Mi­no­ri­tets­språk be­hö­ver mer re­sur­ser, skri­ver Su­san­na Karls­son och Tom­ma­so Mi­la­ni.

Mi­no­ri­tets‍språ­ken har rätt till mer me­del, skri­ver Su­san­na Karls­son och Tom­ma­so Mi­la­ni

Språktidningen - - Intro -

SVE­RI­GE FINNS DET

i dag fem na­tio­nel­la mi­no­ri­tets­språk: fins­ka, meän­ki­e­li, sa­mis­ka, ro­ma­ni‍chib och jid­disch. Det­ta är ett re­sul­tat av att Sve­ri­ge 1999 skrev un­der Eu­ro­parå­dets stad­ga om lands­dels- och mi­no­ri­tets­språk. Den träd­de i kraft året ef­ter.

Be­slu­tet för­de med sig en rad rät­tig­he­ter för de na­tio­nel­la mi­no­ri­te­ter­na och för ta­la­re av de na­tio­nel­la‍mi­no­ri­tets­språ­ken. Rät­tig­he­ter­na sä­ger bland an­nat att sta­ten ska er­bju­da för­sko­la på och un­der­vis­ning i des­sa språk.

Hös­ten 2016 ut­såg re­ge­ring­en en sär­skild ut­re­da­re‍för att se över mi­no­ri­tets­po­li­ti­ken – sär­skilt om Sve­ri­ge bor­de öka si­na åta­gan­den i för­hål­lan­de till Eu­ro­parå­det.

Sl­ut­be­tän­kan­det Näs­ta steg del 2, som kom i no­vem­ber 2017, fö­re­slår bland an­nat mer un­der‍ vis­ning på de na­tio­nel­la mi­no­ri­tets­språ­ken i för­sko­lan och att des­sa språk ska er­bju­das som äm­ne i grund- och gym­na­sie­sko­lan. Sam­ti­digt kom yt­ter­li­ga­re en ut­red­ning, Na­tio‍

nel­la mi­no­ri­tets­språk i sko­lan, av Jar­mo Lai­nio, pro­fes­sor i fins­ka. Han kon­sta­te­rar att ett ökat stöd för de na­tio­nel­la mi­no­ri­tets­språ­ken i sko­lan skul­le gyn­na bå­de ele­ver­na och sam­häl­let. Så­väl forsk­ning som er­fa­ren­het vi­sar att ele­ver som lär sig sitt mo­ders­mål bra pre­ste­rar bätt­re även i öv­ri­ga äm­nen. Den stärk­ta iden­ti­tet som kom‍ mer med att lä­ra sig mo­ders­må­let har ock­så vi­sat sig le­da till för­bätt­rad psy­kisk hälsa.

VI ME­NAR ATT

det är rim­ligt att öka Sve­ri­ges åta­gan­den för grund- och gym­na­sie­sko­lan.

I prak­ti­ken har många av de för­änd­ring­ar som ut­red­ning­ar­na fö­re­slår re­dan in­förts ge­nom and­ra‍ lagänd­ring­ar. Där­för me­nar utre­dar­na bakom

Näs­ta steg del 2 att det in­te finns skäl att skju­ta till yt­ter­li­ga­re me­del. Vad de in­te tar hän­syn till är att det re­dan i dag rå­der en stor brist på le­gi­ti­me­ra­de mo­dersmåls­lä­ra­re för fle­ra av de na­tio­nel­la mi­no‍ ri­tets­språ­ken. Att för­be­re­da, re­kry­te­ra och ut­bil­da lämp­li­ga kan­di­da­ter är kost­samt. För att kun­na le­va upp till vad man för­bin­der sig till, be­hövs åt­minsto­ne en punktin­sats i form av ext­ra till­skott till de lä­ro­sä­ten som i dag ut­bil­dar mo­ders‍ måls­lä­ra­re i de na­tio­nel­la mi­no­ri­tets­språ­ken.

De för­änd­ring­ar som fö­reslås för för­sko­lan in­ne‍ bär att för­äld­rar får en stärkt rät­tig­het att ha si­na barn i för­sko­lor där det na­tio­nel­la mi­no­ri­tets‍ språ­ket ta­las till vä­sent­lig del. Ett så­dant ökat upp­drag till för­sko­lor­na kom­mer att öka be­ho­vet av för­s­kol­lä­ra­re med myc­ket go­da kun­ska­per i språ­ket, samt be­hö­rig­het att ar­be­ta med språk‍ badspe­da­go­gik och fler­språ­kig­hets‍pe­da­go­gik i för­sko­lan. Även det­ta krä­ver för­bätt­ra­de möj­lig‍ he­ter att för­be­re­da, re­kry­te­ra och ut­bil­da lämp­li­ga kan­di­da­ter.

DA­GENS BRIST PÅ

mo­dersmåls­lä­ra­re gör att Sve­ri­ge re­dan nu har pro­blem att le­va upp till si­na åta­gan­den. En san­no­lik fram­ti­da brist på för­s­kol­lä­ra­re som ta­lar na­tio­nel­la mi­no­ri­tets‍ språk kom­mer att in­ne­bä­ra yt­ter­li­ga­re ut­gif­ter för så­väl stat som kom­mu­ner. I in­led­ning­en till Näs­ta steg del 2 står det så här: ”Någ­ra be­döm‍ ning­ar el­ler för­slag […] byg­ger på att upp­drag läm­nas till myn­dig‍ he­ter, vil­ket skul­le kun­na få kon­se­kven­ser för sta­tens fi­nan­ser. Sam­man­fatt­nings­vis kan sä­gas att utred­ning­en in­te an­ser för­sla­gen för­an­le­der höj­da an­slag el­ler sär‍ skild fi­nan­sie­ring.”

Vi an­ser att de här två me­ning‍ ar­na di­rekt mot­sä­ger varand­ra. Jar­mo Lai­nio kom­mer fram till att för­änd­ring‍ ar­na för grund- och gym­na­sie­sko­la kom­mer att kos­ta kom­mu­ner­na 80 mil­jo­ner kro­nor. Och då räk­nar han in­te med öka­de kost­na­der för för­sko­lor­na och in­te hel­ler ett ökat be­hov av att ut­bil­da mo­dersmåls­lä­ra­re och för­s­kol­lä­ra­re med kun­ska­per i de na­tio­nel­la mi­no­ri­tets­språ­ken.

För att upp­nå verk­lig för­änd­ring krävs till­räck­li­ga re­sur­ser. Ut­an till­räck­lig fi­nan­sie­ring är de fö­re‍slag­na för­änd­ring­ar­na ing­et mer än sym­bol­po­li­tik.

”Ut­an till­räck­lig fi­nan‍ sie­ring är de fö­re­slag­na för­änd­ring­ar­na‍ing­et mer än sym­bol­po­li­tik”

Tom­ma­so Mi­la­ni är pro­fes­sor i fler­språ­kig­hets‍ forsk­ning vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet. Su­san­na Karls­son är lek­tor i svens­ka vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.