Mitt skratt be­ror in­te på kö­net

Språktidningen - - Brev -

An­gå­en­de ar­ti­keln ”Skratt ger makt” i Språk­tid­ning­en 5/2018. Hu­mor är ju till stor del kul­tu­rellt be­ting­ad, ef­tersom den of­ta går ut på att dri­va med sam­hälls­fe­no­men och gär­na spe­lar på grupp­till‍ hö­rig­het, men den är ock­så in­di­vi­du­ell och skil­jer sig myc­ket från per­son till per­son. Att man skrat­tar åt det man själv fin­ner ro­ligt är ju en spon­tan re­flex, jäm­för­bar med att man skri­ker när det gör ont och ny­ser när det re­tar i nä­san. Det är oer­hört svårt att be­tvinga skratt­re­flex­en, spe­ci­ellt om det ro­li­ga upp­trä­der ovän­tat och plöts­ligt. Att nå­gon skul­le ha tid att ens re­flek­te­ra över om skäm­ten kom­mer från en man el­ler kvin­na är så lång­sökt att man bax­nar. Just det­ta att man har så oli­ka hu­mor är ju en del av nö­jet.

Visst kan man skrat­ta även om man egent­li­gen in­te tyc­ker att det är ro­ligt, men då är det just för att det­ta gör det ro­ligt. Vil­ket osökt får mig att tän­ka på ko­mi­kern Jarl Bors­sén. Vis­sa män­ni­skor har en för­må­ga att roa mer än and­ra. Det har ing­et med kön att gö­ra. – An­ni­ka Frohm

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.