UPPFRISKANDE
Wagner: Att Elfsborg B knäckte MFF B var ologiskt – men bra för allsvenskan
BORÅS. Vi åkte till Borås med frågan om Malmö FF är för bra för svensk fotboll hängande över oss.
Svaret: Elfsborg B var hungrigare än
MFF B.
Ologiskt, men uppfriskande för allsvenskan.
MFF-fansen på plats på Borås arena välkomnade lagen in till uppvärmningen med sången ”Ååååhhh, var är guldet, var är guldet?” Det här var ett möte lika mycket i nuet som det som hände i höstas i sista allsvenska omgången.
Sedan dess har det hunnit rinna väldigt mycket vatten under broarna. Sedan förra sommaren har Elfsborg sålt sex av sina absolut bästa spelare, hade båda ordinarie mittbackarna avstängda mot Malmö och efter två minuter drog Per Frick baksidan av låret i en maxlöpning.
Fotboll? Logisk?
Kenyanen Timothy Ouma, 19, som inte gjort en enda allsvensk start för Elfsborg och är inne på sin tredje säsong i Borås, screenade med extremthårt arbete och löpningar bort både Sebastian Nanasi och Sergio Peña. Sedan slog centrale mittfältaren Ouma till som o ensivt hot med en öppnande passning mot vänsterkanten till Arber Zeneli. Zeneli, årets store hemvändarprofil i Elfsborg med mycket hög inbyggd potential, har börjat varva upp i de senaste matcherna efter en trög inledning. Nu skar han in och lirkade sig förbi alibiförsvarande Elison Makolli (felfri i övrigt i första halvlek) och Otto Rosengren och placerade in 1–0 (34) bakom Ricardo Friedrich.
Det var mycket bollinnehav för ett tempofattigt och från läktaren halvlojt Malmö FF fyra dygn efter firandet av cuptriumfen.
Strax före pausvilan högg det dessutom till i ljumsken hos Zeneli som inte kom ut till spel i andra halvlek.
Tvingades kliva av
Det går att diskutera vad det betyder i kvalitet när Malmö FF ställer upp med en B-uppställning när Henrik Rydström gjorde fem ändringar jämfört med cupfinalen med bland annat Johan Dahlin, Derek Cornelius och Jens Stryger Larsen utanför elvan.
I Elfsborgs fall var det verkligen B-uppställningen. Men det behöver inte betyda en försämring sett till andra faktorer.
Vid en frispark på mittplan tog Simon Hedlund fart från Borås Djurpark. Var Martin Olsson och Pontus Jansson befann sig mentalt är oklart men förra sommarens Elfsborgshemvändare, Hedlund, försökte ta ner långpastejen från mittbacken Buhari Ibrahim, men styrde istället in 2–0 (63) med tåspetsen.
Åter tvingades målskytten, Hedlund, kliva av skadad.
Jalal Abdullai fick ett friläge med gott om tid att placera in ytterligare ett mål, Friedrich räddade, betydligt hungrigare Elfsborg vann tillbaka, outtröttlige Baldursson lättade fram till inhopparen Ahmed Qasem vars inspel styrdes i eget mål av mycket olycklige Martin Olsson.
Sett till förutsättningarna var det den mest ologiska händelseutvecklingen mellan två allsvenska topplag som jag upplevt på flera år.
Och då har jag ändå sett rätt många Häckenmatcher.
Kul att vara en fluga på väggen
Inhoppade Anders Christiansen serverade inhoppare Sebastian Jörgensen som dunkade in 1–3 (80) men det förändrade inte att motivationen hos doldisarna Gustav Henriksson, Timothy Ouma och Andri Baldursson tog udden ur stjärnkryddade MFF.
Det var ett Elfsborg när Elfsborg var som bäst under 2023: tätt, aggressivt bakåt, sylvasst framåt (med viss MFF-hjälp) – och det sämsta vi sett av Malmö FF under 2024.
Jag tror inte det ändrar förutsättningarna för hur allsvenskan slutar i år. Malmös spets och bredd är för bra. Men det hade varit kul att vara en fluga på väggen när Henrik Rydström inför spelarna recenserade den himmelsblåa insatsen på Borås arena.
Malmö FF har trots allt ett pånyttfött (?) IFK Göteborg borta i nästa säsong. Elfsborg B var bättre än Malmö FF:s andrauppställning. Det var minst sagt uppfriskande för allsvenskan.