Ju­li­us och Et­hel Ro­sen­berg

Ma­kar­na fick be­ta­la det högs­ta pri­set för att ha av­slö­jat USA:s atom­bomb­s­hem­lig­he­ter för Sov­je­tu­ni­o­nen när kom­mu­nist­skräc­ken ra­sa­de som värst.

Spioner & hemliga krig - - INNEHÅLL -

Ju­li­us och Et­hel Ro­sen­berg är de en­da ame­ri­ka­ner som nå­gon­sin har av­rät­tats för spi­o­ne­ri i USA. De­ras histo­ria ger en fa­sci­ne­ran­de in­blick i en hem­lig värld av in­for­ma­tions­stöl­der. De föddes bå­da i ju­dis­ka fa­mil­jer och bod­de och job­ba­de i New York. Bå­da var en­ga­ge­ra­de i ar­be­tar­nas rät­tig­he­ter och gick med i kom­mu­nist­is­ka grup­per. Det var i en så­dan grupp som Ju­li­us träf­fa­de Et­hel 1936. Grup­pen het­te Young Com­mu­nist Le­a­gue och de fann varand­ra ome­del­bart ge­nom sitt ge­men­sam­ma en­ga­ge­mang i ar­bets­kon­flik­ter. Tre år se­na­re gif­te de sig.

År 1942 ha­de USA käm­pat mot ax­el­mak­ter­na i ett år och Ju­li­us tog värv­ning i Engi­ne­e­ring La­bo­ra­to­ri­es of Ar­my Sig­nal Corps, en av­del­ning in­om den ame­ri­kans­ka ar­mén. Som in­spek­tör ha­de han i stort sett obe­grän­sad till­gång till hem­lig tek­nik – allt från för­bätt­ring­ar av ra­dar­ut­rust­ning till stra­te­gi­er för bruk av mis­si­ler ham­na­de på hans skriv­bord.

På La­bor Day 1942 in­tro­du­ce­ra­des Ju­li­us för Se­mjon Se­mjo­nov (un­der­rät­tel­se­of­fi­cer och spi­onmäs­ta­re för NKVD) av en vän från det ame­ri­kans­ka kom­mu­nist­par­ti­et. Det tog in­te lång tid in­nan Se­mjo­nov lär­de sig att ut­nytt­ja Ju­li­us pas­sion för so­ci­a­lis­men och snart re­kry­te­ra­des han som spi­on för Sov­je­tu­ni­o­nen. Som agent vi­de­re­för­med­la­de han hem­lig­stämp­lad in­for­ma­tion från den ame­ri­kans­ka ar­mén.

Un­der de föl­jan­de tre åren skic­ka­de han tu­sen­tals hem­li­ga och de­tal­je­ra­de rap­por­ter till Sov­jet­uni­o­nen.

Ju­li­us blev ock­så fram­stå­en­de när det gäll­de att re­kry­te­ra nya spioner. Un­der de kom­man­de må­na­der­na re­kry­te­ra­de han en hel rad per­so­ner som sym­pa­ti­se­ra­de med kom­mu­nis­men: Jo­el Barr, Al­fred Sa­rant, Wil­li­am Perl och Mor­ton So­bell. Sär­skilt Wil­li­am Perl skul­le vi­sa sig va­ra av­gö­ran­de i Sov­je­tu­ni­o­nens ar­be­te med att in­fil­tre­ra ett av västs hem­li­gas­te va­pen­pro­gram: Man­hat­tan­pro­jek­tet.

Trots att de ha­de bil­dat en al­li­ans un­der kri­get led­de splitt­ring­en mel­lan Sov­je­tu­ni­o­nen och lan­dets fö­re det­ta al­li­e­ra­de till att Sov­je­tu­ni­o­nen ex­klu­de­ra­des från den ame­ri­kansk­led­da pla­nen att byg­ga en vä­te­bomb. Man­hat­tan­pro­jek­tet fick högs­ta pri­o­ri­tet in­om sov­je­tiskt un­der­rät­tel­se­ar­be­te på 1950- ta­let, och Ju­li­us blev en av nyc­kel­per­so­ner­na med

hän­syn till USA:s atom­hem­lig­he­ter.

Vid den här ti­den upp­täck­te Ju­li­us nye chef, Alek­sandr Fe­kli­sov, att Et­hels bror ock­så job­ba­de med Man­hat­tan­pro­jek­tet, och han var snabb med att få sin un­der­ord­na­de att re­kry­te­ra ho­nom. Det tog in­te lång tid för Ju­li­us att över­ta­la Da­vid Gre­engrass att gå med i den sta­digt väx­an­de spionringen. I feb­ru­a­ri 1944 lyc­ka­des han dess­utom re­kry­te­ra än­nu en källa till in­for­ma­tion om Man­hat­tan­pro­jek­tet, näm­li­gen in­gen­jö­ren Rus­sell McNutt som job­ba­de med upp­fö­ran­det av fa­bri­ken vid Oak Ridge Na­tio­nal La­bo­ra­to­ry.

Men i feb­ru­a­ri 1945 kom Ju­li­us ti­di­ga­re in­bland­ning i di­ver­se kom­mu­nist­grup­per fram och han blev ögon­blick­li­gen upp­sagd från sin tjänst vid Ar­my Sig­nal Corps. FBI ana­de in­te att Ju­li­us var sovjetisk spi­on, men lång­samt bör­ja­de pus­sel­bi­tar­na fal­la på plats. När ame­ri­ka­ner­na in­såg hur avan­ce­rat Sov­je­tu­ni­o­nens kärn­va­pen­pro­gram verk­li­gen var (Sov­jet ut­för­de si­na förs­ta prov­spräng­ning­ar 1949) blev det tyd­ligt att nå­gon läck­te upp­lys­ning­ar.

År 1950 bör­ja­de sa­ker och ting verk­li­gen att klar­na ef­ter att Gre­engrass ar­re­ste­ra­des av FBI och an­kla­ga­des för spi­o­ne­ri. Det dröj­de in­te länge för­rän hem­lig­he­ter­na ra­da­des upp, och snart av­slö­ja­de han att kon­tak­ten som gick un­der nam­net ”Li­be­ral” (ett kod­namn som ame­ri­ka­ner­na av­slö­ja­de ef­ter att ha knäckt ko­den på ett hem­ligt sov­je­tiskt med­de­lan­de på 1940- ta­let) fak­tiskt var hans svå­ger, Ju­li­us Ro­sen­berg. Den 17 juli 1950 ar­re­ste­ra­des Ju­li­us av FBI, och Et­hel greps ba­ra någ­ra vec­kor se­na­re.

Fram till nu ha­de det sett ut som om Ju­li­us var en­sam om un­der­rät­tel­se­ar­be­tet, men många trod­de att Et­hel var en vik­tig stöt­te­pe­la­re och att hon bå­de hjälp­te ho­nom att re­kry­te­ra nya spioner och att för­med­la in­for­ma­tion. Ju­li­us ti­di­ga­re chef Alek­sandr Fe­kli­sov trod­de att Et­hel vad hen­nes ma­ke höll på med, och att hon hjälp­te till där hon kun­de. Et­hel och Ju­li­us ställ­des in­för rät­ta föl­jan­de må­nad, och bäg­ge för­kla­ra­de sig ic­ke skyl­di­ga. Nu var emel­ler­tid McCarthy- eran i full gång, spän­ning­en mel­lan Sov­je­tu­ni­o­nen och USA öka­de, och sam­ti­digt låg USA i krig med kom­mu­nist­styr­kor­na i Ko­rea. Den sov­je­tis­ka spionringen (som tid­ning­ar­na kal­la­de den) gjor­de ma­kar­na Ro­sen­berg till mål­tav­la.

Den 29 mars 1951 döm­des ma­kar­na Ro­sen­berg till dö­den i elekt­ris­ka sto­len. Ef­ter två år av över­kla­gan­den av­rät­ta­des de den 19 ju­ni 1953 på Sing Sing-fäng­el­set i Os­si­ning, New York. Det var förs­ta gång­en som ame­ri­kans­ka med­bor­ga­re döm­des för spi­o­ne­ri i USA. Et­hels fa­milj för­ne­kar fort­fa­ran­de att hon var in­vol­ve­rad i sin ma­kes spi­onring.

ET­HEL FÖDD: 28 SEP­TEM­BER 1915 DÖD: 19 JU­NI 1953 De flesta histo­ri­ker är eni­ga om att ma­kar­na Ro­sen­berg var skyl­di­ga, men att den has­ti­ga av­rätt­ning­en var ett miss­tag. JU­LI­US FÖDD: 12 MAJ 1918 DÖD: 19 JU­NI 1953

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.