Slu­t­ord. Bo Berg­man om or­det lob­by.

En LOB­BY för­sö­ker på­ver­ka folk­val­da

Språktidningen - - Intro -

Svens­ka tid­ning­ar bör­ja­de på 1800-ta­let rap­por­te­ra om lob­by och lob­by­is­ter i Stor­bri­tan­ni­en och USA. Stor upp­märk­sam­het fick det ame­ri­kans­ka ”s.k. lob­by­sy­ste­met”, som i Post- och In­ri­kes Tid­ning­ar 1857 för­kla­ra­des med or­den: ”så kal­las för­sö­ken att ut­i­från me­delst mu­tor in­ver­ka på om­röst­ning­ar­ne in­om kon­gres­sen”.

Lob­by­verk­sam­het är or­ga­ni­se­rad på­tryck­ning på po­li­tis­ka el­ler and­ra be­sluts­fat­ta­re. Grund­or­det lob­by har haft be­ty­del­ser som ’(ho­tell) hall; (om­röst­nings) kor­ri­dor; sam­tals­rum; på­tryck­ning, på­tryc­kar­grupp’. Utom­par­la­men­ta­ris­ka in­tres­se­grup­per bru­ka­de hål­la till i de lag­stif­tan­de för­sam­ling­ar­nas

lob­by­er – kor­ri­do­rer el­ler en­tré­er – för att på oli­ka sätt sö­ka på­ver­ka de folk­val­da. In­tres­se­a­gen­ter­na kom att med en kol­lek­tiv be­näm­ning kal­las lob­by.

Or­det är ety­mo­lo­giskt iden­tiskt med eng­els­ka lodge, ’hyd­da, stu­ga; or­densloge’, frans­ka loge, ’hyd­da; port­vakts-, om­kläd­nings­rum; or­densloge’, och ita­li­ens­ka log­gia, ’pe­lar­hall, fri­lufts­rum; or­densloge’.

Al­la de här or­den går via me­del­tids­la­ti­nets lau­bia, lo­bia yt­terst till­ba­ka på ett ger­manskt ord med grund­be­ty­del­sen ’skydds­tak; löv­hyd­da’; en ord­släk­ting är löv.

I svens­ka blev lob­by allt van­li­ga­re ef­ter and­ra världs­kri­get.

Bo Berg­man är med­ar­be­ta­re i Syd­svens­kan och för­fat­ta­re.

I Washing­ton D.C. be­räk­nas an­ta­let lob­by­is­ter över­sti­ga 12 000 per­so­ner.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.