LEICESTER med segergester
EFTER MIRAKLET 2015/2016 – NU GÖR RÄVARNA NY SUCCÉ
Trots bara oavgjort mot Norwich senast är Leicester City just nu klubben med bästa möjligheten att störa Liverpool i jakten på en första titel i Premier League. Ska ”The Foxes” stå för ett andra mirakel – och hur gick det till när Leicester mot alla odds återvände till toppen?
Det var mitt i natten i Bangkok. 960 mil från Southampton såg Leicester Citys thailändske ägare Aiyawatt Srivaddhanaprabha på tv hur Leicester inte bara besegrade Southhampton. I skyfallet på S:t Mary’s Stadium fullständigt förnedrades hemmalaget. Leicester vann med 9–0 och tangerade storleksrekordet för vinster i Premier League.
Efter matchen skrev ägaren på Leicester Citys hemsida:
”Jag såg matchen klockan 02.00. Den var perfekt. Inte bara vinsten och slutresultatet, utan hela kvällen. Före, under och efter matchen sjöng våra fans. Fansen bakom målet och spelarna på planen, vi bara fortsatte och fortsatte – jag såg det med sådan stolthet i mitt hjärta.”
Med beskrivningen ”perfekt” syftade Srivaddhanaprabha långtifrån bara på den sanslösa vinsten mot Southampton.
Två dagar innan matchen hade det gått ett år sedan hans far Vichai Srivaddhanaprabha omkom i en helikopterkrasch på en parkering utanför King Power Stadium, den 27 oktober 2018.
Vid tiden för den fatala olyckan hade Leicester City inlett säsongen 2018/2019 habilt, men knappast mer. Det sista Vichai fick se av den klubb han då ägde och hade så stora planer för var att Wilfred Ndidi kvitterade i sista matchminuten hemma mot West Ham United. Detta i en match som Leicester borde ha vunnit sedan man varit en man mer i stora delar av speltiden.
Till sist slutade Leicester City nia i tabellen. Man var det typiska mittenbottenlag som klubben i bästa fall setts som före den så spektakulära ligatiteln 2016.
Ett år senare, vid tiden för avklädningen av Southampton, var scenen en annan.
Premier League-klubben hade inte bara en ny ordförande i form av den unge Aiyawatt ”Top” Srivaddhanaprabha. ”The foxes”, rävarna, hade dessutom gått genom ett skifte även i andra centrala bemärkelser.
Det är det skiftet som gör att klubben nu – drygt tre år efter att Claudio Ranieri till oddset 5000/1 grejade ligatiteln – ses som den kanske enda möjliga utmanaren till Liverpool om årets titel.
Räddade sig kvar
För att lite förstå vad som hänt sedan helikopterkraschen måste man först gräva i hur det gick till den sagolika säsongen 2015/2016.
Italienaren Ranieri hade då tagit över ett Leicester som säsongen innan räddat sig kvar i Premier League med en ”great escape”, som de säger i England. Efter att som nykomlingar ha legat sist i ligan i över fyra månader från november till april vann klubben sju av de nio sista matcherna och slutade på en trygg plats 14.
Efter det var manager Nigel Pearson en lokal hjälte, som det tycktes orubblig i sin roll. Men en serie skandaler, i synnerhet en som berörde Pearsons son James, gjorde att Pearson den äldre fick sparken sommaren 2015.
”EFTER ALLT CLAUDIO RANIERI GJORT FÖR LEICESTER ÄR DET OFÖRKLARLIGT, OFÖRLÅTLIGT OCH MAGSTARKT SORGLIGT ATT KICKA HONOM NU.”
En arbetslös och Englandslängtande Ranieri bad på sina bara knän att få ta över. Till sist föll klanen Srivaddhanaprabha för italienarens imponerande cv och kontaktnät.
Fortsättningen har gått till fotbollssagornas inofficiella bibliotek. Med i grunden Pearsons trupp och en kontringsinriktade spelidé, främst försvarsmässigt trimmad av Ranieri, vann Leicester City ligan.
Klubben hade tidigare som bäst kommit tvåa i högsta divisionen, på 1920talet, och hade haft några cupframgångar.
Men trots att Leicester geografiskt ligger exakt mitt i i England hade ingen, knappast ens i klubbens innersta krets, någonsin räknat den som central i engelsk fotboll.
Togs snabbt ner på jorden
Mycket riktigt. Med ett antal nyckelspelare borta – N’Golo Kanté och Riyad Mahrez försvann direkt, Danny Drinkwater senare – togs Leicester City ganska snabbt ner på jorden säsongen efter titeln.
Man nådde visserligen en högst respektabel kvartsfinal i Champions League.
Men trots eller kanske delvis tack vare just den utmaningen rasade man rejält i Premier League.
I februari 2017, bara nio månader efter titeln, fick Ranieri gå efter att ha förlorat mot Sevilla i Champions League.
Laget låg då nära nedflyttning i Premier League, bara en poäng över strecket. Man hade vare sig vunnit eller gjort mål dittills i ligan under 2017. Leicester såg ut att kunna bli de första titelhållarna sedan 1938 att degraderas.
Det kom alla sorters ursäkter från klubbledningen efter avskedandet av mirakelmannen Ranieri. BBC-experten Gary Lineker ansåg:
– Efter allt Claudio Ranieri gjort för Leicester City är det oförklarligt, oförlåtligt och magstarkt sorgligt att kicka honom nu.
Men Ranieri fick sparken. Under Craig Shakespeare räddades sedan kontraktet.
Men en sak förblev naket uppenbart: Leicester City var i de flesta aspekter kvar i det ganska basala omställningsspel som Pearson inplanterat. Det som primärt siktade på nytt kontrakt och i princip byggde på säkert spel bakåt och extrem effektivitet framåt av en enda spelare, Jamie Vardy.
Vardy – en ”late bloomer”
Vardy hade kommit som 25-åring till Leicester från småklubben Fleetwood Town. Som ”late bloomer” har han varit en ständig sensation sedan dess. När Leicester vann titeln var han helt bärande och bländande och gjorde bland annat i ett skede mål elva matcher i följd, rekord för ligan.
Men i långa loppet räckte det inte med Vardy och att säkra sista utposter som S
”FOLK FRÅGAR MIG VARFÖR VI INTE HAR TVÅ FORWARDS SOM SPETS. MEN DET BEHÖVS INTE NÄR NÅGON JOBBAR SÅ HÅRT OCH ÄR ETT SÅNT STÄNDIGT HOT SOM JAMIE VARDY.”
målvakten Kasper Schmeichel och lagkaptenen och försvaren Wes Morgan blev trogna King Power Stadium.
Svaret på detta låsta läge blev först fransmannen Claude Puel. Det visade sig snart att Puel var nästan lika defensivt inriktad som sina föregångare. Han försökte visserligen införa ett spel med mer bollinnehav, men det gick för sakta för att fungera mot storlagen. Jamie Vardy har senare sagt att det berodde på att Puels träningar hölls i för lågt tempo. Man klarade inte att drastiskt öka intensiteten i matchsituation.
Ändå blev Puel kvar avsevärt längre än kritiska fans ville. Först efter en lång svit förluster tidigt 2019 fick Puel gå.
In kom då Brendan Rodgers och pusslet började falla på plats. Rodgers, omsusad under
några säsonger i Liverpool men kickad när inte heller han fixade den efterlängtade titeln till Anfield, kom från skotska Celtic där han vunnit det mesta.
Med Rodgers kom intensiteten i Leicesters spel. Och som det kom. Det blåklädda laget spelade plötsligt tätare, vassare och smartare än någonsin förr. Några av Leicesters spelare har gjort flest tacklingar och brytningar av alla i ligan.
Bästa sviten någonsin
Bakåt är man tätare än någonsin, elva insläppta mål är minst av alla klubbar i de fyra proffsligorna. Man har inte släppt in ett enda mål i en fast situation. Åtta segrar i rad innan krysset senast mot Norwich är klubbens bästa svit någonsin. Den kontroll av matcher man visat mot exempelvis nämnda Southampton eller mot Aston Villa nådde inte ens vinnarlaget 2016.
Rodgers har lyft spelare som Ndidi och Ricardo Pereira till nya nivåer. Han har även fått Vardy, 32, att agera smartare än tidigare. Han är i dag en spelare som inte rusar på allt, men visar desto mer hängivenhet när han väl gör det. Ryktet säger också att Vardy, inspirerad av Rodgers förmåga att se individer, har en klart mer seriös inställning till träningar och kost än tidigare.
Rodgers har sagt till lokaltidningen Leicester Mercury:
– Han (Vardy) har blivit så seriös med hur han sköter sin kropp, han missar aldrig en träning. På det området tror jag att han är en klokare spelare än tidigare. Folk frågar mig varför vi inte har två forwards som spets. Men det behövs inte när någon jobbar så hårt och är ett sånt ständigt hot som Vardy. Spelartyper som han är som två anfallare i en.
Föga överraskande har blickarna mot King Power till blivit allt mer uppskattande. Oddset på ligavinst efter förra säsongen var 250/1, nu är det nere vid 14/1.
Nyligen skrev förre landslagsspelaren Jamie Redknapp i sin krönika i Daily Mail:
– Man kan aldrig avskriva Leicester. De har visat det tidigare och de har inte Champions Leaguespel som stör dem, det gör dem ännu farligare.
Hade inte Liverpool funnits där med sin just nu
överjordiska effektivitet hade miraklet mycket väl kunnat inträffa ytterligare en gång för Leicester.
Om det nu längre är ett mirakel. Hela organisationen Leicester City börjar nå en nivå när man på allvar utmanar ”the big six”. Att vara stabil bland de sex bästa är också Rodgers uttalade ambition. Allt annat är sekundärt fram till att hans avtal löper ut 2025.
Jakt på Leicesters spelare
Med den nya nivån i Leicesters spel har flera spelare hamnat i skyltfönstret.
De engelska landslagsmännen James Maddison och Ben Chilwell, liksom den turkiske landslagsbacken Çaglar Söyüncü och Johnny Evans omges alla av flyttrykten i januari.
Framför allt Maddison, som ses som den sorts irrationella wingspelare som kan tillföra något även i de superklubbar som Leicester troligen ändå aldrig kommer att tillhöra. I fallet Maddison är det Manchester United som varit mest offensiva och sägs vara inne på att köpa loss en spelare som har hela tre år kvar på kontraktet.
Men Brendan Rodgers har envist hävdat att ingen kommer att säljas i januari. Han säger sig vara helt fokuserad vid att hålla ihop laget för att nå Champions League och det med ett starkare lag än hösten 2016.
Att Aiyawatt Srivaddhanaprabha tror på det slutliga lyftet och kommer att fortsätta i sin fars fotspår verkar tveklöst. När han rörd jublade på klubbens hemsida efter storsegern mot Southampton fortsatte han:
– Min far lämnade mig med arvet att fortsätta och jag kommer att göra allt jag kan för att uppfylla hans stora vision och dröm.
Vem vet, kanske kan Leicester City till sist placera sig mitt på även fotbollens Englandskarta.
Klubben har definitivt ett arv att ta över i regionen Midlands.
Den del av England som en gång i tiden var en riktig fotbollsaristokrati och med tio miljoner i befolkningsunderlag skapade storklubbar som Wolverhampton, Aston Villa, Derby och Nottingham Forest är nu helt offside i jämförelse med London och Manchester/Liverpoolregionen.
Kanske kan Leicester City ändra på detta.
Närmast handlar det dock om Manchester City till helgen och sedan Liverpool på annandaggen, två matcher som kan avgöra vilka som ens kan fantisera om att jaga ”The Reds” framåt våren.