Håll re­da på me­ter och met­rar.

Ibland går det bra att skri­va om fle­ra met­rar i stäl­let för fle­ra me­ter. Men det gäl­ler att väl­ja rätt till­fäl­le.

Språktidningen - - Intro - Av AN­DERS SVENS­SON Il­lust­ra­tion GUSTAF ÖHR­NELL HJAL­MARS

Ida­gar­na är det nio år se­dan Usa­in Bolt sprang 100 me­ter på världs‍ re­kord­ti­den 9,58. Lop­pet var i det när­mas­te per­fekt. Ef­ter en stark start höll Usa­in Bolt far­ten än­da in på sträc­kans allra sista met­rar.

Un­der des­sa nio år har den ja­mai­cans­ka sprin­terns re­kord ald­rig va­rit rik­tigt ho­tat av nå­gon kon­kur­rent. Att ens va­ra i när­he­ten av sam­ma ti­der som Usa­in Bolt till­hör in­te van­lig­he­ter­na.

Van­lig in­om id­rot­ten är dä­re­mot plu­ral‍ for­men met­rar. Ny­li­gen av­slu­ta­des fri­id­rotts­EM i Ber­lin. Den som följ­de sänd­ning­ar­na i ra­dio el­ler tv kun­de hö­ra att det ta­la­des myc­ket‍om met­rar. Men det finns fler plu­ral‍ for­mer som fö­re­kom­mer sär­skilt of­ta när det rör sig om sport. Bå­de kom­men­ta­to­rer och id­rot­ta­re ta­lar till ex­em­pel gär­na om hur

mi­nut­rar och se­kund­rar kan va­ra skill­na­den mel­lan framgång och fi­asko.

AV DES­SA PLURALFORMER

är dock met­rar den en­da som finns i Svens­ka Aka­de­mi­ens

ord­lis­ta, SAOL. Där har sub­stan­ti­vet me­ter två plu­ral­va­ri­an­ter: me­ter och met­rar, där me­ter är den van­li­gas­te: hon hop­pa­de sju me­ter; han är näs­tan två me­ter lång. Men met­rar kan an­vän­das‍när det be­to­nas att det rör sig om en del av en sträc­ka:

Usa­in Bolt seg­ra­de på 100 me­ter ge­nom att pas­se­ra är­ke­ri­va­len på de sista met­rar­na.

Sam­man­hang­et av­gör när det är lämp­ligt att an­vän­da

met­rar. När det gäl­ler ett ma­ra­ton­lopp går det till ex­em­pel att ta­la om de

sista 100 met­rar­na, ef­tersom di­stan­sen är så lång att 100 me­ter ba­ra ut­gör en li­ten del av den to­ta­la sträc­kan:

Ma­ra­ton­lop­pet fick en snöp­lig av­slut­ning när stor‍ fa­vo­ri­ten snubb­la­de på de sista 100 met­rar­na och he­la tät­klung­an kun­de springa för­bi.

Men det anses dä­re­mot in­te va­ra kor­rekt att an­vän­da den­na plu­ral­form om he­la sträc­kan, som i Usa­in Bolt spring­er 100 met­rar snab­bast i värl­den.

PLURALFORMEN

met­rar är in­te pin­färsk i svens­kan. I An­ders Fredrik Dal­ins Ord­bok

öfver svens­ka språ­ket från 1850 de­fi­nie­ras me­ter som ’en­he­ten för det nya frans­ka längd­måt­tet, nå­got öfver 3 ⅓ sv. fot’. Där finns pluralformen

met­rer. I 1923 års upp­la­ga av SAOL anges för förs­ta gång­en bå­de met­rar och me­ter som pluralformer. Men där på­pe­kas att met­rar ba­ra an­vänds när det gäl­ler me­ter i be­ty­del­sen ’vers‍ mått’. Först i 1950 års ut­gå­va nämns plu­ral‍ for­men met­rar för längd­måt­tet me­ter. For­men

met­rar föl­jer sam­ma böj­nings­norm som åker och åk­rar. Där­för be­trak­tas den som kor­rekt.

San­no­likt är det just den­na plu­ral­form som har spri­dit sig till and­ra ord som be­teck­nar längd och tid, som ju of­ta fö­re­kom­mer i id­rotts‍ li­ga sam­man­hang – till ex­em­pel mi­nut­rar. Men den for­men, som främst fö­re­kom­mer i le­digt tal­språk, finns in­te i ord­böc­ker­na. Skä­let är att den bry­ter mot eta­ble­ra­de böj­nings­möns­ter i svens­kan. Grund­for­men är mi­nut. I plu­ral föl­jer mi­nut sam­ma re­gel som ex­em­pel­vis sa­lut och de­but och får -er på slu­tet. På sam­ma sätt nämns ock­så ibland hur nå­got kan hänga på

se­kund­rar. In­te hel­ler det är en plu­ral­form som finns i ord­böc­ker­na. Se­kund­rar hörs näs­tan ba­ra i var­dag­ligt tal­språk. Var­ken se­kund­rar el­ler mi­nut­rar bör an­vän­das i vår­dat skrift­språk.

Pluralformen met­rar har san­no­likt på­ver­kat fle­ra sam­man­sätt­ning­ar där me­ter är slut­le­det, som mil­li­me­ter, cen­ti­me­ter och de­ci­me­ter. I plu­ral går det ock­så här att ta­la om mil­li­met­rar,

cen­ti­met­rar och de­ci­met­rar. Och des­sa for­mer an­vänds även de of­ta för att be­to­na att det rör sig om en del av en sträc­ka:

I längd­hop­pets sista om­gång hop­pa­de Jo­han de nöd­vän­di­ga ext­ra mil­li­met­rar­na för att vin­na täv­ling­en. Väx­ling­en i sta­fet­ten blev dra­ma­tisk. Först i väx­lings­zo­nens av­slu­tan­de cen­ti­met­rar lyc­ka‍ des Kim läm­na över sta­fett­pin­nen till Sam. Lö­par­na följ­des åt he­la ma­ra­ton­lop­pet. Det var först på upp­lop­pets sista de­ci­met­rar som Ul­ri­ka kun­de spur­ta för­bi Åsa.

In­om id­rot­tens värld kan skill­na­den mel­lan framgång och fi­asko av­gö­ras un­der de sista met­rar­na i ett ma­ra­ton­lopp. Va­let mel­lan me­ter och met­rar får kanske in­te li­ka dras­tis­ka kon­se­kven­ser ur ett språk­vårds­per­spek­tiv. Men det kan va­ra skill­na­den mel­lan hur mot­ta­ga­ren ser på stil­ni­vån i det du sä­ger el­ler skri­ver.

cen­ti­met­rar­na.

Skill­na­den mel­lan en bra och en då­lig väx­ling i sta­fet­ten kan hänga på de sista

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.