­ner vid den tys­ka am­bas­sa­den i To­kyo, bland an­nat den tys­ke am­bas­sa­dö­ren Her­bert von Dirk­sen. På den vägen blev han in­for­me­rad om Tysklands pla­ner på att in­va­de­ra Sov­je­tu­ni­o­nen. Ett så stort kon­takt­nät in­ne­bar gi­vet­vis en hög risk. Vid den här ti­den ris­ke­ra­de Sor­ge dess­utom att stäl­las in­för krigs­rätt, ja till och med att av­rät­tas för att han in­te följ­de Stal­ins or­der om att åter­vän­da till Moskva fö­re igång­sät­tan­det av den sto­ra ut­rens­ning­en. Men upp­lys­ning­ar­na som hans nät­verk ha­de lyc­kats sam­la in blev hans rädd­ning. Sor­ge- ringen, som den se­na­re blev känd som, av­slö­ja­de fak­tiskt någ­ra av kri­gets störs­ta hem­lig­he­ter.

Mel­lan 1936 och 1940 lyc­ka­des Sor­ges många kon­tak­ter var­na Sov­je­tu­ni­o­nen om anti- Ko­min­tern- pak­ten (där Tyskland och Ja­pan of­fi­ci­ellt ingick ett av­tal om att stop­pa kom­mu­nis­mens sprid­ning), Tre­maktspak­ten (som var bör­jan på ax­el­mak­ter­na) och pla­ner­na på att an­gri­pa USA vid Pearl Har­bor.

Sor­ges störs­ta bragd äg­de rum i de­cem­ber 1940 då spi­o­nen tip­sa­de si­na över­ord­na­de om att Hit­ler pla­ne­ra­de Ope­ra­tion Bar­ba­ros­sa, ett över­rask­nings­an­fall mot Sov­je­tu­ni­o­nen. Dessvär­re val­de Sta­lin att bort­se från var­ning­en, men tip­set om att Ja­pan in­te pla­ne­ra­de att an­gri­pa Sov­jet från ös­ter togs på all­var. Där­med kun­de Sov­jet flyt­ta stra­te­gis­ka trup­per från den mon­go­lis­ka grän­sen till fron­ten i Moskva.

Sor­ges spi­onring var så enorm att den till slut upp­täck­tes och över­va­ka­des av själ­vas­te Gesta­po. Sor­ge ar­re­ste­ra­des 1941 och ut­stod tre års tor­tyr i ett fäng­el­se i Ja­pan. Till slut med­gav han att han var sovjetisk spi­on, men Moskva ha­de ef­fek­tivt ka­pat al­la band till ho­nom. Den 7 no­vem­ber 1944 häng­des Ri­chard Sor­ge. Trots fa­ran han ha­de ut­satt sig själv för och ödet han möt­te, tog det ryssarna yt­ter­li­ga­re tju­go år att of­fi­ci­ellt ge spi­o­nen som räd­da­de Sov­je­tu­ni­o­nen – och möj­li­gen ock­så he­la väst­värl­den – ett er­kän­nan­de.

FÖDD: 4 OKTOBER 1895 DÖD: 7 NO­VEM­BER 1944 It’s no sur­pri­se Sor­ge’s espi­o­nage ca­re­er ser­ved as one of the in­spi­ra­tions for Ian Fle­ming’s fic­tio­nal su­per- spy, Ja­mes Bond.

En min­nes­pla­kett över mäs­ter­spi­o­nen Ri­chard Sor­ge av­täck­tes i Ber­lin 2016.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.